Hej allihopa.

Nytt hus och ny tomt men aldrig blir man visst riktigt nöjd.

Jag har fått smak på det där med att gräva (i jorden, inte i snön) så min tomt känns redan liten (efter 2 månader i nya huset) och jag funderar på att utöka mina "domäner" litegrand.

Grannen en bit bort har en "ogräsodling" på ett par hektar som gränsar till min tomt och eftersom marken bara står och växer igen så känns det rimligt att han kan tänka sig att arrendera ut en del av denna mark till mig. Det är sveriges bördigaste jord (skryt skryt), härlig svart lucker mylla som man utan ansträngning gräver två spadtag djupt i, bara man kommer igenom ogrästorven, full av daggmask och liv, så det vore ju en stor synd att låta det växa igen ännu mer.

Vad har ni för erfarenheter av att arrendera mark ? Hur brukar ett sånt avtal se ut ? Vad är rimligt att betala ? Hur länge brukar arrendet löpa på ?

Jag är intresserad av en (i sammanhanget) "liten plätt", i storleksordningen 1000-2000m2.

Det är möjligt att jag skulle kunna få lov att "låna" en plätt om jag frågar men det är bra att ha det på papper om man vill bygga ett växthus, hönshus, plantera vinstockar, bärbuskar eller nåt annat lite mer långsiktigt.

Ja, alla erfarenheter och tips är välkommna så jag har lite på fötterna och en hum om vad jag snackar om innan jag går och talar med "gubben".

/Anders

Hej! Jag är väldigt dåligt insatt i såna där juridiska saker så det hoppas jag nån annan kan svara på! Det låter ju dock fantastiskt att kunna få tillgång till en större bit fin jord! Kanske du till och med kunde få köpa marken för en billig slant om han ändå inte brukar den? Tänk så mycket fiffiga ritningar och byggen du skulle få sitta och pyssla med då! Lycka till!

Priset vet jag inget om, det är nog en förhandlingssak. Arrendetiden likaså, ett år i taget är nog normalt. Notera dock att arrendet upphör direkt om marken säljs, det är lite skillnad om du hade haft ett bostadsarrende. Ev växthus och liknande är dock fortfande ditt och du skall ha tid att ta tillbaka det.

Du aaaanaaar inte vad jag har på lager Magdis !

Igår var jag ledig och byggde 7 fin-fina takstolar till mitt lilla växthus (15m2), tack vare snön får jag ha snickarverkstan i köket/vardagsrummet ! Tur att jag inte har nån fru längre ...

Köpa en bit mark vore trevligt fast jag har fått för mig att det är dyrt och krångligt med lantmätare, lagfarter osv. osv. Har utvecklat en allvarlig allergi mot myndighetesutövare och blanketter ...

Men, följdfrågan blir då :

Hur går man till väga om man vill stycka av mark och "flytta" den från grannens till min fastighet ?? Är det dyrt ? Är det krångligt ?

Ganska dyrt, Lantmäteriet saknar konkurrens, och tar ganska lång tid=något år. Det är din granne som får ansöka om avstyckning och när den är klar kan du köpa biten. Lagfart är inget större problem, det är bara att ansöka när köpet är klart.

Jag har sökt och läst lite och ofta är arrendet för oanvända småplättar en symbolisk 1:- eller dylikt.

Om man tänker sig det omvända då, att jag har ett arrende på, säg, 30år, men säljer och flyttar, sägs det upp då också ... åt andra hållet så att säga så att köparen slipper ta över arrendet ? Ska jag plantera vin eller fruktträd räcker det inte med ett år i taget.

Ja ja, det är ju egentligen inte krångligare än att gå och knacka på och fråga hos markägaren.

... men ändå, nån annan som har erfarenheter och vill berätta hur ni har gjort ?

* sugen på att köpa men misstänker att administrationen kostar mycket mer än marken *

Tack för ditt svar.

Jag ska maila lantmätar'n och kolla hur det funkar mer i detalj.

Haha...jodå jag tror jag kan ana det! Det låter spännande. Om min man byggde ett växthus åt mig skulle han få hålla till var han ville!

Det finns något som heter arrendenämnden vet jag. Där kan man få råd om vad som är rimligt att betala i arrende samt hur det funkar iaf när man hyr tomten som huset står på.

Vi är i färd med att köpa till tomt, ca 1500 kvm (oanvänd hage). Lantmäteriet tar ca 16.000 för att komma hit och mäta och skriva lite papper. Hutlöst tycker jag! Och som Gossen skriver kan det ta tid, fick till svar att nybyggen går först så ska man bara "fastighetsreglera" som det heter läggs det längst ner i högen.

