Nyligen blev jag diagnostiserad med ÅNN (Åldersbetingad Nedsättning av Närminnet)

Så här visar sig symptomen: Jag bestämde mig för att tvätta min bil. När jag började gå mot garaget upptäckte jag posten på hallbordet.

"Jag borde kolla igenom posten innan jag tvättar bilen" sa jag till mig själv. Jag lade bilnycklarna på bordet, lade reklamen i

papperskorgen under bordet och lade märke till att papperskorgen var full.

Jag lade därför tillbaka räkningarna på bordet och beslöt mig för att tömma papperskorgen först.

Eftersom jag trots allt går förbi postlådan på vägen för att tömma papperskorgen kan jag lika väl betala räkningarna först.

Jag ser mitt checkhäfte liggande på bordet, men det finns bara en check kvar. Mina extra checker ligger på skrivbordet på kontoret,

så jag går in på kontoret där jag finner en flaska juice som jag börjat dricka från. Jag skall börja leta efter mina checker,

men först måste jag ställa undan juicen så att jag inte spiller ut den över skrivbordet.

Juicen håller på att bli varm och bör ställas in i kylen för att hållas kall.

På väg till köket för att ställa in juicen i kylen fångar min blick en vas med blommor som står på bänken.

Blommorna behöver vatten, så jag ställer ifrån mig juicen på bordet och ser mina läsglasögon, som jag letat efter hela morgonen, liggande på bänken.

Det är bäst jag lägger tillbaka dem på mitt skrivbord, men först ska jag vattna blommorna.

Jag lägger ifrån mig glasögonen på diskbänken och fyller en vattenkanna med vatten då jag plötsligt får syn på fjärrkontrollen till TV:n.

Någon har lagt den på köksbordet.

Ikväll när vi skall se på TV så kommer vi att leta efter fjärrkontrollen, men ingen kommer ihåg att den ligger på köksbordet.

Jag borde lägga tillbaka den, men först ska jag vattna blommorna. Jag häller lite vatten på blommorna, men det mesta hamnar på golvet.

Jag lägger tillbaka fjärrkontrollen på bordet för att gå och hämta papper att torka upp vattnet med.

Sedan går jag till hallen för att försöka komma ihåg vad det var jag planerade att göra.

Vid dagens slut är bilen fortfarande inte tvättad, räkningarna är inte betalda, det står en flaska med varm juice på bänken,

blommorna är inte vattnade, det finns fortfarande bara en check i mitt checkhäfte, jag kan inte hitta TV:ns fjärrkontroll,

jag kan inte hitta mina glasögon och jag har ingen aning om var bilnycklarna har blivit av.

Jag försöker förstå varför ingenting har blivit gjort idag. Det är förbluffande för jag vet att jag varit upptagen hela dagen och jag är helt
FÄRDIG!!

Jag har nog samma symtom. :/
Elelr beror allt på att man ska tänka åt barnen oxå?

Åhh...va jag kände igen mig Eva

Pia

Jag vet inte om man verkligen kan hänföra detta till åldern??

Vem känner inte igen sig??? Och vem känner inte igen sina ungdomar???

Och Eva: DU kan inte ha dåligt minne som kommer ihåg allt det och i vilken ordning...

För mig är det inte närminnet som inte funkar, för mig är det VAR?-minnet !

Men så länge HUR-minnet funkar så går det ju rätt bra ändå....
Den dagen både När, Var och Hur lägger av...ja, då lägger jag oxå av!

Jag har nog också ÅNN för jag känner igen mig. Vad skönt att ha en diagnos! ... och jag har inga barn jag behöver tänka åt så jag kan inte skylla på det... får skylla på hunden i stället!

Det värsta är att för tillfället känns det som jag har ÅNN på jobbet också - och det är inte kul!!!! Väldigt virrig.

Jahaja.... Tydligen en åkomma som sprider sej över landet.
Oldwolfie drabbades ju för ett tag sen.

Jag känner inte igen mej alls.

Med mig är det så att jag oftast har svårt att komma ihåg vad jag har glömt bort.

Ha! tyckte det var en mycket bra beskrivning av hur dagarna ter sig från den dag mamma slutade tänka åt mig och överlät det på mig själv... dvs dom senaste 20 åren..... och när jag väl börjat lära mig att tänka själv hade jag egna barn att tänka åt...... och när jag slutar tänka åt dom så bryter väl Alzheimers ut... (och jag tycker jag får skoja om det för det är vad jag har att vänta med mina gener....)

Men livet vore nog mycket tristare om man fick gjort allt man skulle göra, det är väl när man hamnar på sidospår som det som är spännande dyker upp....

Oj då, har den funnits på forumet en gång tidigare. Det kunde jag inte minnas, men du kunde Berith, men så kände du ju inte heller igen dig. Skönt för dig att slippa vara drabbad av ÅNN.

Känner sååå igen mig...
Vilken underbar beskrivning!!!

Vet inte om jag kan skylla på ålder, stress eller barnen men det var iaf skönt att veta vad man lider av!!

Ibland kan man ju undra när man kommer på sig själv med att sitta på toa samtidigt som man tvättar handfatet, byter toarulle, torkar på golvet och lägger rätt alla tidningar... Vad håller jag på med??

Kanske rent av har glömt varför jag satte mig!!??

Fick mig iaf ett skratt!!

Petra

Bättre med en tokig idé än inga alls!!

Är det ÅNN jag har??? Finns det medicin??

fyfan haha.... Nåväl för att jag e lammköttet men det e no så i alla åldrar...

Tack för det goda skrattet! Och visst känner jag igen mig! Får aldrig gjort det jag egentligen ska!

Mitt vapen emot det är en lista, önskelista, öveer det jag vill göra och det bästa med den listan är att när dagen är slut så kan den faktiskt påminna mig om att det jag ändå har lyckats göra

Jag har inte ÅNN, mina helt likartade symtom kallas
UNN


Unn

Ja vem känner inte igen sig Eva, så där håller väl många på.
Man stressar och har för mycket på gång. Som tur är har man ännu
klara ögonblick, och dagar allt blir rätt. Tror också vi kvinnor har fler bollar
i luften, i alla fall på hemmaplan. Mycket ska hinnas.

Ibland glömmer jag redan innan jag kommit på