Har vi så höga krav på att det skall vara fint hemma så vi umgås mindre än vi kunde gjort annars?

Hur noga måste man städa innan man bjuder hem vänner? Ett intressant diskussionsämne. När jag skulle fylla 40 så menade min mamma att man inte kunde bjuda hem folk utan att putsa fönstren. Städat skulle det vara överallt. Jag gjorde som hon sa men på kalaset var jag så trött så bara skalet var där. Sedan dess har jag inte firat någon födelsedag.

Många undviker att bjuda hem folk för det är ju så mycket jobb. Egentligen tycker jag att vi sätter krokben för oss själva. Jag har en väninna som struntar i det där och inte stör det mig om hon har ostädat, det är ju henne jag vill träffa.

Om man alltid har det perfekt när man bjuder hem sina vänner så kanske det gör att de känner sig tvungna att ha det också. Kan ju bli en ond cirkel.

Minns en annan födelsedag när jag efteråt skulle gå och lägga mig för att sova innan sömntåget gick och hittade min säng fullständigt belamrad med kläder. Min långa hatthylla med klädstång brukade vara belamrad med galgar med kläder på eftersom det var ont om garderober i mitt hus. Mamma ansåg att där skulle bara hänga några enstaka plagg och hade slängt alltihop på min säng när jag stod i köket och lagade maten jag skulle bjuda på.

Har hört att den yngre generationen inte städar så mycket som de som nu är gamla men det skulle vara intressant med en diskussion om detta.

Min mormor strök lakan med strykjärn och krusade örngottsbanden med krustång. En del kan inte tänka sig en jul utan att byta till julgardiner.

Jag lever efter devisen "Hellre lite skit i hörnen än ett helvete på jorden"! Men det betyder inte att jag inte städar utan att lagomt rörigt skall det vara, skall synas att det bor levande aktiva människor i huset.
Har bekanta som inte gör annat än städar och allt i huset matchar, det ger ett sterilt och tråkigt intryck på mig.
Kanske det beror på att jag gärna gör nåt som intresserar mig istället för att springa runt med skurhink,dammsugare och dammtrasa hela dagen

Inte vill jag ha det skitigt och rörigt hemma, vare sig det bara är vi två eller om vi har gäster. Har vi gäster så brukar jag ta en extra omgång på toaletten innan de kommer och också se till att de kan hänga av sig sina kläder ordentligt. Om det är några dar sen det var städat, eller om fönstren är lite smutsiga spelar ingen roll. Som gäst så störs jag mer av en stirrig, pedantisk attityd än lite slarv här och där. Sen är vi alla olika och en del älskar ju att städa...

För min del få det vara både städat och icke städat då jag bjuder hem någon.
Mina medmänniskor får se mig och mitt hem så som jag är,utan en massa masker som döljer mig.

Men det är bra att ha ett städat hem för sin egen skull.
Jag har nog tagit efter min mamma i mångt och mycket.Hon kunde ha det både städat och ostädat när vänner eller andra kom på besök,d.v.s.inte städade hon innan de kom.

Men jag tycker nog att det är trevligare att vistas i ett hem som inte är skitig när jag är hos någon,alltså ett hem som ser ut som i städprogram på TV...Sådana hem har jag besökt även IRL och faktiskt erbjudit hjälp med att städa åt dem.Men det är meningslöst att städa hos någon som i själva verket inte bryr sig,utan hemmet förfaller snart igen...jag dömer dock inte dessa människor!

Naturligtvis så städar man ju toalett och kök, lättare städning varje dag och mer ordentlig 1 ggr / vecka.

Frågan är var ribban ligger för den som skall ha besök och var den ligger för besökarna?

Jag tror att många har högre krav på sig själva än de har som gäster hos andra.

Själv tycker jag att kök och badrum är viktigast. Dom få gånger jag reagerat på något hos någon jag besökt så är det smutigt tvättställ och en massa skäggstån och annat på badrumshyllan. Ett tjockt lager damm på elelementet hos en kompis funderade jag på men mest för att det kanske kan ge upphov till brand.

Sedan finns det ju grader av allt beroende på om det är kalas eller bara en fika i vardagslag.

Sedan är ju allt inte smuts. Prylar och tidningshögar finns det ju också.

