När man lägger små söta dukar under krukan eller ljusstaken på rumsbordet - är man tant då ??

blireller är man tant om man kombinerar knytblusar, veckkjol och handväska?
eller om man ber att få sitta i bussen?

ja, när blir man tant, och blirman tant eller ärman tant från början?

hahaha då var jag tant när jag var 18 och flyttade hemmifrån

Jag känner en 30-årig tant, även en 72-årig tjej som skall börja fotografera naturbilder då hon blir gammal

Tant blir man väl först när man tycker man är tant?

Jag kommer aldrig kunna bli tant, eftersom jag inte tycker jag är tant-material.

Små söta dukar hade jag också när jag var 20 år, nu när jag närmar mig 50 år lovar jag att det finns inte en enda liten söt duk under vare sig kruka eller ljusstake
Så antingen har det inte ett jota med tant att göra, eller så börjar jag komma i barndöme

Jag hade ingen aning om att jag var en tant förrän en av dom jag jobbar med började kalla mej för kära mor!

"Det är så skönt att du är här kära mor,det känns så tryggt!"

Det störde min självbild en hel del,speciellt som vi är nästan jämngamla! !

Men okey då,jag är väl en tant(utan virkade dukar dock)!

Det var vanligt/(modernt?) med små söta dukar "överallt" (under allt) när jag flyttade hemmifrån för 30 år sen, kände mig inte ett dugg tantig. Men idag... inte en "småduk" så långt ögat ser i mitt hem inte! Nu för tiden ska det ju vara så rent och avskalat, inte alls så plottrigt som man gillade på 70-talet. Jag tror det är en modegrej.
Jag tycker inte du är tantig Alba - bara lite omodern kanske...

...eller är"småduksmodet"på väg tillbaka, som allt annat?

Vad är det för fel på att vara tant?

inget alls?
men vi är ju olika en del blir tanter i tonåren och andra blir det aldirg

Tant blir man när man virkar små svanar i bomullsgarn och doppar dom i stärkelse

heh jaså deeet är kriteriet?

Vad kännetecknar en TANT egentligen? och var går sedan gränsen mellan tant och gumma?

För mig är en tant : en pensionerad dam över 70, gärna med vitt permanentat hår, ljus sommarkappa med matchande handskar, hatt och handväska. Och så pratar de gärna om hur det var förr i tiden, på det glada 30-talet när de var unga.

Lillgumman säger jag ibland till mitt treåriga barnbarn, min man kallar mig för gumman ibland, det händer att jag kallar min unga vuxna dotter för gumman. Och så finns det ju en hop med små gummor och gubbar på ålderdomshemmet förståss...

Absolut tant !!!

Men var inte oroligt, som många skriver här i tråden kan det gå över med åldern !

Frågan är väl hur man definierar tant. Är det positivt eller negativt?

Precis så är det ju´! En del är jätte tantiga när de är unga och en del är hur tjejiga som helst när de är gamla.

Tant-possitvt eller negativt?Hummm..... Upplevs man som tantig när man är 30 så känns det negativt men om man är pensionär så så kan man vara både en glad tant och en sur tant (går kanske då under betäckningen surkärring istället ) Gumma låter iallafall lite snällare och gulligare tycker jag. Kärring låter negativt även fast det faktiskt inte är menat så från början KÄRing (den man håller kär)

Mina två bästa "tjejkompisar" är runt 60 båda två (jag är 34) och jag skrattar mer med dem än med många i min egen ålder. De har fått en sådan härlig distans till saker och ting i livet

jaa, vad är en TANT det var ju frågan!

Jag ser fram emot att bli en vithårig tant!
Hoppas jag blir en snäll sådan.

Jag vill bli en vithårig gumma! Fast jag kanske färgar håret neonlila i så fall.

Lovar du att sätta ut en bild på ditt hår här på odla när den den dagen kommer?

Jag lovar! Håret ska stå som en gloria runt huvet också så att det lyser om det när solen skiner igenom. Och så ska jag skaffa en rullator och åka på den som på en sparkcykel genom stan!

Vilken färg ska du ha på rullatorn då?

Får se vad de finns i för färger. annars kan man ju alltid måla om den själv. Nån självlysande färg iallafall...och en ringklocka måste den ha.

lila finns väl. tror absolut jag sett en i lila.

Då är jag en tant...jag pratar med mina vänner om hur det var på 60 och 70 talet och så spelar vi Ebba grön och Nationalteatern!
Tycker nya generationer är alldeles för präktiga och välanpassade...känns som om vi var tillbaka i 50-talet!

Karriär och utseende...för att inte tala om den här bröllopshysterin..boooriiing!!!

Var finns visionen och lusten att förändra världen???

Tant cosmos

Med eldsflammor... ...så att man ser hur fort den går.

När jag var barn då skulle man säga tant till damer i 40-års åldern. Nu känns det på något vis som tantgränsen är senarelagd. Men tant är något positivt, tryggt och pålitligt för mig, som jag relaterar till mina barndomsminnen. En med skinn på näsan som också kunde säga ifrån, fast på ett vänligt sätt och med glimten i ögat. Ni som har åldern inne kommer väl ihåg Dagmar Ebbesen. Hon gestaltade verkligen tanten i sina roller i ordets bästa bemärkelse.

Varför inte sparkcykel då?? Finns stadiga modeller också.
I Danmark kör alla (?) pensionärer sparkcykel, lätt att ta med i bussen också.

Jag tycker att livet
borde levas baklänges ...

1. Man skulle starta med att dö och få det överstökat.

2. Så vaknar man upp på ett vårdhem och får det bättre för varje dag.

3. Man blir piggare och smidigare och till sist är man för pigg för
att vara där, då får man gå ner och ta ut sin pension.

