Svergie faller som en sten i denna undersökning. Vad tror ni det beror på?

Inte ett dugg förvånad , skolan har haft omvälvningar sedan kommunaliseringen och de två senaste uppdateringarna" är om än värre på gymnasienivå i alla fall.
Betygs skalan ändrad, lärare sen 25 år ska söka lärarlegitimation och de böcker som nyutkommit för att passa de nya kurserna är infantilt enkla , på en alldeles för låg nivå.
Språket är torftigt och svenskfödda 17 åringar kan inte definiera ord som analysera , reflektera, med mera.

Skolan har ändrat fokus från kunskap till flum och i tillägg har dagens lärare inte tillräcklig pondus för att hålla eleverna på plats.

konstigt att denna fråga inte dykt upp förrän nu.
ang. pisa speglar denna undersökning den gamla skolan.
de elever som deltagit har inte haft beröring med de ändringar som håller på att genomföras.
de nuvarande ändringar som görs kommer inte att kunna mätas förrän tidigast om 5-6 år,
skolarbete är ett långsiktigt projekt.
men för att återgå till frågan.
den avgörande försämringen tror jag beror framförallt på kommunaliseringen,den är helt misslyckad.
sedan har vi den försämrade lärarutbildningen som nu ger utslag likaså flykten av kompetens från skolan.
faktorer som också påverkar resultatet i pisa är också invandring där många elever har språksvårigheter och därmed svårare att tillgodogöra sig undervisning.
men topp 1 tror jag är kommunaliseringen som bidragit med en ojämlik skola.
vissa kommuner har klarat det bra,vissa har inte klarat att satsa på skolan.
mot den bakgrunden är det i dagarna intressant att de politiska partierna nu börjar svänga,fp vill förstatliga sedan länge,v och sd är med på tåget,s är inte ointressearade utan vill ompröva sin ståndpunkt,likaså kd.
återstår c och m. mp velar som vanligt men lutar nog mot statlig skola.
vi kan ju jämföra med finland som hamnade bra i pisa,de har behållt katederundervisning,statlig skola samt att läraryrket är attraktivt.
en skola är ju aldrig bättre än sina lärare. ulf

Den märks redan nu i stor skala..och jag tycker INTE att katederundervisning är bäst alla gången och jag är för en till en datorer det är inte det som är felet. Det är en yrkesgrupp som snart har ansvar för elever från det de vaknar till de somnar och aldrig får utveckla något projekt tillfullo och ifred.

Sen så ska man väga in att Pisa inte tar in i ekvationen olika länders krav på utbildning för den delen heller tex om kriteriet för G i Sverige motsvarar VG i Polen så jämför man ändå. Det bidrar också kraftigt då länder som haft stora problem blivit lite bättre men där ändå grundkraven är betydligt lägre än i Sverige på pappret ser ut att ha utvecklats bättre. Då jag har barn i dagens skola så är ju kraven högre idag än för tjugo år sedan och barnen får betydligt mer läxor än vad vi fick så att klanka ner och kalla det för flumskola är väldigt fel. Barn idag får bl.a. lära sig betydligt mer om omvärlden än tidigare vilket är bra, det jag tror är en bidragande orsak är föräldrars slapphet och inställning att skolan ska fostra deras barn.

Ja, då kommer vi verkligen att märka att man har dragit in alla extraresurser i klassrummen, att barn med särskilda behov ska klara sig själva i stora klasser med en vuxen som ska räcka till för allihopa......

halaj!

Berglin har visst varit lärare en gång...

Länder som Polen och Finland låg väl bra till i undersökningen, Vad kan vi lära av dessa länders skolpolitik. Vad jag förstår så har ju i alla fall Sverige en bra lärartäthet. Är man oengagerade kanske eller för låga krav vid antagandet till lärarutbildningen. Kanske skrämmer läraryrket många när man ser en skola utan stadga och tydliga regler. När man tubbar på lärarledd undervisning då och då så blir resultaten därefter. Kommunen vill spara vilket påverkar skolan.
Frågan är nog varför Svenska skolan misslyckas där andra länder lyckas, ofta med betydligt mindre resurser dessutom.