Den intressantaste frågan är hur du ser på det som gäst hos andra och varför man tycker som man gör.

Avskyr att städa!!

Röjer undan den värsta oredan om jag någon gång ska ha gäster!

Är en rörig människa som inte störs av hur det ser ut! Jo dessa urperfekata hem!

Har jobbat i andras hem i stort sett hela mitt liv och sett det mesta! Me!n jag bryr mig inte om hur andra har och skulle någon tycka att det ser för eländigt ut hos mig så är det deras bekymmer inte mitt! Det är mitt hem och andra ska inte tala om hur jag ska städa! Eller inte

När jag ser att det är smutsigt hos andra så vaknar städtanten till liv inom mig och jag får sådan lust att städa hos dem .....det är riktigt roligt att städa då det är ordentilgt smutsigt!
Hemma hos mig själv städar jag när jag har lust till att göra det.



Bra skrivet!

Man borde ju kunna stå upp för sin egen uppfattning men just när det gäller städning och speciellt morsans åsikter har jag svårt att värja mig mot. Har du något tips? Jag trivs när jag har hunnit städa ordentligt men det är ju inte alltid man hinner med det. Jag prioriterar att lägga mycket tid på mat och allt däromkring.

Jag är periodare... men mitt största dilema är att jag har en förmåga att spara på "bra ha saker" Alla skåp och lådor är fyllda med grejer. Förråd, garage och vind ska vi inte tala om När jag behöver en grej händer det ofta att jag inte minns var jag lagt den, så jag blir tvungen att köpa en ny

Jag har en förmåga oxå att påbörja en massa olika projekt överallt, ( = min man) när jag får en idé måste jag prova den... men eftersom man måste jobba på jobbet oxå hinner jag sällan klart på en gång, så det kan ligga framme i veckor innan jag blir klar

Jag växte upp i ett pedantiskt hem, min mamma städa hela tiden och jag höll ju på med mina projekt även då... men jag behövde aldrig städa, för så fort jag vände ryggen till så var det borta, när jag flytta hemifrån blev det katastrof... grejerna "flög" inte tillbaka till sin plats

Grejer kan få ligga huller om buller men rent ska det vara, så städa "underytan" gör jag

Just denna helg har jag planerat att rensa och röja i mina gömmor... det är ju advent nästa helg. Alla skåp och lådor ska städas och rensas... är det ordning där, blir det ordning på ytan automatiskt

Nä... nu har jag inte tid att sitta här längre, dax att röja

Nej, det gör naturligtvis inte!

Jag städar INTE toalett och kök varje dag! Är glad om jag får undan disken varje dag för jag gillar inte att komma in i köket som är överbelamrat.

Jag slits mellan min perfektionism och lathet hela tiden.
Jag önskar jag hade ett perfekt hem, då skulle perfektionisten i mig må bra.
Men det finns så mycket annat jag hellre gör än städar (som att sitta här vid Odla ) så därför blir det nog mest när dammråttorna själva går över golvet.

OK, det är ju inte trevligt med ett smutsigt hem för någon men det viktigaste är att folk, kök och toaletter är rena när det kommer hem någon. Sedan att det ligger travar med papper - dem kan man flytta undan...

JAG AVSKYR ATT STÄDA och har alltid gjort det men jag trivs när det är städat.

Jag tror att min lilla devis på botten av mina inlägg säger rätt mycket!

Suck, nu ska jag väl ta och sätta på mig lite kläder och åka och städa dagis... Vår vecka att göra det.

Och här är en ekorre till!!!
Huset är fullt med bra att ha-saker och det har om och om visat sig att det var faktiskt bra att jag sparade på den där pappersrullen eller sladdstumpen.
Och projekt har jag också överallt - i huvudet, i huset och ute på tomten - en del är t o m avklarade! Merparten finns nog dock mest i huvudet medan andra sitter på papper och en del här och där i olika faser...

Sorry, det blev lite OT!

Städa är urtråkigt! På den tiden jag jobbade i hemtjänsten var det det enda vi gjorde hemma hos folk.