4. Efter ett antal år börjar man arbeta. På din första arbetsdag får
du en guldklocka.

5. Så arbetar man i 40 år tills man är ung nog att dra sig tillbaks
från arbetslivet.

6. Man dricker, festar och har sex och förbereder sig för att ta en
paus.

7. Så börjar man skolan, blir barn igen, leker, har inga
förpliktelser - tills man är en baby igen..........

8. De sista 9 månaderna tillbringas flytande runt i fridfull lyx.
där är centralvärme, roomservice m.m -
och till sist lämnar man denna världen i en orgasm..........de
ni..... då behöver man inte fundera på "tantvarning"

Björkens förslag låter fantastiskt! Kan man inte skicka in en motion om detta?

Tror nog att jag har en liten personlighetsklyvning som vanligt.

Jag är ung i själen och gammal i kroppen. Jag trivs bra tillsammans med tjugoåringar. Vi har kul ihop och de tycker jag är chockerande hämningslös ibland och att jag tänker bakvänt. De brukar säga att det är kul att prata med dig fast du är så j***a gammal..............

Men kroppen, skraltiga knä, slitna höfter, slitna axlar, slitet helt enkelt.

Fast vad är tant, sitter det i kroppen eller i huvet?

Sitter i huvudet. Hoppas jag

Och jag kan ha roligt med gamla tanter - och skratta även med jämnåriga.

Och jag tycker "tant" handlar om ålder, på ett mysigt sätt. Jag är 52, så jag är en tant mer än tjej, pga av ålder. Jag virkar inte, har ingen handväska, klättrar fortfarande i träd, bär kniv i skogen - men åldersmässigt hör jag till tantkategorin.
Jag tycker det är fånigt när tanter beskriver sig som tjejer. Lika fånigt som att presentera en man som sin pojkvän, om mannen är över 30. Egentligen är en pojkvän yngre än 20, tycker jag, sedan blir de män.

Begreppet kvinna är inte heller så dumt, men tjej är jag absolut inte. Då ska man vara yngre än 20. Så tycker jag, och jag skulle gärna vilja ge tantbegreppet en upprättelse. Vad är det som är så förfärligt med att vara tant?

Håller visserligen med dig, men vad ska man säga egentligen? "Det här är min man" kan man ju inte säga om man inte är gift med karln i fråga. Eller kan man det?

För övrigt skulle jag aldrig kalla en 52-årig kvinna för tant! 52 är väl ingen "tant-ålder" heller! Nä, du får lägga till 20 år så kanske jag kallar dig för tant

Nej, det kan man väl knappast.
Men jag undrar jag också vad man ska säga om man inte "får" säga pojkvän.

Mina väninnors oäkta män kallar jag för deras män, min egen kallar jag för min unge älskare...

NÅ Hannele

"Hjärtevän" tycker jag är fint att kalla/kallas.

Protesterar å det bestämdaste! Skulle aldrig nånsin betrakta mej som tant i 50-årsåldern. Neej! Och bara vara tjej när "man" är under 20?? Jösses, blir nästan genomsvettigt upprörd. Om tjejer är under 20 och tanter över 50 - vad är då alla andra mellan 21 och 49? Kvinnor är vi ju allihop, oavsett ålder.

Tant i negativ bemärkelse är för mig...
Äldre dam med Poplinkappa, trenscoatmodell.. klänningen är en bit längre
än kappan, Systerskor (tror de heter Maria nuförtiden) som har "perforerad" ovansida och vita sockar,
permanentat hår och glasögon av mycket gammal modell (oftast jättestora)

Sån vill inte jag se ut... det har jag talat om för make och barn
så att de vet utifall jag kanske skulle bli senil och inte fatta själv.

Jag refererar till honom som min hane, även efter att vi gifte oss

Så klart kan man säga "min man" även om man inte är gift.
Varför skulle man inte?

Jag säger ibland min man, men oftast min make... make/maka är man när man är gift.

Tycker det låter så löjligt när man säger "flick- pojkvän" om 40-50 ja till o me 70-åringar. Låter som att personen ifråga har ålderskomplex och vill uppfattas som yngre än h*n är.

Tant är inget man blir utan något man föds till.

Om du lägger ut dina dukar för att det ska vara så och inte för att du själv vill - då är du tant.
Om du lägger dina bestick i små plastpåsar i betickslådan, om du skriver lappar i tvättstugan där du ondgör dig över petitesser och minns varje fel som begåtts där under flera år, om du skriver annonyma insändare till lokaltidningen där du klagar på dina grannar, om du misstror alla som är yngre än du och är rädd för allt som är nytt - då kan du oroa dig för då är du förmodligen inte nån tant.

Ang. dukar så är det ju också en fråga om huruvida du särker dukarna eller inte...

Inga dukar där jag inte vill ha dom...bestick i plastpåsar Näää!
Har egen tvättstuga .. inga insändare... trevliga goda grannar osv

Nej! jag är inte tant

Fast jag tycker det låter lite gulligt Det är väl så de ser ut i alla filmer, revyer osv .... Fast du glömde handväskan

Gulligt...så länge det inte är du själv som är tanten?

Den med knäpplås

Nej...för mig är dessa tanter inte alls gulliga...
påminner alltför mycket om tanten som låg i samma sal som min mamma
Hon hade sååå otroligt stora glasögon (tror de var från 70-talet)
skalmen hade gått av och var lagad med brunt plåster.
Dotter som bodde 80 mil neråt hade skrivit instruktioner (önskemål) om
hur mamma ville ha det... ang frukosttider osv
Men inte hade hon kostat på henne ett par nya glasögon.

Vad är det för fel på tanter som inte har råd ens att laga sina glasögon,
ännu mindre råd att köpa några trendiga modeller?