Kanske det kan uppfattas som provocerande, men jag tror att katter ska få vara ute. Att ha innekatter uppfattar jag som djurplågeri. Vet att jag kanske är ute i blåsväder med den här uppfattningen, men ändå....
Har haft katter i alla år, bor i glesbygd, men inte på landet, mindre bruksort. Det har hänt att de blivit påkörda av bilar, det har hänt att de råkat ut för rovdjur, det är skitsorgligt, men de, mina katter har ändå fått strosa runt och LEVT ett riktigt kattliv.

Jag blir då inte provocerad - har katter på samma sätt. Ibland händer det olyckor, men jag skulle inte vilja stänga in mina missar ändå.

Så bra..läser i dagspressen om att de ska hållas inomhus..

..

Även om det skapar oerhörd smärta när katterna försvinner, så tror jag också att de är mycket lyckligare av att få vara ute..



Carisma skulle gå att ha som innekatt, om hon aldrig hade fått komma ut, men nu skulle det inte gå... (Hon är hemme igen!!!)

Pi har aldrig gått att ha som innekatt... han är som en hund, vill ut flera gånger om dagen...

Julia har aldrig varit något annat än utekatt, och vi har aldrig försökt att hålla hene som innekatt.



Vissa katter som är lugnare passar som innekatter... men långt ifrån alla klarar av ett liv instängt när det finns så mycket mark att jaga på utomhus...

Copycat! Jag vet vad du menar med PUCKO!
Vi hade en gång en som var den vackraste katt vi haft, en vanlig bondkatt som hette Tiger, han var verkligen en snygging, men synnerligen korkad..
Han blev påkörd av en bil, antagligen för att vi var korkade nog att inte fatta att han var så korkad som han var!!

Visst får man tycka som man vill och ha det som man själv önskar.

Men jag har all mina katter inne och inte lider dem av det ...dock har jag en utegård på ca 20 kvm och långt ifrån alla vill gå ut där.

Sen beror det på hur dom har vuxit upp i lada eller i ett hem......
Problemet är nog som så att idag finns det flesta katter i stan
och enkelt skall det vara... vipps ut med dem när man far iväg till jobb mm och där sitter katten i ur och skur.

Så till det stora växande problemt att dem som har utekatt inte katrerar/stereliserar och då blir det massor av katter som ingen vill ha och då är det katterna som sitter i kläm.

Åå jag är på katternas sida


Om jag bott på landet så skulle jag inte ha nått emot att ha katt ute men i stan nix pix..

P.S. vet ni att avlivning ökar med 50 % till semastrar var år och det är katterna som får sätta livet till (storstad) och det är för att man kan få katter så enkelt...tillgången är större en efterfrågan.

Ojj det blev lita av var

Jag har en utegåar katt, han blir väldigt olycklig om han inte får vara ute, sitter och gråter hela nätterna (han har varit skadad ett par gånger och inte fått gå ut på grund av det). Sedan har vi De tre andra missarna som är så fega av sig! Bröderna Soleroo och Leo Är jätterädda för andra männskor... Soleroo som brukar få gå ut i koppel ibland, klättrar upp på mig om han ser någon människa ut och klammrar sig fast och morrar sedan vill han bara in, ska tilläggas att han helst bara sitter utanför dörren om han ska bestämma. Tilda råkade smita ut utan att någon märkte det när hon var liten... Det var jättekallt... efter ett tag började vi undra var lillkatten var och letade i hela huset. När jag var vid ytterdörren hörde jag något utanför. Öppnade dörren och in flög en liten grå pälsboll... Sedan dess har hon inte velat gå utanför dörren det kan hända att hon står två meter ifrån öppen dörr och spanar med stor svans sedan går hon och gömmer sig under soffan... Har även haft en katt som blivit trafikdödad och jag vet att hon inte dog direkt. När vi råkade gå förbi var polisen där och skulle hämta henne och ta med henne för avlivning, två minuter senare ringde dom, Marion hade dött i deras bil på vägen.

