Åh Oldwolfie!
Skrattade högt bara rakt ut när jag såg din bild!
Kanske för att jag på näthinnan såg "fortsättningen" av bildsekvenserna när någon satt sig. Ojojoj vilken fart! Som eld i baken...
...med byxorna nere...
(För väl att det inte hänt i verkligheten, för det är bara roligt i seriernas värld.)
Att ha getingbon där man ska vara, är ingen höjdare precis.
Vi hade en springa under trappen där getingarna kröp in och boade. Inte en chans att komma åt - de fick hållas ett par år.
Det lustiga var att de var så "snälla". Brydde sig inte alls om dem som gick i dörren eller studerade ingången vid trappen.
Jag blev riktigt "god vän" med dem.
Men så kom hösten och kylan - och då började det krypa getingar inne i huset - och DET var inge kul
.
Slöa, tröga, "osynliga" - det var bara turen som gjorde att ingen blev stucken! Det var nog upp till ett hundratal som kom in, fem, tio, om dagen ibland.
Den vintern kröp jag under trappen och tätade noga varje springa, så nästa år var det getingfritt.
I år verkar det gå att komma dit igen, och nu bor där HUMLOR.
De stör oss inte, och humlor brukar ju inte krypa omkring inne på höstarna, och förirra sig där man inte vill ha dem. (hoppas jag, fortsättning följer)
I uthus och så, där jag vill bli av med getingbon, klär jag på mig ordentligt och täcker kroppen så mycket jag kan. Sedan har jag en lång käpp, river ner boet på så långt avstånd jag kan - och sen SPRINGER jag!!!
Gissa vem som kan springa fort!
och förskansra sig bakom min egen dörr.
Det har gått jättebra varje gång hittills. Ett par dagar håller vi oss borta från deras rivna bo, sen försvinner de.
Det kan vara otäckt att ha getingar för nära inpå sig, men för det mesta är de fredliga djur. Och bilden på min skogsgeting t.ex. är fullständigt oskyldig, för den bygger inte bo inomhus!
Den rödbandade vet jag inte, men ingen av dem är såna som stör när man äter eller fikar ute i trädgården!
Och att sticka, ja, det medför döden för varje geting!
Den får välja, mellan att fortsätta leva, eller sticka.
Då förstår man att det bara är i starkt trängda lägen - klämda och redan dödsdömda, eller vid försvar av bona - som de "offrar sina egna liv".
De är faktiskt inga självmordskandidater för ro skull, det säger egentligen sig själv, för då skulle det inte längre finnas några getingar.
Kramisar från amaira.