Jag röjer undan det värsta så att folk inte behöver stå när dom hälsar på hos mig. Viktigast att det är rent i kök och toalett. Hinner jag så försöker jag skrämma iväg dammråttorna så gästerna inte behöver ha stövlar på sig. Fönster tvättas för sällan kan jag erkänna. Gardiner byter jag inte till jul ens. Det har hänt att jag slänger in den värsta bråten i klädkammaren eller i sovrummet o låser dörren om det är ett hastigt påkommet besök på G. Stryker gör jag mycket sällan numera, kanske för att jag jag växte upp på den tiden då allt och då menar jag allt skulle strykas.

Jag bryr mig inte ett skvatt om andra har det ostädat och rörigt bara toaletten är ren. Inte går då jag husesyn hos folk och inspekterar hur städat det är. Däremot reagerar jag på pedantiskt välstädade hem där man knappt vågar röra sig och det ser ut som en utställning där det inte syns att folk lever och bor och man undrar om dom har något liv. Har andra problem med min städning så är det deras bekymmer precis som hattstugan sa.

Det fanns en tid då jag städade ordentligt varje vecka men det gör jag inte numera utan det blir när jag känner för det. Ibland tar jag ett rum i taget och gör en riktigt ordentlig städning/röjning. Det ska ju synas att man städat fnisss...

Peztis, din lilla devis finns på en liten tavla i min hall. En fingervisning till mina gäster

Bra ha grejor har jag också överallt, men jag vet vart jag har stuvat undan nästan allt.

Jösses har du inte klippt navelsträngen till morsan än Jag skulle fråga henne om det var jag eller hon som bor här om det var min morsa? Visst är det kul när det är nystädat men hinner man inte, orkar inte eller inte har lust så är det ju bara så. Det är ju ditt liv inte din morsas.

Dom flesta besöken kommer ju om sommaren. Därför är en välskött trädgård viktigare än en storstädning inomhus. Jag är en sån där som småstädar mest varje dag inne. Så skall det komma besökare så oroar jag mig inte för hur dt ser ut inomhus. Men som sagt, på sommaren är det gräsklipparen och inte dammsugaren som i första hand kommer fram.

*nickar igenkännande*

jag städar varje dag dels för att jag har hundar som drar in skit och dels för att jag inte klarar av att det är vare sig rörigt eller skitigt inne, jag måste ha ordning och var sak på sin plats annars blir det kaos i skallen på mig.

tycker det ibland faktiskt kan vara äckligt hemma hos andra, speciellt om de har djur som hårar, att skylla dammråttor på att det bara är trivsamt är en dålig ursäkt tycker jag.
om man kan städa vill säga - är man sjuk och orörlig är det en annan sak.

så jag gör inget speciellt hemma när det kommer folk, det är alltid rent här.

Vem tyckte att dammråttor är trivsamt?

Jag städar ordentligt en gång i veckan och lite extra i kök och våtutrymmen när det behövs. Jag plockar undan efterhand. Om någon inte vill komma hit på de premisserna, så får de avstå. Jag själv accepterar betydligt mer ostädat hos andra, så länge toaletten inte är helt snuskig.

Försöker att städa ur kök, garderober o tvätta fönster vår o höst. Sen håller vi efter vart efter, nu när vi jobbar bådatvå (jag har varit hemma o sjukskriven i ett antal år) så är det en del skit i hörnen o det ruckas på städet. Men det jag håller på, det är städa på toa o kök om gäster dyker upp, tidningshögar mm de får de som kommer tåla sånt bryr jag mig inte om.
Sen är det skönt för mitt eget välbefinnande att ha ordning mellan varven om man har mycket runtomkring sig, då blir jag lugn av någon anledning.

Kommer jag till någon annan på besök är det trevligt med en ren toa annars bryr jag mig inte...det är som någon annan sa tidigare, det är personerna jag vill träffa inte se hur rent de har!

Läste en artikel i somras om något liknande, köp hem fördigmat och umgås annars blir det sällan av i dagens stressande samhälle....kan ju kanske stämma?

Kunde ha skrivit det själv!
Mitt hem är mitt och mina hundars och jag har valt att ha en inhägnad trädgård och låta hundarna gå ut och in som dom vill - eftersom allt är sand ute är det även sand inne. Skulle jag vilja ha välstädat skulle jag inte kunna göra annat än feja - eller ta ut hundarna på bestämda tider och torka fötterna och magen efter varje utevistelse.
Störs någon av hur det ser ut behöver dom inte komma hit.