Jag tycker absolut inte att det är plågeri att ha katter inomhus så länge det trivs. Om man ska ha sin katt ute så tycker jag att man MÅSTE kastrera och id-märka den! För en katt som varje gång den är hungrig eller frusen har någonstans att gå där den får värme,mat och kärlek så är det ju inga problem att den får vara ute! De kattungar som är oönskade och sedan fritt kan fortplanta sig... Ja, de är där plågeriet börjar tycker jag!

Bor man i lägenhet o då nära vägen förstår jag dom.
Men bor man i hus tycker jag att de ska få stöva fritt, det ligger liksom i
deras natur

Håller med dej helt! Blir nästan lite gråtig av att veta att det finns så många katter som aldrig får uppleva frihet och som du säger... ett riktigt kattliv!

Just nu har jag ingen katt själv, men grannarna har, och dom katterna brukar vara här och prata bort en stund när vi möts ute i trädgården t.ex.

Iza tyckte det var väldigt spännande i höstas när vi precis gjort i ordning matplatsen till fåglarna. Hon satt nedanför och väntade på att dom skulle komma och äta (och kanske ätas!), men då pratade vi igenom saken och jag sa att hon fick väldigt gärna hälsa på men absolut inte röra fåglarna eller skrämma dom när dom skulle äta. Så nu brukar hon sätta sej flera meter bort - och med ryggen åt fåglarna! - och det funkar jättebra. Fåglarna sitter kvar och äter fast att Iza är ganska nära...

Chaplin bor egentligen hos grannen på andra sidan. En gammal, nästan lite skraltig herre, som håller stenhårt på sej och sitt, och som för att få vara lite ifred har kommit på att det går att smita in och sova i vår gamla buss. Han tycker det är väldigt konstigt att jag bara får ge honom mat när grannen är på skidsemester. Herreg! vad skulle det göra om jag matade honom hela tiden!

Frihet under ansvar.

Katten ska ha frihet så mycket det går och vi människor ska ha ansvaret.

Vi har gjort vad vi kan och tycker är viktigt. Snutten är en kastrerad, id-märkt, veterinärförsäkrad hankatt som får gå ut och in i stort sett när han vill. Tyvärr får vi inte sätta in kattlucka eftersom vårat hus är K-märkt, men det fungerar jättebra ändå därför att han ändå inte vill vara ute när inte vi är med.

Utan att ha erfarenhet av "fina raskatter", tror jag att vissa raser/individer trivs bättre inomhus än andra, men måste då ha mycket stimulans. Leksaker, klätter- & rivställning, kanske en kompis och naturligtvis MYCKET kärlek. Om katten inte mår bra blir det ohållbart.

[img]http://www.kioskpiraten.se/piratlandet/gif1/garfieldZzzgeel[1].gif[/img]

som flera skrivit så tycker jag det beror på var och hur man bor ifall man bör släppa ut katterna eller inte. Själv bor jag bredvid E4:an och släpper natrurligtvis inte ut mina katter där. Fast en granne släpper ut sin nya katt varje år och förstår sedan inte vart den tagit vägen sedan. Tyvärr så skaffar han ny katt varje år som "försvinner". Det går heller inte att föreslå att han kanske inte skulle släppa ut dem...

När vi är på landet får katterna gå fria och jaga råttor.

Jag bor i hus i ett villaområde nära skogen.Mina två katter går ut och in(har kattlucka).Det är två kastrerade hankatter,Murvel och Fritz inte helt okända för de flersta här.
Hade jag bott vid en motorväg hade jag inte släppt ut mina katter.

Både min perser och min huskatt får gå ut. Men, dom går inte så långt. Inte utanför staketet ens.
Och jag är glad att de kan gå ut och njuta av solen (annars är dom sällan ute, speciellt inte om det blåster) och samtidigt ha koll på dem.
Men, de får inte vara ute när inte jag är hemma. Om det nu skulle hända något, så vill jag vara hemma och kunna ta hand om dem och få dem lugna.