Det blir väl så här när skolan blivit politikerstyrd istället för pedagogstyrd.

vilket är ytterligare ett argument för en statlig skola då alla kommun inte har resurser att tillskjuta.
just debatten om pengar är konstig.
folk tycks inte veta att det är kommunerna som ansvarar för skolan,inte staten.
staten ansvarar för t.ex lärarutbildning,läroplaner m.m men finansiering av skolundervisning sköts av kommunen.
nu har staten under en följd av år ändå skjutit till pengar för olika ändamål i skolan.
nu sist var det extra lönemedel för att finansiera reformen med förstelärare,men många kommuner har inte ens varit intresserade av de pengarna.
man skall också komma ihåg att framförallt många kommuner med vänsterstyrning inte har varit särskilt entusiastiska över skolförändringarna och därför inte heller jobbat aktivt för att implemintera de frivilliga förändringarna.
det har ju ytterligare ökat skillnaderna mellan kommunernas skolor runt landet.
nu gick ju ibrahim baylan,fd skolminister (s) ut i tv och välkommnade en utvärdering,jag kan inte citera ordagrant men innebörden i hans inlägg var att den "gamla" skolpolitiken kanske inte var så lyckad.
sedan löfven blev partiledare har tydligen allt inom s omprövats,även de ser nu vad "flum"skolan leder till och är nu med på alliansens förändringar.
löfven har ju t.o.m anklagat björklund för att han jobbar för sakta,dessa förändringar skulle påbörjats tidigare.sagt av en partiledare för ett parti som innan lövfen var motståndare till alliansens skolpolitik.

skolan kommer troligen åter att bli statens ansvar,de flesta partier överväger nu frågan och skolan kommer åter att bli en valfråga.
enl. sifo stöder 60% av väljarna att skolan återförstatligas,siffran kommer troligtvis att höjas när sakargumenten kommer fram i debatten. ulf

Alltsedan 80-talet har den svenska skolan alltmer sjunkit i tabellerna. Från att ha varit ett föregångsland, har vi tappat allt mer.

Engelska är vi inte längre bäst på i Europé, det klarar holländarna långt bättre idag.

Ma-NO-kunskaperna är lägre än genomsnitt i andra länder.


Länge yrade förra statsministern Göran Persson om att vi behövde särskilda NO-insatser i landet, eftersom det var där man såg störst "tapp".



Rent nonsens, anser jag ( som jobbat 15 år som lärare).

Sverige har sedan Lgr80 (läroplan för Grundskolan) demonterat ämneskunskaperna.

Lgr80 betonade inga ämnesfärdighetre, utan mer "demokratiska värderingar" och ville få eleverna fostrade till världsmedborgare. Överallt talas det om samförstånd, demokrati, medbestämmande mm
Ingenstans fördjupade ämneskunskaper.

följande läroplan Lpo93, var inte mycket bättre, fast betonade kunskaper som viktiga, men ägnade sida upp, sida ner med att defininera ORDEN kunskap och Inlärning.
Mycket diffust vad som skall uppnås.

Göran Persson, skurken!!, stod också bakom kommunaliseringen när han var skolminister och DÄR
ligger problemet!
Det blev nämligen upp till KOMMUNERNA att SJÄLVA bena ut ur flummiga texter hur målen för de olika ämnena skulle se ut på olika platser i landet. Alltså:
*målen är inte samma i olika kommuner
*kurser läses inte i samma år överallt, en flyttande elever läser om en massa/missar hälften
*målen tolkas och tolkas om av en mängd personer innan eleverna ser dom
*lärarna vägrade ens försöka beytgssystemet G-VG-MVG, översatte gamla 5-or till MVG, 3-or till G osv
* Berglinskämtet ovan stämmer, varenda kotte tror att dom vet hur skolan är och ska vara, eftersom dom en gång gått i skolan själva. ( kolla tex i korsord "skolpraktik. fyra bokstäver= Pryo. Det har det inte hetat sedan början av 80-talet..)

Sist och inte mins, har kommunaliseringen lett till att förutsättningarna är helt olika i olika kommuner, eftersom skolan blir underkastad budgetarbete gjort av halvamatörer på politisk nivå. I min kommun har vi en skidanläggning som årligen kostar hundratals miljoner, medan skolan skärs ner.

