Ska försöka bokföra i spcs. Det mesta fungerar bra men lönre ar ett litet elände

Finns det någon vänlig själ som kan guida mig igenom det hela. Konto för konto. Hela surven - upplupna skater o arbetsgivaravgifter.

Vore mycket tacksam för nu blir jag bara gråhårig-are

Tack på förhand
AnnaLena

Kan bara mitt eget företag, men det är troligen samma.
Debet
5210 lön företagsledare
5260 lön tjänstemän

kredit
2510 avdragen prelskatt
1040 om du betalar ut via bank

arb.giv avg
debet 5610
kredit 2330

Lycka till

I det programmet så finns en kontoplan du kan printa ut...där står allt du behöver...leta igenom programmet får du se

Lycka till!

Om du går in på "arbeta med" och vidare till bokföring och drar på sidan...så står det kontoplan andra uppifrån...den printar du ut...så har du alla kontonummer du behöver...

Har du gjort alla grundinställningar i löneprogrammet? I så fall borde du få ut ett bokföringsunderlag när lönekörningen är klar.

Det är bara en lön - kontant, men det är nog så illa.



Problemet är att tömma kontona upplupna skatter o arbetsgivaravg - tror jag

Kontoplan har jag och någon regelrätt lönekörning är det lix inte. Bara en.
Illa nog....

Avgifterna betalas via PG.

Grå Gråare Gråast

Ska kanske tillägga att jag är självlärd - Inte officielt bokföringskunnig

Det därmed löner. Beror mycket på vilken företagsform du har eftersom det är olika kontoplaner.

om du inte gjort allt rätt så rekommenderar jag dig att lägga upp ett nytt företag. När du läser in det så var noga med att välja rätt kontoplan för din företagstyp.

Lönehanteringen består av fyra steg.Fyra oliak åtgärder vid olika tidpunkter för samma löneutbetalning.

-Kostnadsbokföring av löner med tillvekrning av lönebesked till den anställde samt bokföingsunderlag till din egen bokföring.

-Utbetalning av lön.

-Uppbördsdeklaration månaden efter utbetalningen av lönen med inbet till skattekonto.

- skattekontoutdraget anländer och du kan boka av skulden för arbetsgivaravgifter, personalskatt, f-skatt, moms och annant skräp.

Steg ett och två kan tas samman till ett om man har få anställda och utbetalningen sker SAMMA DAG. Ibland få man de mest sagolika konton och banken att betala ut till och då kan det vara praktiskt att göra det i två steg. Jag beskriver tvåstegsvarianten.

Enkla varianten. Du programmerar in i lönesystemet om den anställde ska ha lön över bankkonto, postgiro eller kontant. Det gör du alltid. DU använder de förvalda kontona vid utbetalning som men automatik läser in i lönesystemet nör du väljer rätt kontoplan. Rekommenderas inte. ta variant två.

Variant två. GÅ in i företasinställningar konton och skriv konto 2910 upplupna löner i alla alternativen för utbetalning. Ställ in de anställda bankoto oc postgiroalternativ på de anställdas flikar som i det andra alernativet. Skillnaden syns bara på bokföringsunderlaget.

Så går du in i lönesystemet. Lägg upp de anställda . Viktiga punkter.
Adress namn bankkonto och annat på första sidan viktigt. Även FORA uppgifter är bra att ha från första lönekörningen.

FLik två välj skattetabell, viktigt också att välja om det är vecko, två-veckors ellr månaslön annars blir skatteavdraget fel.

Flik fyra välj semesteravtal. Om du inte vet vilket semesteravtal så välj semesterlagen generell. Detta sparar tid vid semesterberäkningen.

Gå också in under fliken standarlönebesked. Här kan du förvälja sådant som kommer på lönebeskedet varje månad.

Tex löneart 202 timlön tjänstemön. Fyll bara i lönearten och timlönen inget antal timmar det kan ju variera.
Gör likadant med andra alltid förkommande lönearter och avdrag.

Nu kan du börja lönekörningen
STEG ETT:
Välj ny lönekörning, fyll i utbetdatumm perioden det avser samt antalet arbetade timmar vid full närvaro. Detta har betydelse för semesterberäkningen.

Sedan går du in och väljer anställd. Alla som har standard´lönebesked kommer upp med automatik. Du flippar bara upp som en och en och fyller i antalet timmar.

Är det månadsavlönade arbetstagare så kommer månaslönen upp med automatik och du fyller bara i frånvaro och övertid.

När alla lönebesked är klara skriver du ut dom eller skicka med e-post.

