CITAT (malcolm @ 29-08-2011, 10:47)
Djurplågeri förekommer i hela världen men det blir kanske mer uppenbart när man ser bilder från syostasien hur de behandlar djur som skall säljas på olika marknader. Jag har tittat en hel del på Animal Planet och djurplolisens arbete i USA och där förekommer minst sagt vidrigheter. Finns en organisation som heter ASPCA (RSPCA i England) som finansieras via frivilliga bidrag och de gör ett fantastiskt arbete för att rädda utsatta djur men många gånger kommer de för sent då djuren antingen dött eller är i så dåligt skick att de är utom all räddning. Det är inte ovanligt med organiserade hundslagsmål och tuppfäktningar för vadslagning och då handlar det inte om några fattiga bönder som gör det för att klara sitt uppehälle. Många gånger handlar programmet om djursamlare som dragit på sig hurndratals djur som lever under vidriga förhållanden och tillåts para sig helt okontrollerat, i ett avsnitt var det en kvinna som hade bortåt 300 katter i sitt hus som inte var mycket större än en sommarstuga och när man till slut fått bort alla djuren var själva huset så förstört av urin och avföring att det bara var att riva.
Helt otroligt att sånt förkommer. Djursamlare är oftast inte medvetna om att de gör fel, vilket gör det så besvärligt att arbeta med dem.
Min katt kommer från en djursamlare i mellansverige, han hade "bara" ett femtiotal djur i sin lilla lägenhet så vanvården upptäcktes först när han fick en hjärtinfarkt och ambulanspersonalen upptäckte djuren som var i uselt skick. Många avlivades pga sjukdomarna och resterande hamnade hos katthem. Min katt var omkring halvåret när jag hämtade honom, helt skygg och fullständigt osocialiserad. Han skakade i hela kroppen när man tog i honom.
I 4 veckor!!! låg han i min och makens säng i "springan" mellan madrasserna med huvudet nerkörd under kudden. Han vägrade titta upp. Kissade och bajsade där också så vi plastade in allting och "härdade ut".
Jag har jobbat med många utsatta djur i mitt liv men efter 4 veckor utan bättring tänkte jag ge upp. Samma dag kröp han fram första gången:)
Idag (6 år senare) är han utekatt och lever livet:) Han älskar familjen och hunden men låter sig inte röras av andra människor. Främmande män är han fortfarande livrädd för.
De djur jag har och haft kommer från hemska förhållanden i Sverige och Europa, det är en aldrig sinande brunn av vanvård i vår närmsta omgivning. Man blir både förbanad och vill gråta
Djursamlare är iaf sjuka personer som inte förstår riktigt att de gör fel men mest förbannat gör mig folk som plågar djur för egen vinning eller ren soch skär ondska.
Sorry om jag kapade tråden men ville "prata av mig lite"
Jag har sett massor av eländet, man matas med sånt överallt, och jag mår illa av att se det så därför avstår jag att öppna dina länkar. Jag är medveten om vad som sker om än inte allt, det är nog ingen, men inte upphör vidrigheterna för att jag sitter och öppnar länkar utan det enda som händer är att jag själv mår dåligt.