Kajsa katt får gå ut. Än så länge är hon ganska försiktig. Hon började vara ute för någon månad sedan. Det är kul att se henne ute tillsammans med andra katter. Några kompisar att busa med har hon fått och så finns det en del katter som tycker att hon är på deras revir- pÅ vår tomt.
Förut hade vi en Birma och han var innekatt. Fick springa utmed lina på tomten. Vilket var mycket struligt.
Kajsa är kastrerad och tatuerad i örat. Jag vill än så länge att hon är ute bara när jag är hemma.

Ute eller inne?

Beror på katten och boendet.

Det går alldeles utmärkt att ha innekatter. Katter ska inte springa omkring ute hur som helst i bostadsområden. Det är inte försvarbart att låta löpande kattor springa omkring utomhus hur som helst, precis som det inte är försvarbart att låta okastrerade hankatter springa utomhus hur som helst.

Den katt som vi har kvar nu, är helt klart innekatt på vintern och går ibland ut när det är varmt och torrt. Visserligen är hon rätt gammal vid det här laget och lite lat av sig, men långt går hon inte. Kastrerad efter livmoderinflammation, innan dess fick hon p-piller. Så fort det är kallt och särskilt om det är snö, vägrar hon vara ute. På sin höjd sticker hon ut nosen och en tass på förstubron för att kolla om det verkligen är så där kallt som det verkar. När hon konstaterat det, går hon nöjd och lägger sig på husets varmaste plats, helst i solen.

Motionen då? Jotack. Mitt i natten får hon ett busryck och springer genom hela huset, upp på övervåningen, ner igen, jagar inbillade(?) råttor eller någon av barnens leksaker om hon inte hittar en bra matta att korva ihop.

Att tvinga den katten att vara utekatt vore djurplågeri.

Jag vet vad ni menar med Pucko-katter! Vi hade en jätte söt o mysig kattkille som hette Herr Josefsson. Bodde på landet då, med en smal skogsväg framför huset. Knappt ingen trafik alls.
Herr Josefsson brukade ligga o sola på vägen. Vi försökte skrämma honom med våran bil, ni vet gasa, tuta o så. Men trodde inte att det skulle vara nån fara ändå. Det gick knappt att hålla 50 km på den vägen.
En dag kom han inte in till middagen. Jag gick ut o hittade honom liggande på vägen. Det var traktorspår på honom! Han hade alltså bara luggit där o solat, utan att flytta på sej när ett tuffande, långsamt fordon förde på honom!
Stackars gubben....

[B]mm Min lilla kisse, Hampus fattade aldrig vad bilar var, fastän vi bor nära en trafikerad väg. Plötsligt en morgon sprang han bara rakt in i sidan på en volvo och förolyckades...

Husse, nästan otröstlig har begravt honom under rosenspireabusken, där han tillbringat sommaren i skuggan och tittat på sin favvohusse som spikade vägg....


Men katter ska vara ute, det var inte naturen som dödade honom, man måste erkänna att han inte var slug när det gällde trafik bara

Hera...

Din signaturgubbe är både cool och irriterande...

Blicken dras till honom varje gång, och man kan inte sluta titta även om han gör samma rörelser om och om igen... *ler*

Vår fyrbening är ute när vi är på landet - fast han vill sällan vara ute själv och går inte långt från tomtgränsen. Han är en "hittekatt" och ganska skygg - vill ha oss i närheten.

Hemma i stan har han fri tillgång till balkongen och verkar fullt nöjd med det. Här är för mycket bilar och folk för att det ska fungera att släppa ut honom.