STEG TVÅ:
Nu så skriver du ut en banklista eller postgirolista. Vanligt fel när man gör detta är att man tänker att mottagaren avgör vilken lista det är . I internetbetalningen tider så betalar man allt på samma ställe antingen det är bank och postgiro. Därför föredrar jag variant två att alltid ha konto 2910 som utbetalningskonto på bokföringsunderlaget.

Så skriver du ut banklista eller postgirolista, så du vet var du skall betala pengarna och skickar dom. När du får bank eller potgiroutdrag tillbaka så sätter det ihop detta med listan och konterar debet 2910 och kredit det konto du betalat ut från.
Sedan tar du ut att bokföringsunderlag från bokföringen .Har du ställ in utbetalande konto 2910 så är det bara att bokföra som vanligt. Har du gjort alla lönebetalningarna som du skall så blir konto 2910 därmed 0.


STEG TRE:
När månaden är slut och du med säkerhet vet att det inte blir flera löneutbetalningar,så tar du ut en uppbörsdeklaration. Obs att du beställer deklaration för inbetalningsmånaden. Om du tex betalat ut lön i juni så är deklaration 2005-07. Fyller i uppgifterna precis som de står där på din deklaration och skicar in och betalar. OBS att försenad deklaration är straffavgiften 500 kr.

Själva inbetalningen till skattekonto kan du kontera debet 1630 avräkning skattekonto samt kredit utbetalnde konto.

STEG FYRA:
När sedan ditt skattkontoutdrag kommer så är det dags att boka av skulderna för arbetsgivaravgifter och skatt.

Börja med att lägga upp ett konto i bokföringen som heter 7511 företagsstöd 5% ha samma SRU kod som till konto 7510 arbetsgivaravgifter.

Ta fram din uppbördsdekalration från lönesystemet för att titta på.
Ta en kopia på skattekontoavräkningen och använd den som bokföringsunderlag sätt på en stämpel och kontera så här.


Beloppet på rad 54.uppbördsdeklarationen konteras debet 2941 eller 2731 beroende på vilken kontoplan du har arbetsgivaravgifterna på ( beror på företagsform).

Beloppet på rad 58 konteras konto 7511 kredit. är ju en rabatt på arbetsgivaravgifterna. SKillnaden mellan dessa belopp skall stå på skattekontot som arbetsgivaravgift.

Beloppet på rad 85 konteras konto 2710 debet.

Har du moms som skall betalas månadsvis kan även den konteras nu. Konto 2650 debet ifall du betalat moms och konto 1650 kredit ifall du skall ha tillbaka moms.

Aktiebolag som har F-skatt konteras konto 2510 debet och om du har enkild firma så konterar du din F.skatt som eget uttag ofta 2013 eller 2011 debet.

Handelsbolag har aldrig F-skatt på samma konto för där betalr delägarna särksild A-skatt på sitt eget konto i stället.

Saldot på alla dessa konteringar skall du bokföra p konto 1630 kredit.

Förvirrande kanske men effektivt om du gör exakt som jag säger så blir det alltid rätt., Genvägar brukar bli senvägar.

Uj vad svårt det är att vara tydlig.

Många tycker säkert dtta är onödigt krånglit men egentligen ar det skitenkelt. Dessutom det viktigaste. Det sparar tid när man gör kontolluppgifter. Det sparar tid vid semesterberäkningen. Det sparar tid när bokslutet skall göras. Förmodligen gör någon anna det som har dyrare timpenning än när du själv gör bokföringen.

Billigast och bäst och enklast alltså.

Som jag ser av en del svar. Kontoplaner är färskvara och gör sig bäst aktuella.

Det är ganska stor skillnad på kontoplaner för olika företag. Viktigt att välja rätt kontoplan.

jag ser också av en del svar att man tyvärr ofta använder gamla kontoplaner i tid och evighet.

Ekonomiskt är det inte bra.

Allra bästa är att varje nytt bokföringsår byta till den aktuellaste kontoplanen för din företagsform. Då har du garanterat rätt SRU-koder inlagda. Systemen särsklit SPCS brukar kunna sköta detta med automatik när du lägger upp det nya året. Kanske blir det några nya konton systemet inte känner igen som du får justera själv. Den tiden det tar är väl investerad.

Kontona i basplanerna har nämligen standard SRU-koder och det är de som styr vilken ruta beloppet skall hamna i på deklarationen. Alltså minskar man sina kostnader för bokslut och deklaration om man hela tiden använder en aktuell kontoplan. Annars får den som gör bokslutet manuellt sitta och koda kontot innan man kan påbörja arbetet och det är dyrt.

Alla kan använda sig av det systemet utom stiftelser och idella föreningar som bara har deklarationsplikt för delar av verksamheten. Där få man sitta och räkna manuellt.