Förstatliga skolan igen!
Gör tydliga planer, samma för alla!
Och för Guds skull, titta på länderna det går bra för och lär av dom!!!
Eliasson har rätt, skolan ska vara en lugn och trygg miljö för inlärning.

berättelsen går om hur svenskar talade med en finsk rektor om hur deras ordning var i klassrummen (Finland vinner ju sedan flera år tillbaka Pisarapporterna)
- Men hur gör ni med mobiltelefonerna som eleverna alltid ska ha på sej, hur hanterar ni det i klassrummet?

Den finska rektorn ska oförstående ha tittat på dom och sagt:
- Det är väl inge problem, di får di ju int ha i skolan?

sååå sant,stintan.
skolan skall överhuvudtaget inte styras av politiker,det räcker att de fastlägger läroplaner m.m och sedan överlämnar ansvaret till respektive rektor.en skolpeng lika för alla skolor i hela landet skall finnas med kanske ett tillägg för glesbygdsskolor,likaså regler för lärartäthet,elever i klassen m.m
något som idag skiljer stort mellan kommunerna.
likaså att lönenivån OCH kompetenskravet på lärarna höjs så att det återigen blir attraktivt att välja läraryrket.
för kännedom utbildades 7 kemilärare i fjol,beroende på inga fler sökande. behovet är enormt,överhuvudtaget saknas studenter till matte,fysik o kemi,ämnen som är jätteviktiga för inte bara elevernas utbildning.
våra svenska företag behöver hög kompetens. nu får vi börja importera även det utifrån.
en skola är aldrig bättre än sina lärare.
något som bevisats flera gånger då några få kompetenta lärare lyft klasser till oanade nivåer. ulf

farbror blå,du hann posta någon minut innan mig men ditt inlägg säger allt,du har helt rätt och som du ser i mitt inlägg har vi samma andemening.
jag har diskuterat med många lärare och de är på din linje.
jag är själv fritidspolitiker,dock ej skola men jag ser ju att de ekonomiska prioriteringarna inte går till skolan,man är nöjd om det bara funkar ändå.
man resonerar likadant om äldrevård,fotbollsplanen är viktigare då det syns utåt m.m
ulf

Ulf, så skönt att nån håller med!!
Jag möter så många som tycker jag är för negativ bla bla.

När kommunerna mäter barnen i "nyckeltal" dvs antal barn/vuxen istället för att specificera exakt hur stora grupper får vara är vi illa ute. I min kommun gjorde man helt enkelt så, dela antalet barn med antalet i personalen..
Felet var att man tog ALLA resurser, dvs rektor, skolpsykologer, kurator speciallärare med i beräkningen.
sen kunde man glatt höja nyckeltalet 14.5barn per vuxen i förskoleklass till 14, 6 nar, utan att förstå att det då kunde röra sej om nåt helt annat i verkigheten, 20-22 barn..

Har pratat med en elev som gick andra året på handelslinjen. Jag frågade vad han ansåg. så här svarade han.
Ingen bryr sig om man skolkar. Det enda som görs är att lärarna skickar informationen vidare tror att det ccn. Om frånvaron var för hög så kan dom förlora studie stödet . ingen information till föräldrarna. Dom vet noll

Det är mindre skolk på plugglinjerna typ de mer teoretiska linjerna.

För många blattar på skolan som är ännu sämre både i skolan och utanför.

Inga krav att mätas eller mötas imot.
Som jag ser det rena flum skolan.

Vad jag vet är denna skola en bra skola!

Skål.

Hoppas inte det är du som använder ordet blatte för det är grovt rasistiskt och passar inte i en seriös debatt.

Tror inte att förstatliga skolan skulle göra någon större skillnad för då finns risken för ännu mer nedskärningar om någon centralt uppe i Stockholm ska se det ekonomiska med många småskolor ute på bygden istället för centralisering. Det krävs nog mer än så och att tro bara på politiska lösningar faller nig platt. Sen ska vi inte stirra oss blinda på Pisas undersökningar som är väldigt missvisande, svenska akademiker räknas fortfarande bland de bästa i världen och är hett eftertraktade internationellt. Vi ska inte jämföras med länder som har lägre standard än våran egen(som Pisa gör...).

