Kvinnor som tänker för mycket

Det är först när vi tar kontrollen över våra tankar istället för att låta dem kontrollera oss som vi verkligen kan börja njuta av livet! Många upplever en destruktiv spiral av negativa ältande som suger musten ur oss.

ingrid fuxwall

Visst stämmer det.
Många kvinns ältar och ältar utan något som helst resultat.
Enbart ett självdestruktivt beteende.
Sen sprids frustrationen över omgivningen.

Visst stämmer det, det kan jag skriva under på för om det är någon som vet så är det ju jag för jag är man.

Ältandet är mycket negativt!!!

Det är bätre att vara kreativ och göra någonting med kroppen när man har svårigheter som att dansa hoppa i snön eller i vattenpölar, skriva, måla etc...

Jag tror att det kan stämma ganska ofta.
Vi är nog uppfostrade med Jante och Luther.
Förhoppningsvis blir det bättre för nästa generation

Tankar i form av ältande och grubblerier är ju inget positivt, men inte är det typiskt för kvinnor. Jag vet flera män ....
som ägnar sig åt detta

Sen finns det ju positiv kreativ tankeverksamhet, men det är kanske då -när man tagit kontroll över tankarna.

Om tanken föder Känslan, vilket jag tror -
och inte tvärtom är det destruktivt för själen att älta

Jepps, och så föds bitterheten.

Man kan väl ändra sej och sluta att älta?

Lyckliga människor är lite närsynta och har dåligt minne.

Precis Hannele!
Sen jag blev "lätt lobotomerad" efter en skallskada
har jag fått både dåligt minne och syn. Ältar aldrig saker som jag gjorde förut utan tar det mesta med en klackspark och har aldrig
varit lyckligare trots ett begränsat liv torvan

Tror inte att detta bara gäller kvinnor. Det finns många ältande karlar också. (Och då menar jag inte bagare. )

Det är konstigt att vi har så lätt att ta till oss det negativa och älta det fram och tillbaks. Om vi letar så måste det ju finnas något bra varje dag som vi kunde älta istället. Mia en tjej som var på tv och talade om våra självkänslor. Hon tyckte att vi skulle skriva ner 5 positiva saker varje dag när vi gick och lade oss. Inte dumt.

Sånt där tror jag att man i viss mån kan vänja sig av med. Att älta alltså. Genom att träna sig, som Klematis skrev att ta fram det positiva. Man känner ju direkt vilken skillnad det blir av att tänka positivt istället för negativt. Det finns en bok som heter Att välja glädje av Kay Pollack. Den kan man läsa om man är intresserad av att lära sig mer hur man gör.

Jag tror inte att det är typiskt kvinnligt beteende, men jag tror att det är fler kvinnor än män som ältar.

Jepps, vilket påvisar att det är ett kvinnligt beteende.

Det tycker jag inte man kan säga. Jag har ju ingen aning om hur fördelningen av ältande människor ser ut, men om man säger att det är 60% kvinnor och 40% män så räcker inte det för att det ska kallas ett kvinnligt beteende. Tycker jag.

Siffrorna är fortfarande rent hypotetiska.
Diskussionen bygger på egna, personliga erfarenheter.

Och, ja, utifrån de kvinns jag träffat, så är det många gånger ett ältande av problemet, istället för att göra något konstruktivt åt saken.
Enbart ett konstaterande.

Jag tror snarare att man skall kalla det ett mänskligt beteende eftersom det är vanligt bland båda könen. Kanske vanligare bland kvinnor men det spelar mindre roll.

Att fastna i ältande och bitterhet handlar inte bara om hur man är funtad som människa utan också om ens livssituation. Om man har ett stimulerande liv där man kan motivera sig att göra många olika utvecklande saker och har nåt att se fram emot är risken mindre för att hamna i ältandet.

Om man t.ex. hänger upp hela sitt liv kring sitt arbete så blir man väldigt utsatt den dan man får sparken och inte har nåt meningsfullt att göra med sin tid. Om man baserar hela sitt liv på sin partner blir man lätt knäckt och bitter den dan man blir sviken. Man måste tro på sig själv och sin framtid och den blir inget annat än vad man gör den till.