Får väl förklara vad SRU.kod är förresten. Titta på era deklarationskblanketter näringsbilagorna. Siffran som står framför varje ruta är SRU-koden. Alla konton i bokföringen som har samma SRU-kod i bokföringen summeras och förs till rätt ruta.

Risken för att göra FEL i deklarationen minskar därför drastiskt. Tex att man inte glömmer justera räntor, inte glömmer löneskatt på anställdas pensioner och för all del att man inte glömmer göra en del avdrag också.

Sitt därför aldrig med en gammal kontoplan utan justera efter hand.
Säger er redovisningskonsult något annat så byt redovisnignskonsult.
Det händer så himla mycket på skatteområdet varje år att man inte har en sportmössa att hålla allt i huvudet. Aktuella kontoplaner och aktuella programvara är ett måste.

Ett annat skäl till att ha aktuella kontoplaner är att redoviningkonsulten hela tiden måste sitta och slå upp vilket konto saker skall vara på om kunder har kontoplaner av olika tidsålder . Sådant tar tid som kunden får betala och är himla opraktiskt.

Om man i stället har aktuella kontoplaner för alla sina kunder så sitter de flesta kontona i skallen någonstant och jobbet går fortare = billigare för kunden.

OJOJOj HUPP

Jag måste nog förtydliga mig lite. Jag sitter med bokföringen för en ideell förening. Jag ska inte räkna ut eller köra några löner utan har bara färdiga kvitton framför mig som ska bokföras på ett korrekt sätt.

Verifikation 1: Kontantkvitto lön. Ser ut på följande sätt

Lön 2000:-
Avdragen skatt 500:-
Utbet. från kassa 1500:-

Verifikation 2: Skattedeklaration och PG redovisning.
skatt 500:-
arbgiv.avg 500:-
Utbetalt PG 1000:-

Att lönen ska ut från kassa o in på lönekontot fattar jag och så slutar hela historien med att det ska betalas ut skatter o arbetsgivaravg från PG - men dessemellan då?

Efter vad jag har förstått ska det hela skyfflas runt på div konton bara för att få balans - Men vilka då???? Och hur???

Jag vill samtidigt tacka alla som engagerat sig men det känns lite som att skjuta mygg med gevär att fixa till löneräkningskonton o dyl för dessa summor

Jag förstod att det var en mindre bokföring och balansen får du i o med att du har samma summa på debet o kredit kolumnen fast på olika konton...t.ex. bankonto ett konto på ut och samma summa på in fast lönekonto...lite svårt att förklara så här i inlägg.

Jaha Inget aktiebolag alltså. Bra att veta

Vad sjutton skall du med ett lönesystem för en lön på tvåtusen kronor.

Jag förutsätter fortfarande att du har modern kontoplan. Lönekonton i klass 5 tillhör baskontoplan 95 eller äldre och användes för ca tio år sedan-

Verifikat ett.

Lön debet 7010: 2000 kr
skatt kredit 2710 : 500 kr
Kredit postgiro 1920: 1500 kr.
Arbetsgivaravgifter: Debet konto 7510 : 2000 kr * 0,3246= 649,20 kr
Kredit upplupna arbetsgivaravgifter konto 2731: 649,20 kr.

Ursäkta om den första varianten ärlite lång. Men sitter man med lönesustem då måste man ju göra lön ordentligt. jag menar ett länesytem kostar ju några tusenlappar varje år och kan bara användas ett år.

Som du förstår så är det också stor skillnad vilken företagsform det gäller.
Ofta när man får in uppdrag som kunden själv bokfört så är det lönerna det är mest fel på. Kostsamma fel också . Bara att sitta och rätta brukar nästan kosta lika mycket som att leja bort hela jobbet. Sen kan man ju betalat in för mycket i avgifer också.
Skattedeklarationen gör du enligt följande:

Rad 41,40,44,48 och 80 fyller du i 2000 kr.

Rad 54: 649 kr
rad 58: 100 kr

rad 59: 549 kr vilker är skillnaden mellan dessa belopp

rad 85: 500

Rad 90: 1049 kr.

kom ihåg att skicka in i tid.


Vid inbetalningen kan du bokföra så här.
konto 2731 debet 649
konto 7511kredit 100
konto 2710 debet 500
konto 1920 kredit 1049

Strunta i avstämningen av skattekontoutdraget.

Är detta en enstaka utbetalning? eller är det lön varje månad. Poängen med ett läönesystem är annars att man programmerar en gång och sedan går allt med automatik. Du måste ändå skicka kontrolluppgift och annat vid årsskiftet. jag förutsätter också att det inte skall räknas semeterlön på beloppet.