Jag låg och sov, för det är enda sättet som jag kan hantera sorgen på...
Då kom min pojkvän upp för trappan, jag hörde honom långt långt borta...

Han stannade vid fotändan och sa lugt och stilla:
-Marleen, jag har en present till dig...

Javisst tänkte jag... som om någon onödig pryl kunde göra mig glad...
Men han försöker få mig glad igen, och det är så otroligt gulligt av honom.

Vände mig och om såg att han hade en katt i famnen.
-Carisma är hemma igen, log han mot mig...

Alla himmelens stjärnor trillade ner över mig, även om det var helt ljust på himmelen...



Carisma därimot verkade inte ha saknat mig, hon sprang genast ner till maten... *ler*

Hon är magrare än vanligt över magen, så troligen har hon inte ätit som vanligt under de gångna dygnen. Men hon var redan lite rundknubbig när hon försvann, så det är ingen fara med henne...

Nu ligger hon i sin säng igen i vårat sovrum. Och mitt hjärta gråter av glädje.


CARISMA ÄR HEMMA IGEN!!!!!

Grattis!

Vad skönt...det är lättare att sova om nätterna när man vet att de små liven mår bra!!

WOW! MInns när Buster kom tillbaka, och Felix, och Oliver, allihop efter att ha varit "försvinna". Buster svulten och Felix skadad, Oliver synnerligen välmående.. Ryser. Jätterroligt för er!!

Oj så roligt, alla här har väl tänkt på din bortsprungna missekissekatt ...... Jätte Grattis !

Så skönt!
Mvh
Fenja

Åhhh! Vad bra!
Usch, får tårar i ögonen nu!

Pussa henne och gosa en massa med henne nu när hon är hemma!

*Kunde väl tänka det*

Så himlans SKÖNT Avalon, så slipper du vara ledsen och orolig mera.

Gläds med dig, GRATTIS

Jag känner med dig. grattis.

TACK ALLIHOPA!!!!

Det känns så skönt att skriva av sig sina problem, dela det med någon, som inte behöver lida med mig men ändå lyssnar...


Carisma var hungrig när hon kom hem, hon föredrog maten framför mig...
Det verkade inte alls som hon saknat mig... *ler syniskt*

Inga skador, bara lite magrare. Men hon var rundmullig från början så det är ingen fara med henne...

Nu ligger hon i sin säng och drömmer, kuttrar lite som hon brukar göra...
GUD vad jag har saknat det... *ler*

Det förstår jag , jag kan nämligen ej ha katter pågrund avatt min sambo är
allergisk.
Skulle gärna vilja ha det för att jag är uppvuxen med katt.
Hoppas nu att ni får det bra.

Underbart!

Så skönt att din katt kom hem igen,jag vet hur det känns.Min lille Fritz var borta förra våren i 16 dygn,så glad jag blev när han kom hem,hungrig men välbehållen.

Skönt!

Det var ju bra att katten kom tillbaka och inte hamnade i nåt dike eller i rävmagen.
Hoppas du lärt dig något av detta och tar hand om dina katter ordentligt nu.

jätteskönt!!!!!
grattis

Pussa Carisma från mig

förstår din lättnad ..vet inte hur jag skulle reagera om Felix var försvunnen, mer än att jag vore halvdöd

Vart hittar du alla underbara kattbilder????

'*ler*

har sparat dom på datorn, när jag sett någon trevlig bild

Härligt härligt