Ni är nog trötta på mitt eviga prat om mitt liv och mitt mående men jag behöver skriva av mi lite och hoppas att ni har tålamod.

Sedan flera dagar tillbaka har jag mått riktigt dåligt;vill bara sova

Allt detta kom efter att jag gjort min senaste docka och nu kan jag inget göra alls;som att mina händer har blivit förlamade och en mörker har omgett mitt väsen trots solsken utanför

Idag sa min dotter:mamma så där har du varit under hela hennes liv och nu försökerhon att trösta mig.

Varför blev jag en sån här kännslomänniska???

Under mina kreativa dagar orkar jag nästan vad som helst men sen kommer de mörka dagarna och orken är fullständigt slut

Visst vet jag att jag kommer igen men medans det är som nu så är det jobbigt och jag vet att det finns andra som har det mycket mycket jobbigare och att jag borde vara tacksam för mitt liv och visst är jag det....

NU fick jag gnälla lite.

Kanske detta kan få dig att känna lite glädje i varje fall Silos


Fotspår

En natt hade en man en dröm.
Han drömde att han gick längs en strand med Vår Herre.
På himlen blixtrade det till av scener från hans liv.
För varje scen lade han märke till två fotspår i sanden.
Ett hörde till honom och det andra hörde till Vår Herre.

När den sista scenen från hans liv blixtrade till framför honom
tittade han tillbaka mot fotspåren i sanden.
Han lade märke till att många gånger längs livets stig fanns det bara ett par fotspår.
Han lade också märke till att detta inträffade då han hade det som svårast i sitt liv.
Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Herren om det.

"Herre, du sa att den dag jag beslutade mig för att följa dig,
då skulle du gå med mig genom livet.
Men jag har lagt märkte till att när jag haft det som svårast
finns det bara ett par fotspår.
Jag förstår inte att när jag behövde dig som mest fanns det bara ett par fotspår.
Jag förstår inte att du lämnade mig när jag behövde dig som bäst".

Herren svarade;
"Mitt kära, kära barn, jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig.
Under din tid av bekymmer och lidande, när du bara sett ett par fotspår,
det var då jag bar dig".

Författaren är okänd

En varm kram till dig och var rädd om dig och om andra.

Tack Björken Det var mycket tänkvärda ord! Jag får nog ta fram min Bibel igen. Jag har nämligen tvivlat på min tro under den senaste tiden och DET gör riktigt ont

Om ditt psyke är ojämt och du lider mycket av det, tycker jag du ska söka hjälp för det.
Det finns medeciner idag som inte alls är vanebildande eller skadliga. Skulle du äta dom skulle ditt liv bli lite enklare för varje dal du har nu blir nästa dal djupare.
Sök hjälp, det är dig det handlar om inte dom som har det värre.
Börja med att kontakta vårdcentralen och ta med dig dottern på besöket så hon kan berätta hur det varit för dig.
Ångest ska ut och bort

Jag äter redan antideppressiv medicin men dessa dalar kommer ändå en gång i månaden.Så har det alltid varit.

Men om du pratar med din doktor om det, så kanske du kan få prova någon annan medecin?
Det är ju jobbigt att behöva ha det så.

Håller med föregående, att du bör ta upp denna saken med din läkare, forskningen utvecklas så mycket och det finns kanske något annat som passar dig bättre.

Sedan läste jag någonstans att tabletter ska tas i kombination med någon form att terapisamtal.

ingrid

Ni menar alltså på fullaste allvar??!!
- Att om man är känslomänniska så passar man inte in?!
- Och bör alltså söka läkar hjälp.!!

Tycker nog tvärtom jag
- Att det är ett sundhetstecken, att det fortfarande finns folk som
" känner ".

Lev med dina känslor Silos. De kommer och går. Ibland gör
de ondare än vanligt. Ibland känns de tom bra mycket bättre
än man kunde tro

Många är de människor som måste äta cipramil, effexor mmmm
som inte känner nåt alls längre. Själv föredrar jag att " känna ",
mot att inte känna alls.

/Gillan

Ta med dig vovvarna ut på en lång promenad i solen och försök se det vackra i vår värld. Naturen kan nog visa både en och två saker värda att le åt. Glöm inte att samla konstigt formade grenar om du hittar några. Om man rensar dem kan man använda dem i diverse olika konstverk skulle jag tro.

Tänd ljusen hemma, släpp in solen och öppna ett fönster och släpp in lite frisk vinterkyla för att jaga bort demonerna.

Bjud hem barnen om de inte bjudit in sig själva och fika eller nått.

Men framför allt, Silos: Ta vara på dig. Vi finns här, när du är glad och sprudlande så väl som när du inte är det.

Det var väl ingen som skrev något om att "passa in".
Men om Solis själv mår dåligt av det, så är det väl bra att be om hjälp.
Det är väl onödigt att gå omkring och må pyton om man inte måste?

ÅÅÅ;nu blir jag alldeles bölig när jag läser era svar

Jag kommer nog aldrig blir en människa med lagom kännslor;utan jag känner massa av olika kännslor varenda dag men en gång i månaden är det som svårast och jag har kommit på att detta händer när andra kvinnor i min närhet har menstruationen eller de håller på att få mens då känner jag mig alltid väldigt nere.

När jag själv hade mens fortfarande hade jag hemska pre menstruella besvär.

Igår kväll började min "inre sol" åter lysa och värma mitt innersta:wub:

Naturen har alltid varit min allra bästa terapeut när jag mått dåligt Min själ får alltid rå då jag är ute i naturens famn och jag brukar plocka löv om hösten och det är bra ide för mig att börja plocka konstigt formade grenar i skogen.
Tack för tipset LadyG

Jag är glad att min medecin inte helt tagit bort mina kännslor ,fastän när jag mår dåligt så vill jag inte att jag skall känna på det viset.

