Nu har vi haft våra älskade barnbarn här i helgen.
Det har varit underbart, men tiden går ju alldeles för fort.

Vi har bakat pepparkakor, gjort sockerbitsslott, och "jul-
bullar".

Vi har pratat, spelat spel, gjort varandra till "åtlöje" och
bara njutit av att vara med varandra.

Men, nu har de åkt hem , och här är så tyst.

Saknar dem redan.

Man älskar sina barn, men oj, oj , oj, vad man (jag), älskar sina
barns, barn.

Jag njuter varenda minut som de är här

Alltså har jag haft en alldeles perfekt helg.

/Gillan

Javisst är det något alldeles extra med barn-barn Jag har haft lyckan att ha dem alla fyra i samma stad och två bor t.o.m. nästan granne med oss........

Vi har alltid haft nära kontakt, nu är två tonåringar och de andra i lågstadie-åldern. Fast vad som värmer i hjärtat är att de kommer titt som tätt och hälsar på, stannar länge, har fri tillgång på pyssel och målarmaterial.... eller t.o.m. gör läxor här, men ofta pratar och berättar.... för vi har ju tid att lyssna.

Förut, när de var små, var vi ofta "barnvakter" och då hade de liksom inget val. Men nu kommer de bara för att de vill, jag blir så glad