Lycka till!

Så här säger NE om arrende:
arrende
Föreskriven ordning

JB erkänner fyra särskilda arrendeformer: lägenhetsarrende, jordbruksarrende, anläggningsarrende och bostadsarrende (se Arrendeformer nedan). De avser upplåtelse av mark som sker enligt avtal och mot ersättning. I arrende är upplåtelsetiden begränsad. Upplåtelse för längre tid än 50 år utom detaljplanerat område och 25 år inom sådant område är inte bindande. Upplåtelsen kan också ske för arrendatorns livstid utom vid jordbruksarrende. Bestämmelserna i JB är till stora delar tvingande till arrendatorns fördel. Det är ofta fråga om bestämmelser av social skyddskaraktär. Här använder JB en säregen teknik. I flera fall kan arrendenämnden ge dispens från de tvingande bestämmelserna. Tvister om arrende handläggs till stor del av arrendenämnd; i annat fall skall de avgöras av fastighetsdomstolen. För arrendeavtal (inte för lägenhetsarrende) gäller ett formkrav. Avtalet skall upprättas skriftligt och samtliga avtalsvillkor skall anges. Ändringar och tillägg skall också avfattas skriftligt för att bli gällande. Det är jordägaren som skall se till att formkraven uppfylls. Jordbruks-, bostads- och anläggningsarrende upplåts, med vissa undantag, på viss tid.

Uppsägningen skall vid samtliga arrendeformer vara skriftlig. Är arrenderätten förverkad eller har någon av parterna rätt att frånträda avtalet, skall arrendatorn flytta på den fardag som inträffar närmast efter sex månader efter uppsägningen. Liksom de flesta andra avtal kan arrende bli föremål för hävning, förverkande, vid grova kontraktsbrott från arrendatorns sida. I JB anges en katalog med förverkandegrunder. Sker uppsägning p.g.a. förverkande har jordägaren rätt till skadestånd. Eftersom bestämmelserna är tvingande till arrendatorns fördel får förverkande inte ske på någon annan grund än vad som är angivet i JB.

Arrendatorn får inte utom i vissa särskilda fall överlåta arrenderätten på annan och han får inte utan jordägarens samtycke upplåta nyttjanderätt i andra hand till arrendestället. Han får däremot hyra ut ledigt utrymme i byggnad eller upplåta ouppodlad mark för upplag o.d., om det kan ske utan olägenhet för jordägaren. Egen byggnad får arrendatorn hyra ut om det kan ske utan avsevärd olägenhet för jordägaren. Här råder dock avtalsfrihet. Särskilda regler gäller för arrendatorns byggnader som uppförts på arrendestället. I regel skall sådana byggnader erbjudas till inlösen av jordägaren. Vill jordägaren inte förvärva dem skall arrendatorn föra bort dem och återställa marken i tjänligt skick. Vid flera typer av arrende har arrendatorn besittningsskydd. Besittningsskyddet kan vara direkt, dvs. rätt till förlängning av arrendeavtalet, eller indirekt, dvs. arrendatorn har rätt till skadestånd vid en obefogad vägran från jordägarens sida att förlänga avtalet. Vid jordbruksarrende och bostadsarrende har arrendatorn i vissa fall rätt att förvärva marken som arrendet omfattar enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället. De huvudsakliga förpliktelserna för arrendatorn är att sköta marken och betala arrendet.

Arrendeformer

Lägenhetsarrende är den enklaste formen av arrende och innebär en upplåtelse av mark för t.ex. ett upplag eller en fotbollsplan. Lägenhetsarrende föreligger när upplåtelsen sker för annat ändamål än jordbruk och upplåtelsen inte är att anse som anläggningsarrende eller bostadsarrende. Upplåtelsen behöver inte ske i skriftlig form, om parterna är överens om detta. Arrendatorn har inte besittningsskydd och arrendet kan bestämmas fritt.

Jordbruksarrende är den mest utvecklade formen av arrende p.g.a. sin ekonomiska betydelse. Man skiljer mellan gårdsarrende och sidoarrende. Gårdsarrende avser arrendeställen där arrendatorn kan bo. Sidoarrende är övriga fall av jordbruksarrende. Vid gårdsarrenden är den minsta arrendetiden f.n. fem år, medan vid sidoarrende ingen sådan tid föreskrivs. Vid jordbruksarrende har arrendatorn ett direkt besittningsskydd. Endast vid sidoarrenden på f.n. högst ett år saknas besittningsskydd. Förutom vid förverkande och vid icke bagatellartade kontraktsbrott kan besittningsskyddet brytas bl.a. vid jordägarens självinträde eller när han önskar disponera arrendejorden på annat sätt. I några fall då besittningsskyddet bryts har arrendatorn rätt till flyttningsersättning. Vid jordbruksarrende gäller en viss priskontroll. Om parterna inte kan enas skall arrendeavgiften sättas så att den kan antas motsvara arrenderättens värde med hänsyn till arrendeställets avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt. En jordbruksarrendator har rätt att vid längre arrenden överlåta arrenderätten till någon som jordägaren skäligen kan godta eller också i annat fall till sin make eller avkomling.