Jag lever mitt liv lite i "framtiden", är immun mot bitterhet på det sättet, önskar dock att jag kunde leva lite mer "nu". Att leva i det förgågna ligger inte för mig. En slags selektiv demens kanske ...

"Livet" är det som inträffar medan du oroar dig för morgondagen.

"Först gör du det som är nödvändigt, sedan det som är möjligt och innan du vet ordet av gör du det omöjliga."

Mina två favoritdeviser.

Älta gör vi väl alla till mans/kvins, men att kalla det typiskt kvinnligt tror jag inte ett smack på. Män ältar lika bra som kvinnor.

Vad skulle vi annars ha eftertankens kranka blekhet till?

Lite ältande måste man få hålla på med. Men allt kan gå till överdrift också, och det blir ingen glad över.

Men det kan vara stor skillnad mellan norrlänningar ch skåningar.

Skillnaden ligger nog i hur mycket man ältar utåt isf, dvs hur mycket man yrar om det för sin omgivning (som kan bli mäkta trött på't innan man är klar)

På vilket vis då??

Har du inte sett Fredrik Lindström?

Enligt röstningen på den sidan så är skånskan sexigast
...och sex och älta går inte ihop

Ja, och det stämmer verklligen tycker jag! Eller hur Birgitta?

Vilken tur att det är två som tycker så då.

Ja, och resten tiger och samtycker!

Önsketänkande!

Och jag är såååå glad att ni skriver på svenska!

Jaså, är du rädd för att bli lite upphetsad!?

Snarare tvärtom skulle antagligen missa tillfället pga att jag inte förstår vad ni säger!


----------
kanske bäst att lägga in en liten så ni förstår att jag bara skojar... har ju klankat ner på skånskan i andra trådar också och det kan ju finnas nån som tar illa upp

Ah, vi klarar oss nog ändå!

...som sagt

Viss skånska förstår jag faktiskt inte, men andra går jättebra. Finns det dialekter i dialekten s a s? Eller är jag selektivt döv bara?

O ja, om det finns. Det är en väldig skillnad mellan tex. göingeskånska (norra skåne) och malmöitiska.

Och inte kan man säga att någon pratar småländska heller.. En väldig skillnad på "utvandrarna-småländska" (kronoberg) och så som vi pratar i Jönköping.

Jag anade det, men jag känner för få skåningar för att kunna vara säker

Jag tycker det är skillnad i dialekt mellan Jönköping och Husqvarna också

Jag kan höra skillnad på om någon kommer från Malmö, Lund, Ystad, Simrishamn, Helsingborg eller Kristianstad så visst finns det skillnader.

Och det är det också. I Huskvarna slirar man mer på i än vad vi gör i Jkpg.

Fredrik Lindqvists program Svenska dialektmysterier på 2:an tog upp det där med danska/skånska/småländska i förra avsnittet. Det går i repris ikväll kl 23.55. Spela in det om ni tycker det sänds för sent - men missa inte det!
Himla intressant det här med dialekter tycker jag!

Japp himla intressant. Men jag såg det senaste avsnittet och det handlade ju om stockholmarna och deras läte.

S**t, då har jag ju missat ett avsnitt ju!
Förresten stockholmarnas läten är ju begripliga i alla fall... om man jämför med de där där längst nere på botten du vet...

Se programmet Skåne


Se program Stockholm

Men utan en stadig botten, så rasar resten

*fnys* Snacka för dig själv!

(Och även om vi begriper lätena du beskriver så låter ju vissa av dem hemskt förfärligt ....) Tro inte att känslorna är enkelriktade ....

Heja Birgitta!

Ja du, vi står med fötterna stadigt i den skånska leran!

Allt söder om Dalälven ja!
Vi här högst uppe i norr klarar oss alldeles utmärkt själva!

Nu är du uppe i det blå Betty!

Tycker du det?
Jag står tryggt och stadigt här mitt i Norrbotten

Okey, då står vi stadigt både i norr och söder, men resten då? Är det bottenlöst?

Japp, fullständigt!