Ett enkelt sätt att städa är att skapa en mapp på datorn och döper den till skitet i huset, sen tar du bort den då står det "vill du ta bort skiten i huset" sen är det färdigstädat
Hehe, nej men städa är jag rätt dålig på det finns för det mesta några dammtussar här och där och lite disk, sen min katt e ju överallt och välter ner och biter upp påsar och dräller ut det på golvet =(
Så jag måste städa ibland

Minns du var du läste artikeln? Det kan ju vara intressant att läsa hela och många tidiningar har ju allt arkiverat på nätet.

Jag tror ju för min del att många skulle må bättre med mer umgänge och färre krav.

I somras var det några här på gatan som tog initiativet till att vi skulle ha fest på vändplatsen. Alla skulle ha med sig sin egen mat och något att sitta på så att ingen fick något extra jobb.

Vad tror ni hände? Jo, nästan alla utom jag hade med sig en massa att bjuda på plus det de skulle äta själva. Varför kan man ju undra. Är Sverige ett kravsamhälle där alla skall vara så duktiga och ha det så fint osv så vi sliter ut oss? Stress är ju inte direkt något bristvara...

Jag har svårt att koppla av och trivs inte riktigt om det är stökigt och ostädat runt mig därför köper jag sedan ett par år veckostädning. Den bästa investering jag någonsin gjort, det är underbart att komma hem till ett nystädat och fräscht hus fredag eftermiddag, det är underbart att kunna ägna hela helgen bara till att koppla av och göra roliga och trevliga saker. Det är underbart att alltid kunna ta emot gäster utan överhuvudtaget behöva tänka på stadning.
Gita
Tillägg. Vi är ett gäng som alla yrkesarbetar och har tid som en gemensam bristvara och vi gör så att vi gemensamt går ut och äter på restaurang en gång i månaden och på så sätt umgås på ett lätt sätt.

jag trivs när det är rent och undanplockat, blir stressad när det är rörigt och skitigt, mitt umgänge blir inte på något sätt lidande för att jag har städat hemma.
att inte ha tid att städa själv är trams, det tar inte lång stund att hålla efter skiten.

Hade jag haft råd skulle någon gärna fått komma hem till mig och städa men då skulle jag inte vilja att andra ska behöva betala för det. Jag själv har bara städat hos människor som fått kostnaden subventionerad av övriga skattebetalare. Det kan endast vara acceptabelt om man har ett handikapp/ är så sjuk så att man inte fixar att ta hand om sin egen skit.

Precis så är det här med!
Mvh
Fenja

Den här meningen måste jag formulera om...
Grejer kan få ligga huller om buller
vad tänkte jag på då jag skrev " kan få"
Jag gillar inte då grejer ligger huller om buller, men det är "snabbstädningarna" som gör det... så det är verkligheten!

men rent ska det vara, så städa "underytan" gör jag
Rent under ytan!!!... det var det inte!! Jag kan ju säga att min definition för rent är inte i närheten av vad min mamma tycker

Barnen tycker det är trivsamt hemma iallafall, så, så illa kan det inte vara, även deras vänner säger att det är så skönt att komma hem till oss för man behöver inte "gå på tå"

Det ska finnas nån sorts sysselsättning för oss med diagnos, min styvmamma nämnde nåt om det att man städar hos varandra och diskar och så, får fråga henne igen men jag gillar inte ha folk hemma hos mej

Jag har två småbarn och tre katter. Det är omöjligt att hålla det fläckfritt hemma.

Jag har inga stora krav på städning vare sig hemma hos mig själv eller hos andra men nu börjar det se rent ut sagt för jävligt ut här hemma, är berättigad till hemtjänst men det sa jag upp för snart ett år sedan då jag inte hade råd som sjukskriven. Nu är jag inte ens det, utförsäkrad från f-kassan och jag ser hur hemmet förfaller. Lider av att ha det så här men orken tryter och fönstren är inte putsade på minst två år, har inte dammsugit och torkat golv sedan mitten av januari och nu skäms jag verkligen för mitt hem. Tur att jag är så himla osocial att jag aldrig får några besök men det känns jobbigt när sonen vill ta hem kompisar. Har berättat på andra trådar att jag drabbats av två strokes men numera tror jag det mera handlar om depression att inget blir gjort. Fanns något TV-program tidigare där de åkte hem till folk som hade det rörigt och ostädat hemma förut och jag skulle verkligen behöva hjälp.

