Det har nu pågått i 45 minuter, och maken till trams och "kärlek" till nationen har jag aldrig varit med om! När det trampar runt en massa soldater, man hyllarsina döda "krigshjältar"(sända i döden av urdåliga officerare!) nej, då rinner tålamodet på mig! Vaffan har militären på den olympiska arenan att göra? Står det inte precis i motsats till allt vad som har med förbrödring och gemenskap att göra...? Uruselt, enligt min mening...men typiskt engelskt. Dom lever kvar i sin egen lilla värld av "imperiet där solen aldrig går ner!". Dom kommer att få vänta på soluppgång mååånga år ännu! Deras stolthet över det förgångna, är lika patetisk som grekernas.
Och deras "kärlek" till vad dom skänkt eftervärlden är ju patetisk! Jösses, så dåligt trodde jag inte det kunde bli! Har man betalt någon för detta skit?