Anläggningsarrende innebär att arrendatorn har rätt att på marken, för annat ändamål än jordbruk, uppföra och bibehålla egen byggnad för förvärvsändamål. Det kan gälla lagerlokaler, fabrikslokaler o.d. Här gäller indirekt besittningsskydd. Vid obehörig uppsägning har arrendatorn rätt till skadestånd omfattande skälig ersättning för ekonomisk skada. Skada för att arrendatorn uppfört byggnad som måste rivas ersätts bara om byggnaden uppförts i enlighet med arrendeavtalet. Vid anläggningsarrende betalas marknadsmässigt arrende. En arrendator som inte accepterar en begäran om höjning av arrendeavgiften har rätt till skadestånd endast om arrendeavgiften är oskälig i den meningen att den överstiger vad som arrendeavgiften kan antas vara på den öppna marknaden.

Bostadsarrende innebär att arrendatorn har rätt att på marken uppföra hus för bostadsändamål. Det rör sig vanligtvis om sommarstugor eller annan fritidsbebyggelse. (Eftersom huset räknas som lös egendom kan det inte intecknas.) Avtalet skall träffas på f.n. minst fem år eller på arrendatorns livstid. Besittningsskyddet är direkt och arrendatorn har en vidsträckt rätt att överlåta arrendet, men han skall först erbjuda jordägaren att återta arrendestället mot skälig ersättning för arrenderättens värde. Byggnad skall då inlösas av jordägaren. Här finns en viss priskontroll. Kan parterna inte enas utgår arrendeavgiften med skäligt belopp, beroende på arrenderättens värde med hänsyn till avtalets innehåll och omständigheterna i övrigt.


Mycket text visserligen men du har i varje fall den lagliga biten där.

Tack Björken !

Har läst två gånger och blev lite klokare ... men bara lite.

Nu är det ju så att den mesta öppna marken har EU-bidrag och det ligger på ca 1200kr hektaret. Detta innebär att om bonden har bidrag så är arrendet lika mycket som bidraget. Därför att det är arrendatorn som får EU-bidraget, så för att markägaren inte skall förlora på att arrendera ut tar han ut lika mycket som EU-bidraget är. Man får betala allt från 1200kr-2500kr hektaret får åkermark. //bitta

Dyra är de men inte tar de ett år på sig inte. Vi styckade av vår tomt för några år sedan och det tog bara ett par månader för Lantmäteriet att fixa det. Men dyra var de, det kan jag skriva under på.

Våra grannar har väldigt liten tomt så de arrenderar några 100 kvm av kyrkan och betalar 10 kronor per år + att de klipper gräset på den delen ungarna anväder som lekplats.

ingrid

Detta har ju ändrats nu så att bidragen är knutna till brukaren om man inte kommer överens om annat i kontrakt..
Många har också arrenderat ut jorden för lägre än EU-bidraget eftersom det krävs att man skall sköta jorden om man skall få bidraget..och många vill inte ha det bekymret..
Men upp till 1000 kr/ha och år är väl ett ganska vanligt pris..

Och tyvärr så räknas hela arealer ihop så en "liten sketbete" kan vara det som avgör att man får lite mer i bidrag eller inte...

Det förutsätter väl att det är en jordbruksfastighet för att man skall kunna få arealstöd från EU ?

Tror inte att det är frågan om det här eftersom det bara är ett litet hus och så den här ogräsängen om jag förstått det hela rätt.

Bilderna kommer från : Google maps

Mitt hus i mitten och framtida grönsaksland österut.



"... lite grand från ovan". Som han sjöng, Edvard Persson.

Mitt råd är att du går och pratar med markägaren. Eftersom han är den ende som kan ge ett riktigt svar på dessa frågor. Vi arrenderar ut lite åkermark till en granne och han får betala 1200kr ha/år eftersom det är vad vi skulle fått i EU-stöd om vi brukat den själva. //bitta

Tack allihopa !

Jag ska ta och snacka med markägare, det är som ni säger, bara han som vet vad han vill göra med marken.