Gör en liten egen undersökning om hur mycket huslån vi har, nu när räntorna är så billiga.
De påstår ju att 1/3 skulle bli tvungna att sälja om räntan gick upp 2-3%, och ja så är det säkert för banken lånar ju ut hejvilt till alla utan att räkna med en räntehöjning.
Själv har jag 1.350 000 kr i lån på min villa, allt är i bottenlån. Nån som kan tänkas berätta om sina huslån?

majjister bezzerwizzer vill bara infoga att det gäller väl (??) procentenheter och inte procent??


petig?? jovisst...


b

ps jag kan inte berätta om mina lån.... har precis betalat sista amorteringen...


MEN vilka skulle bli kvar OM 1/3 av alla skulle sälja???

Så skulle jag också vilja ha det, som jag o min sambo sa jipppi nu är vi fullskitna med lån när vi köpte vårat hus nyligen . Ja miljonär i skulder är man ju iallafall

Jag tycker det är hemskt med huslån (lån överhuvudtaget) och jag hade massvis med ångest inför vårt husköp. Jag är ju realist och inser att man inte kan köpa ett hus kontant men rädslan för att något ska hända och man inte kan betala och slutar på bar backe har varit enorm. Men jag har lärt mig acceptera våra lån, och inser att vi ändå har det rätt bra. Vi har marginaler och skulle klara oss om räntan går upp till både 10 och 15% (även om det inte skulle vara ett dugg kul!!!). Men vi hade varit tvungna att sluta renovera...

Våra lån ligger på under miljonen, har trots det lagt ner ytjordvärme (kostade en del) samt att vi håller på att renovera i lååångsam takt efterhand som pengar kommer in på lönekontot. Visserligen var det kanske inte önskedrömmen att bo i ett halvt renoveringsobjekt, men jag trivs med att få göra saker själv: - även om man många gånger önskar man hade en raket under bakdelen

Men när man tittar runtomkring sig på en hel del vänner som har skaffat hus som kostar runt 2,5 miljoner som dom inte amorterar på utan bara betalar räntan så blir jag nervös. Flera av dom har barn (även om jag och sambon inte har barn) så vet man ju att barn kostar mer efter hand och då lär kostnaderna öka. Hur klarar man en sådan sak om marginalerna redan nu är tuffa? Hur gör man när/om bilen måste bytas, man vill åka på semester, någon blir sjukskriven mm mm?

Kan ju tillägga att jag/vi bor mitt ute på landet där husen var rätt billiga. Ett stort fint grannhus i lite bättre skick men dax att renovera inom 5 år, såldes nyligen för 1,4 miljoner. Så det är ju definitivt inga Stockholms eller Malmöpriser. Men det är då jag börjar fundera över priserna; för mig är inte ett hus i Eslöv värt 2,5 miljoner!? Fast det är ju vad jag tycker, jag vet att andra vill ha det så.

ja man kan vara sömnlös ibland och tänka vad som händer om man blir sjuk eller av med jobbet... jag har ett litet lån på 1,8 MSEK men man får väl spara så gott det går och självhushålla med höns och grönsaker eller nått...

mina föräldrar köte hus i rätt tid i början på 70talet så deras lån är max en 200000.

Jag skulle få sömnlösa nätter om jag hade ett jättelikt huslån har lagom mycket i lån och dessutom bundit det i flera år när räntan var som lägst Skulle inte vilja vara nybliven husägare nu när huspriserna är skyhöga, det räcker ju att man blir sjuk eller arbetslös så är det kört

Det är väl det en del inte gör. Att inte i dagsläget kunna betala amortera på sina lån när man ändå arbetar båda två är väl ett tecken att man "tagit sig lite för mycket över huvudet" om man inte har något syfte. Troligtvis måste de som lever så ta och snåla ytterligare om något händer. Finns inte marginalerna att snåla så måste man ju sälja om man inte har föräldrar som ställer upp. En del har inte förmågan att bli nervösa för de lever här och nu. Har oxå upplvet detta bland folk i bekantskapskretsen. Kan tycka att det är tråkigt att de får leva så på marginalerna men jag kan tyvärr inte tycka synd om dem för det är deras val att leva så på gränsen. Kan ju inte påstå att kärleken frodas i förhållandena.

Brorsan köpte just en tvåa i Sthlm... 3 miljoner... han betalar bara ränta.. amorterar inget på lånet.
Det tycker jag är helt OK.

Jag tycker oxå att det är helt okey, beroende på att det är Stockholm. Men hur 17 gör man om man då bor i Eslöv med en villa för samma summa, bara betalar räntan och tvingas flytta efter 5 år för att man inte har råd att leva så. Huset lär inte vara mer värt om 5 år och i bästa fall får man nästan igen alla pengarna man la ner när man köpte det. Då får man flytta och börja om med en rest på det lånet man har kvar....