Irriterande blev det, när du la in fem grodor i bredd så att man får scrolla i sidled för att kunna läsa texten...
Mvh
Fenja

Om fåglarna och dom som inte gillar att ha grannkatterna i sin trädgård fick välja skulle det inte få finnas utekatter.

Det blir att lägga in ett filter på AvalonC, så man slipper epileptiskt anfall så fort dessa hoppande grodor flimrar omkring i inläggen.
Förstår inte att det är så roligt att ha sånt skit i sin signatur.

Vist alltid retar det nån, speciellt mig

Ajajaj.... mitt redan så onda huvud....

Precis.

Hur ska vi göra med hundar, kanier och alla andra djur som vi domestiserat? Ska dom också springa fritt?

Vaddå ligger i katternas natur? De lever väl inte naturligt? Vi ger dom mat, vatten och någonstans att sova. Tar dom till vetrinären när dom är sjuka..

Jag tror att det skulle bli råttproblem i tätbebyggt område om det inte sprang runt lite katter.

EH????
är det grannen eller katten som är skralltig och sover i bussen????

Bussen är blå!

Råttornas antal kommer nog inte att ändras, domlever mest nere i kloakerna. Möjligen kommer möss och sorkar att öka lite i antal men det kompenseras av att naturliga rovdjur kommer att komma tillbaka. Framför allt kommer det att finnas mer småfåglar.

Jag har sex katter som är utekatter. Vi bor på landet i en by med 14 invånare. Innan jag släppte ut katterna pratade jag med alla grannar, informerade om att jag hade katter som skulle springa ute och frågade om det var ok, samt bad dem komma till mig om det uppstod problem.

Innan bodde jag i Huddinge och hade då fyra katter som innekatter. De trivdes alldeles utmärkt - alla utom en. Henne hade jag tagit ut i koppel och hon fick därför smak på utelivet. Inne blev hon deprimerad.

Katter kan trivas hur bra som helst med att vara innekatter. En katt som inte varit ute längtar inte ut. Utekatter utsätts ALLTID för större faror än innekatter gör och bor man i ett farligt område så är det bättre att satsa på att inreda lägenheten i kubik för att glädja katten och skaffa kattkompis i stället för att släppa ut katten. Det är min fasta åsikt.

Det finns bilar, farliga saker att äta etc. Men det som är värst är människor. Det finns så f*bannat många elaka människor som njuter av att plåga katter. Jag har jobbat på ett katthem i flera år förut och historierna jag hört skulle göra er matt. Katter som blir slagna med baseballträ och kommer hem sönderslagna om alls, kattungar som slängs ut från bilar på motorvägen, grannar som häller bensin på katter och tänder eld på dem, katter som hittats fastbundna i en parkbänk, i picknickkorgar i parker och i korgar utanför köpcentrum.

Som kattägare har man ansvar för sitt djur. Och ansvar är inte att släppa ut den hej vilt i vilket område som helst och utsätta den för faror! Jag flyttade till landet specifikt för att ge mina katter möjligheten att vara ute eftersom det visst är berikande för katten att vara ute - och i rätt miljö är det även försvarbart.

Jag vill gråta när jag ser människor som släpper ut sina katter i städer, har själv sett katter bli överkörda! Naturligt är att springa fritt i naturen, äta råttor och vara sin egen herre om man nu ska ha det som argument. Naturligt är inte att springa runt på asfalterade vägar, äta mat på burk och skita i köpesand. "naturligt" lever de hemlösa katterna, och har de det bra? Skulle inte tro det.

Av mina katter har fem varit hemlösa förut. Fia hittades som kattunge inne i ett soprum. Någon har varit för lat eller snål för att kastrera sin katt och sedan fått kattungar de inte vill ha och inte vill ta ansvar för.

Hugo var vildkatt och var född av en tam kattmamma på Södermalm som någon slängt ut som sedan parat sig med en hankatt som någon tyckte skulle vara utekatt. Resultatet blev en kull vilda ungar. Alla dog utom Hugo.