Malcolm kan du inte få din son att hjälpa till med städningen lite?

Håller med. Hur skall han kunna klara sig i framtiden om han inte ens kan dammsuga? Om ni hjälps åt så går det säkert lättare också.

Ett tips är att börja i ett rum och flytta tidningar och annat plock till ett annat rum först. Då går det fortare att få fint och man kan bli inspirerad av det.

Mår man inte bra och skall börja med att plocka så finns det kanske ingenstans att lägga prylarna och så kommer man liksom ingenstans.

Om jag fick kaos på skrivborden på jobbet när det varit för mycket projekt så tog jag alla papper och mappar och la först alltihop i en stor hög. Sedan torkade jag av alla ytor. Sedan tog jag min stora hög och gick in i konferensrummet där det fanns ett jättebord och en massa stolar. Då fanns det plats att sortera i massor av olika högar.

En kvinna på jobbet som var väldigt noga med städning gjorde ändå alltid som jag skrev överst.

Nu har väl Malcolms son ett handikapp om jag inte minns fel, så det kanske inte är helt lätt, det kanske tar mer energi att försöka få hjälp, eller kanske till och med hjälpa till med hjälpen, än att göra det själv.

Jag vet inte hur stort handikapp sonen har det var därför jag frågade. Finns ju många med handikapp som klarar en hel del sysslor.

Jag förstår, och jag tycker också att tonåringar (friska som sjuka) ska hjälpa till om de kan. Men om man själv inte mår bra kan det där tjatandet vara just det man inte orkar. Bara försökte tänka mig in i situationen.

Ungefär som när man inte orkar förklara för folk att man har ont för att de ändå inte fattar, så skiter man i det och säger att man mår bra.

Fast Malcolm har ju fler barn. Men det är väl olika i olika familjer om man ställer upp och hjälper varandra om någon mår dåligt kanske.

Vill inte ha det stökigt ... var sak på sin plats (ibland glömmer jag) ... gillar inte att ha en massa grejs och plotter överallt. Därmed inte sagt att det ska vara el se sterilt ut ... nej det ska synas att här bor folk.
Veckostäd och några drag med trasa och dammsugare däremellan och så klart ska kök, badrum och toalett hållas rena, dagligen = diskbänk, o spis rengjorda, tvättfat svabbat likaså toastolar osv

Gäster kommer så gott som alltid oanmälda ... inget problem.

Att tjata är jättejobbigt! När det gäller tonåringar tror jag mer på att involvera. Att man sätter sig tillsammans och diskuterar hur man vill ha det hemma. Att man inte ger order utan ställer frågor och diskuterar på lika villkor. Malcoms son är dessutom vuxen och han berättade att de inte dammsugit sedan i januari.

Själva dammsugningen brukar inte vara den del i städningen som kräver mental ork och kapacitet. Det var därför jag föreslog strategin att börja med att flytta bort allt plock från ett rum och dammsuga där.

Om man börjar med plocket när det är kaos överallt så riskerar man att aldrig komma så långt som till dammsugningen. Det tar så lång tid innan man ser resultat så att man ger upp.

Det hjälper inte alltid att involvera barn och tonåringar i städandet, de har helt enkelt ett annat prioriteringssätt och har inte alls samma uppfattning om vad som är rent som vi vuxna har. Det hade jag själv i den åldern också. Däremot tvingar jag min son att hjälpa till ibland, eftersom min kropp också har en annan uppfattning om vad som är rent än min hjärna har.

Jag tycker att du har lite fel där. Det spelar ingen roll om de har ett annat prioriteringssätt men involverar du dem inte i städningen så är det ju att göra dem en björntjänst. Visst jag gjorde ofta allting själv när jag inte orkade vänta och tjata på att mina ungar skulle få ändan ur vagnen men aldrig att det satt fast om det knep. Nu är de ju vuxna men erbjuder sig faktiskt själva att hjälpa mig med vissa saker som min kropp inte längre klarar och de bor inte nästgårds kan jag tala om. Ingen mår bra av att det är totalt kaos i hemmet tvärtom så mår man sämre. Jag har faktiskt erfarenhet av det själv. Jag är övertygad om att Malcolm skulle må bättre om han kunde få lite hjälp av sina barn. Han har ju 2 utflugna döttrar också som säkert inte är dummare än att de förstår det bara han pratar med dem. Det kan ju finnas något annat han kan göra för dem i gengäld.

jag tycker också att man gör barnen en björntjänst när dom inte behöver hjälpa till. Tror inte det finns barn eller ungdomar som gör det frivilligt.