I alla fall så efter en nere period kommer mängder av kreativa ide fram från mitt innersta källa

Utan min medicin skulle jag vara ilsken jämt och ständigt och i och för sig skulle det vara intressant att veta varför!

Idag vågar jag ändå visa och tala om att jag mår dåligt när jag gör det;för inte så länge sedan skulle jag jämt vara en skojande clown och DET var mycket jobbigt både för mig och de mina nära och kära och andra människor.

Så medicinen gör mitt liv lättare och det är jag glad och tacksam för.

Man kan nog skapa både ormar och hår och annat spännande av av t ex ormhassel (som jag tycker är otroligt charmig)

att ha känslor är bra, att må dåligt av dom...inte bra
du kanske behöver en annan sort?
medicinen tar inte bort känslorna, den tar bara bort dom djupaste dalarna
ta och njut av solen och snön så mycket du kan och lyssna på fåglarna silos...våren är på väg nu.

att må så dåligt att man funderar över livets mening, behöver man inte i dagens läge.

Ormhassel vad är det och var kan jag hitta det?

Det är just mina funderingar om livets mening som gör alltid mest ont för jag finner aldrig någonting och ändå älskar jag jo livet.

Det här med att kvinnor känner av närstående (inte bara släktingar nu då) kvinnors mensturationer är juh inget nytt. Kvinnor som umgås ofta har ofta sin mensturation samtidigt. Här har det under många år vart ett evinnerligt toalettande av den kvinnliga delen av familjen en vecka per månad. Hundar brukar juh också ha det så, att tikarna i samma "flock" löper samtidigt. Det är nog fortfarande lite PMS du känner av, och det kan tydligen va´dövande deprimerande enligt min.....hur säger man? F.d. eller avlidna sambo? Men du vet juh att det inte håller i sig så länge, så tröstät du lite godis under dom dagarna du känner av det värsta, nu när det vänt kan du gå ut i vårsolen och njuta Vi har solsken, fast så mycker vårsol är det inte, det är 17 minus.

Ormhassel kan man både odla och hitta i vilt tillstånd. Min svärmor stötte på en mitt i skogen, fast hur vanlig den är vet jag inte.

Men då kanske det är nåt problem med hormonbalansen också?
Och då hjälper ju iofs inte antidepressiva läkemedel.
Det finns ju en del naturläkemedel som kan vara ganska bra.

Hej Silos !
Jag är också en otroligt kännade person o det är så svårt att leva med det ibland , o jag tycker om att läsa dina inlägg för du är härligt uppfriskande i din ärlighet o naturanda . Sen jag började med ett hälsokost preparat som heter Femal har det blivit lite lättare att stå ut ,kanske kan vara värt att prova .
Kram på dej Nicolina

Hej Solis!
Fast du numera heter Silos--- skulle du inte byta tillbaka?? Jag tror helt enkelt att om du gör det så mår du strax lite bättre. Kanske inte helt så enkelt, men en bit på vägen........

Kan tala om för dig att du igår gladde min svärdotter helt otroligt. Hon fyllde 40 och fick ett kort där du hade gjort kuvertet. En vacker sommaräng med fjärilar och massor av sommarblommor. Hon behövde också piggas upp och det bidrog du med

Skickar dig varma hälsningar från ett snöigt Göteborg

Bara att få läsa alla era rara svar gör så att jag känner mig redan bättre

Reserv;jag tror med att det är delvis pre mens. besvär som kommer fastän jag är 61 år men när jag är mitt i eländet tycks endast hjälpa att jag går och sover och det gör jag och dessutom får enorm äta behov.

Ninnisky;vad roligt att mitt kuvert gjorde din svärdotter glad( har nu plockat fram material till nya kuvert hi hi )

Nicolina;tack för tipset och AnitaGg jag tror också att det finns nån vajsning på hormonbalansen i min kropp.

LadyG jag har inte sett härikring Ormhassel mer än i blomster butiker.

Tack allihoppa för eran stöd

Ninnisky;visst vill jag ha tillbaka Solis nicken när jag kan få det

Så där NU har jag åter lämnat mörkret bakom mig och välkomnat kärleken och ljuset

Härligt Silos !
Njut så mycket du kan, så att du kar riktigt mycket att se framemot om det blir svårt igen

Många varma hälsningar Sven.

Tack gulledig

Hej Silos

Hade också problem när jag kom i övergångsåldern med humörsvängningar m.m. Sov oroligt på nätterna, var på uruselt humör på dagarna. Tålde inte motgångar, började gråta så fort något gick emot mig.
Se det från ljusa sidan. Det går över jag vet.
Du kan vara lite övertrött också om du hållit på för mycket med ditt skapande, ta lite paus och gå ut i friska luften och njut.

Detta med att skaffa en vän att t.ex. äta mat tillsammans med eller gå ut på ett konditori och ta en kopp kaffe är inte alls dumt. Finns det inte någon samlingsplats där du bor för lite äldre tjejer och killar, eller som där jag bor har de gammeldans på eftermiddagarna som alla pensionärer är välkomna till. Det vore väl något att tänka på eller

Här är en jättefin hemsida att läsa om lite av varje.

http://medlem.spray.se/sussisue2/

Jag har varit ledsen besviken och sorgsen över saker som inträffade under den gångna veckan men som nu har klarats upp.

Idag njöt jag såå att vara ute en stund i solsken

Jag gillar bara att dansa här hemma ensam;när jag dansar med en man blir jag alldeles stel i mina ben och trampar på karlns fötter

Jag är nog en äkta ensamvarg som gillar bäst mitt eget sällskap