.Jag tror att det största misstaget är att man tror att det är möjligt att skapa en skola som passar alla.
De som är högpresterande får i dagens skola inte tillräcklig stimulans/utmaningar och de som presterar sämre får inte tillräcklig hjälp.

Under min skoltid, 1960-talet, så delade man upp(nåja, man fick i samråd med föräldrarna välja själv) eleverna ganska tidigt i studieförberedande eller mera praktisk inriktning. Och faktiskt, jag tror att den skolan fungerade bättre för i stort sett alla
Gita

Blatte sa han. Blatte för mig är ett samlingsbegrepp på alla med med mörk hudfärg. Inte i min öron rasisiskt.

Blatte definitivt inte okej att använda i seriösa sammanhang. Det är ett nedvärderande ord för människor med mörkare hudton än ens egen.

Att man ens kommer på att använda ordet, tyder ju på att man har fördomar mot just dessa folk, annars finns det ingen anledning att tala om folk på det viset.
Om du möter en man som du berättar om, säger du antagligen inte," han var av kaukasiskt utseende" om han ser ut som du.

Jag säger inte att du menar illa på något vis, men att alls bunta ihop folk som vita, svarta, gula, tyder på att man har en etnopolitisk agenda, enligt mej.

För att föra tillbaka tråden till vad den ursprungligen handlade om, kan jag berätta om Polen och deras skola.

I Polen är läroplanen, alltså vad statsmakten anser att man ska lära sej i skolan, så detaljerad att på schema i lärarrumet kan det för en klass stå:
9F
8-9.30 Kemi 24
9.45-10-45 Matematik 38
...


Vilket betyder att läraren går in i klassrummet, öppnar läroplansboken i kemi och slår upp "lektion 24 " och lär ut exakt det som står där. Urtråkigt, men väldigt praktiskt för vikariesituationer, ingenting missas.
DÅ, mina vänner, får man samma undervisning på olika ställen

Blatte, neger, nigger, guling osv är alla grovt nedvärderande rasistiska utryck och skulle du använda det offentligt så kan du tom bli anmäld. Att klumpa ihop alla på det sättet och dessutom använda ett sådant nedvärderande namn är också rasistiskt och det är bara ren fakta per definition och då kvittar det vad man har för någon uppfattning.



Problemet är ju att även om olika länder må ha samma läroplan på pappret så är bedömningen och betygsättningen olika dvs så är kunskapskraven olika men Pisa tar inte med det i ekvationen och det är där de fått mycket kritik(inte bara från Sverige utan rent allmänt)då man inte an göra en rättvis bedömning då.

Problemet är ju att även om olika länder må ha samma läroplan på pappret så är bedömningen och betygsättningen olika dvs så är kunskapskraven olika men Pisa tar inte med det i ekvationen och det är där de fått mycket kritik(inte bara från Sverige utan rent allmänt)då man inte an göra en rättvis bedömning då.
[/quote]

sant, sant!

men Pisa är ju en intressant utvärdering, inte bara hur skolorna "klarar sej" gentemot andra, utan också vad statsmakterna anser är intressant att lära sej.
Rent kategoriskt kan jag berätta, att sedan jag började som lärare, har målen i de flesta ämnen hela tiden sänkts. Matematiken lär inte längre ut tal av samma svårighetsgrad som tidigare. B-språken ( dvs det språk man väljer efter engelska) flyttats ner till att börja i årskurs 6 istället som tidigare i åk 7.
Trots det, var vi tvungna att kasta läroböckerna för årskurs 9, eftersom eleverna kunde MINDRE efter den omstruktureringen!!

Det handlar helt enkelt om Fakta gentemot Helhet

Antingen satsar man på att lära barn fakta, årtal, matematikregler, fågelarter, kemiska formler...
ELLER så gör man som Sverige gjort under sossarna( förlåt det politiska, men det är sant, SAP styrde under i stort sett hela 1900-talet) och betona Helheten, dvs förstår omständigheterna runt Lützen, kunna förklara varför kvardreringsreglerna är användbara, förstå fåglarnas levnadsförhållanden,....