Svea kom från en kattkoloni på Norra Stationsområdet i Stockholm. Ett par katter som ägarna tycker ska vara utekatter träffas och får ungar som ingen vill ta ansvar för, de samlas i ett område och efter ett par år uppgår det till femtiotalet katter. Dit kommer ungdomar för att träna sina kamphundar och katter hittas sönderslitna, vissa roar sig med att lägga ut förgiftat kött och dödar vissa av kattungarna.

Torsten och Freja var utekatter i storstaden. En dag beslöt sig ägarna för att åka på semester och sket i katterna. Tre månader var de borta och katterna hade ingen kattvakt, ingen mat. De fick klara sig på det grannungarna samlade ihop och det de fångade. Katterna blev omhändertagna och sedan omplacerade eftersom ägarna inte var intresserade. Syskon var det och båda okastrerade. Det var en fråga om veckor innan honan började löpa vilket hade lett till en kattkull syskon emellan.

Visst. Utekatter kan ha jättekul. Men det kan även ens småbarn ha om man släpper ut dem ansvarslöst. Släpp ut katten i rätt område under tillsyn, kastrerad och id-märkt. Det röstar jag ja för. Allt annat - nej.

Jaha ja, då ska väl jag vara en av dem som är lite halvt emot utekatter. Såvitt jag vet är katten ett domesticerat djur och egentligen inte anpassat för utelivet i Sverige, särskilt inte i städer. Asfalt och bilar är bara några av de onaturliga saker som finns där. Jag blir mörkrädd när jag läser i tidningen om människor som ex har satt eld på en katt som befunnit sig utomhus osv. Förklara gärna det naturliga i det hela för mig.

Med tanke på den raggiga grannkatten som var utekatt och aldrig fick komma in utan sökte sig till oss, pappas ena katt som blev överkörd, min mor som fick två katter överkörda och en bortsprungen kastrat (överkörd? ingen vet, han var efterlyst lääääänge) så är jag milt sagt måttligt glad över utekatter.

Bor man ute på landet och det inte är några bilgalningar i närheten, då är det en helt annan sak. Bara katterna är kastrerade. På den punkten är jag benhård, det är oansvarigt att låta fertila katter kuta runt lite som de vill och bidra med oönskade kattungar (ja såvida alla inom området inte tycker det är okej och dessutom vet vart de ska göra av eventuella kattungar och då menar jag inte slå ihjäl dem eller sälja för en krona tassen). Ni har väl ändå sett statistiken över hemlösa katter? Alla sommarkatter? Jag tycker bättre om en stoooor inhägnad med träd och annat mysigt i där de kan få vara, förbundet med huset så de kan välja om de vill vara ute eller inne....

Innekatter förresten, det är INTE djurplågeri såvida katten inte lider. I sådant fall får man tänka om. Vissa katter passar inte som innekatter, men vissa katter passar heller inte som utekatter. Själv har jag en kompromiss med mina två - de har flera kattställningar från golv till tak, fri tillgång till innätad balkong MEN jag går också ut med dem i sele. Dock vill den ena inte gå ut annat än ibland och då nattetid och hon är ändå född i ett stall med fri tillgång till utelivet så att säga.

Kika gärna in på kattstatus

Vem av oss som tycker att det är mest naturligt för katter att leva sina liv ute i frihet har sagt att i det livet ingår att bli satt eld på??

Problemet är ju just det att i många miljöer kan katten inte leva naturligt eftersom det finns såna här saker den råkar ut för. Katthatare finns överallt, inklusive bilar och annat som inte tillhör naturen och det naturliga. Naturligt för människor är knappast heller att köpa inplastat kött i köttdisken så att katten ska vara ute för att det är naturligt är ett ganska svagt argument tycker i alla fall jag. Människorna har skapat en icke naturlig värld och anpassat sig till den och då får man även anpassa djuren efter det.