Min åsikt också. Trött på mskor som skall ha åskiter o lägga sig allt möjligt.
Förresten umgås jag hellre ute. Promenad, marknad, utställning typ eller biltur. Man blir så låst av att vara hemma hos ngn eller ha folk hos sig själv... Är varken förtjust i middgar, tv-tittning eller spelande. Kanske borde vara med i konstigtråden förresten

Jag menar att de skall vara med och ta besluten från grunden. Samma uppfattning och prioriteringar har ju inte alltid vuxna som lever tillsammans heller. Att tjata på någon innebär att man har tagit på sig ett större ansvar än den andra.

Om man har gemensamt rådslag om hur det skall vara i hemmet och verkligen visar att man respekterar tonåringens ställningstagande så kan man troligen få dem att växa i sitt ansvarstagande också. De måste då tänka efter och ta ställning och stå för sin åsikt. Den vuxne är inte bara någon som ställer krav och kör med dom.

En utmärkt tanke i teorin. Min erfarenhet är tyvärr att det är ganska svårt att "involvera" tonåringar. Funkade det bra med dina? Ska man ha någon slags framgång så måste man starta och etablera någon slags ordning innan den stökiga tonårstiden. Sen vet jag att även annars lata och aviga tonåringar kan rycka in och göra en engångsinsats om det verkligen krisar. Men att de ska ta ett kontinuerligt ansvar för städning är nog lite optimistiskt tänkt. Krav ska ställas på allmän ordning och reda, men man får tumma en hel del på nivån och då inte minst hur det ser ut på deras egna rum.

Det stämmer nog bra det.

Visst är det bra om barnen kan vara med och bestämma och ta ansvar. Jag vet att hemma hos mig skulle det aldrig ha fungerat. Ingen av barnen skulle frivilligt gått med på att det skulle behövas dammsugas mer än en gång i månaden, fönstren blir väl rena när det regnar.
Hos mig har det först varit tjat och sedan har jag fått ryta i för att något ska bli gjort. Ibland blir jag lite trött på att höra de föräldrar som aldrig kan ta ett beslut utan att allt ska vara en lång förhandling där barnen ska bestämma massa. Ibland är det väldigt befriande att som vuxen ta ett beslut och helt enkelt låta barnen rätta sig efter det.

Det beror nog på vad du menar med involverar men nog går det att få även tonåringar att ta ansvar för vissa bitar kontinuerligt. Sen kan det ibland vara förhandlingsbart och ingen regel utan undantag osv. Jag lärde mina barn ganska tidigt att jag inte drev en hotellverksamhet, dessutom hade vi ganska kul när vi gjorde det tråkiga tillsammans. Är man dessutom "ensamstående" och jobbar heltid så är det nödvändigt att man hjälps åt efter förmåga och tid. Visst har man fått tumma på nivån men så är det ju alltid om man inte gör allt själv.

Kan du beskriva lite mer konkret hur din strategi att involvera barnen såg ut?

Vilken strategi skall man ha om man har en annorlunda syn på städning än sin partner?

Om barnen inte tar tillräckligt med ansvar, vad beror det då på? Beror det på ålder, arv, miljö eller vad?

Det handlar om att förklara och motivera. I vårt fall så började vi med sånt som var lite roligare och vi hjälptes åt mkt i början. Duka, laga mat och plocka undan handlade det mycket om. Så småningom fick de ansvar för att det kom middag på bordet en dag var i veckan.

Om partners tycker olika, så får man väl kompromissa. Har man inte en gemensam syn så blir det svårt att motivera barnen.

Barn är olika, vuxna är olika duktiga på att motivera och visst betyder åldern mycket. Barn runt tre år är t.ex. ofta mycket intresserade av att städa, ordna och sortera, medan de flesta sexåringar intresserar sig för helt andra saker.


Hur tänker du själv och hur har du gjort med dina egna barn?