Felet är att man tror att Helhetsförståelsen kan ske utan att man FÖRST lär sej fakta!

Läste lite om Pisa och hur olika länder ser på det bl.a. Kina som placerar sig i topp på alla deltester. Svaret som någon kinesisk professor gav var att Kina är duktiga på att välja ut och förbereda rätt elever för viktiga prov.... Hur ska man tolka det?
Dock så har man även visat att barn till välbärgade föräldrar överlag är bättre än andra barn tex så tror man att det är en av förklaringarna till Finlands höga position.

FN gör ju sina egna index och där hamnar vi mycket bättre medans Schweiz som hos Pisa hamnar på topp tio hamnar jättelångt ner så man kan ju undra hur dessa tester egentligen visar verkligheten.

Den bästa lösningen för Sveriges elever handlar inte om läroplaner osv utan se till att skjuta till ex antal miljarder varje år till mer lärare, mer skolor(så klasserna kan bli mindre), mer specialundervisning osv så tror jag att inom några år(det får ta några år) så kommer vi se bättre resultat.
Staten har allt kunnat hjälpa mer om de velat utan att förstatliga skolan då de kan skjuta till pengar bäst de vill men valt att inte göra det, om en ny regering kommer göra någon skillnad vet vi först några år efter dess tillträde.

gårdagens radionyheter bekräftade för mig vad jag redan visste:
kommunerna överlag bryr sig inte om kunskapsnivån i skolan,det viktigaste är att man följer budget.

i min värld betyder det att skolan inte prioriteras= dags att förstatliga densamma.

ang att staten skall skjuta till pengar,jovisst det går men det förutsätter att staten också kan styra vart pengarna går.
det har skjutits till pengar till olika ändamål men jag anar att när man gör det minskar kommunerna sina anslag så det blir status quo i praktiken.
sedan är ju frågan: skall staten eller kommunen driva skolan,dvs vem har ansvaret?
det måste ju vara så att den som ansvarar också betalar,skall staten ta över kostnader men inte kunna styra hela budgeten?vem ansvarar för att kommunen ifråga inte minskar sin budget och förlitar sig på statliga pengar?då subventionerar staten i praktiken andra kommunala poster.
och då kommer vi åter till frågan om olika kassor.
kommunen har ju sina ansvarsområden,staten sina.(och landstingen sina),alla finansieras av olika skatter.
man kan inte som en del tror lägga allt i en kassa och sedan dela ut . ulf

Ja, malarmaster!
I min kommun tvingade ett ombud för de anställda fullmäktige att svar i den frågan.
Tvingade dom att svara på vad som var viktigast och en företrädare svarade
"ja, ekonomin är viktigast"
kanske man slipper ifrån med förstatning

Jag har aldrig upplevt att skolan betonar helheten. Jag gick i skolan från -65 och framåt och vi rabblade bara fakta.
Menar du att det skulle gällt under min skoltid?

Sen håller jag inte med om att fakta måste komma först. Tvärtom. Man angriper helheten och då vaknar (förhoppningsvis) intresset för fakta.

Att bara kunna fakta rakt upp och ner är ju inget utan helheten egentligen. Skolan skulle aldrig ha tiden att lära ut all fakta plus helheten inom tex historia för då skulle ett års ämne behöva tre år. Det måste vara en jämn balans mellan dessa två och dessutom måste man även se till att inte lägga för mycket tid på saker som Lützen osv.

Halaj!

Några insatta i ämnet har här berättat om kunskapskravens förflackning. Men hur är det med lärarnas kunskaper?
Själv minns jag inte diskussionen, men Berglin, som brukar kommentera aktuell debatt hade en del att säga om saken då, när det begav sig. En förflackning av kunskapskraven även på lärarutbildningen. Seriestrippen nedan är från 2005. åtta år sedan alltså. Är det detta som nu visar sig i form av pisaresultaten?

//T

Frågan är väl också hur bra placering vi hade för typ femton år sedan, tjugofem pr sedan osv eftersom Pisa bara använts en kortare tid. Tycker att vi sätter för mycket fokus på Pisa.