Vissa miljöer bör katter inte vara ute i, det är för farligt för dem. Och bor man i en sådan miljö och inte tycker att katter ska vara inne så är det bättre att inte alls skaffa katt - för kattens skull. Jag håller med nutten i hennes inlägg helt och fullt.

Håller med dej i det här - fast totalt tvärtom! Om man inte kan låta katten vara ute ska man inte ha katt alls - för kattens skull!

Missuppfatta mig rätt Berith. Jag skrev det för att påpeka dagens faror utomhus med bl a katthatare - det är vad en utekatt KAN råka ut för och med det har jag alltså INTE påpekat att någon av er anser det naturligt.

Å som sagt var, tyck gärna att det är naturligt för en katt att vara ute, men kom likväl ihåg att det inte har funnits några vilda katter från början här i Sverige och att tamkatten saknar några av de naturliga instinkter som de äkta vildkatterna har - extra skarp hörsel, stor vaksamhet mm. De instinkterna behövs egentligen för att katten ska klara sig ute.

Asfat och bilar har människan byggt.
Sätta eld på en katt kan bara människan göra.
Vägra en katt komma in, kan bara människor göra.
Köra bil, kan bara människor.

Kasta små kattungar i plastpåse i vattnet, kan bara människan göra.


Människan är faktiskt otroligt skyldig i mycket här i världen. Fler och fler människor "börjar" bli gravt sjuka. Inte minst ser vi det i dagstdiningarna. Styckmord här, strypt kvinna där, våldtagen 13-åring hit och dödande skottlossning dit....

Vart i livet har föräldrarna tappat greppet om sina barn så att de människorna har kunnat utvecklas till dessa monster???

Det finns så otroligt mycket djurplågeri, och det är människan som står med piskan i handen. Djuren är oskyldiga, är vi människor värda att leva kvar när vi behandlar andra så respektlöst? Världen skulle bli bättre utan oss...


(Nu är inte alla människor grymma, men jag ser till en helhet, för om man kör på ett djur, och även om man inte ville döda djuret, så har man faktiskt förosakat ett dödsfall.)

vi har 4 katter . timon 5 år alltid varit ute katt o mer vild än tam . han fick börja vara ute första dagen med mig här hemma sen ökade jag . han kan vara borta i dagar emn kommer alltid hem och vill ha kärlek o mat . sen sarah som är hitte katt i ca 8 veckor . hittade henne efter en äg . hon är galen i att vara ute och fångar möss på löpnade band nu . dsen eevee en norsk skogskatt från finare uppfödare hon var inne katt i tidagiare hem men nu får hon vara ute och går inte längre än tomtgränsen . sen tindra våran minsta och nyaste ca 14 veckor nu och är ute i sele med oss men trivs och leker . men henne är jag lite tveksam över då hon kommer från en mycket fin stam . hon är utställningskatt . men blir iaf sele och rastgård sen får i se
men i kattens natur ligger det ju att vara ute . dom var ju en gång vilda så . men är en katt inne från första början så förstår om nog inte ute världen och kan bli mycket rädd om man släpper ut dom

kommer dom aldrig ut finns ju bara en värld (inne katt)

Mvh Peter

Skaffar man ett djur, katt , hund, häst, kanin eller vad som helst, är det och blir en del av min familj, älskad och omhuldad ........

Mitt ansvar att den skall ha det bra, skyddas från faror i möjligaste mån.
Därför skulle jag aldrig drömma om att ha utekatt i trafiktät miljö, lika litet som att släppa ut en två-åring att leka nära gator och parkeringsplatser

Min vän har innekatt, med sele och låång lina, som tillbringar en stor del av dagen ute, under uppsikt och mår jättebra Förtretar inte grannarna
och verkar trivas hur bra som helst...........

När vi bodde i lägenhet hade vi katten inne.
Men--nu när vi bor på landet, lite avskilt, så går katterna som de vill--
vi har kattlucka.