Risken att ett hus/en lägenhet i Stockholm ska sjunka i värde är rätt låg, en normal villa i lilla Eslöv löper betydligt större risk.

Men å andra sidan kan jag vara helt ute och reser, det kanske är jättevanligt att man bara betalar räntan och inte amortering... Det är just därför jag tycker sådanahär trådar är intressanta, för man lär sig alltid något nytt.

Vi har det ganska lindrigt. Uppdelat på 2 lån med olika räntevillkor.
Ett på 400.000 med 2,85% ränta
Ett på 295.000 med 4,18% ränta

Intressant resonemang, som förmodligen stämmer. Men om vi får räntor upp mot 10-15% någon gång, eller av någon anledning en kraftig generell justering nedåt, så tror jag att lägenheter kan komma att sjunka mer i pris än villor.

Fast på kort sikt tror jag också att priserna fortsätter uppåt; så länge räntorna är låga och folk bara betalar räntorna och inte behöver amortera, och det finns en politisk majoritet för att verka för dyrare boendekostnader, så är det bara yttre faktorer som kan påverka priserna nedåt i stor omfattning (börs/fastighetskrasch världen över etc).

men att amortera är ju att spara åt sig själv, annars hade jag aldrig haft mitt hus utan bott i andra hand i Bandhagen eller nått ...utan växthus ve å fasa

Nybliven husägare är jag trots dyra huspriser......hurdå , Jo för jag har såå gulliga svärföräldrar som sålde sitt hus till mig o deras son för en väldigt billig peng, sisådär 1 miljon billigare än vad dom fått på marknaden. Anledning- de har bott där i 45 år och vill gärna komma tillbaka och titta på sjön och sitta i trädgården som de inte kunnat gjort om nån annan bott där, det kallar jag givmilt, för pengar är nått de inte har men en massa kärlek finns det.

En liten fundering i sammanhanget.
Om man blir arbetslös eller sjuk och till slut hamnar på socialbidrag... Vad händer med huset då ?
Blir man tvungen att sälja, även om huset är betalt till sista öret, för att få existensbidrag ?

Det hoppas jag verkligen inte......

Har för mig att jag läste någonstans att man inte fick ha hus eller bostadsrätt om man skulle få socialbidrag eftersom det räknas som förmögenhet...

Vi äger två hus och har inga lån.

Nej det behöver man inte, de tar hänsyn till den faktiska boendekostnad man har. Dessa tillstånd är ju ofta inte permanenta.

Ett hus i storstan och ett på landet - lån på knappa 100 000!
Men så tillhör vi också 40-talisterna som har det så bra

Tycker inte det var så många år sedan som 15 % var en bra boränta

Jag har turligen inga erfarenheter, men nog brukar de vara rätt hårda? Jag tror många kommuner hade nekat "socialbidrag" till någon som har ett hus utan lån. "Ta ett lån på huset" är nog första rådet. Följt av "sälj huset". Har en kompis som hade en för dyr bil för att få socialbidrag, den var över 10 år gammal och kostade hela 20 000kr. Men han "räddades" av att han hade lån på bilen och även om han sålde den skulle socialen vara tvungen att ge honom pengar eftersom han skulle vara ungefär lika fattig ändå.

Men som du säger, om det handlar om väldigt tillfälligt bidrag kanske de är lite schysstare.

Vi ligger på ca 1.100 000,allt i bottenlån. Huset kostade 990.000 + lite omkostnader när vi köpte huset, efter det har vi lånat 65.000 till bil och 70.000 till att köpa till mer tomt, vi har amorterat och betalat av ca 70.000 på 4 år.

Vi skrev om några lån förra året och då var det lägre ränta än när vi köpte huset + att huset gått upp i värde så vi kunde göra om våra topplån till bottenlån Håll koll på värdet på era hus...vårt hus har ökat värdet från 1.000.000 till 1.600.000 på 4 år...alltså 600.000!!! Inte illa.

I år är det dags att skriva om ännu ett lån och räntan är fortfarande lägre än den var när vi köpte huset så vi kommer få ännu lägre månadskostnad då. Nu när det varit så låg ränta så har vi bundit oss på längre tider, 7 och 10 år eftersom vi känner att det här är en bra nivå, då slipper vi obehagliga överraskningar på många år.

Men jag undrar även om ni amorterar eller bara betalar ränta ni som har lånat? Vi amorterar sammanlagt 2.000 varje månad, att bara betala ränta tycker jag är dumt nu när räntorna är så låga...man får ju passa på att amortera medans man kan (om man nu kan)

Ahhh, visst är det härligt att bo i hus

Vi har lån på strax över 700 000 (som vi delar på två personer). Två bottenlån och ett topplån...
Har funderat på om man ska värdera om huset, vi har gjort en del med det så det bör ha ökat i värde (bytt till pelletsuppvärmning och lagt nytt tak bl.a. - det borde väl göra ett par kronor gällande värdet?)
Varje månad betalar vi runt 5000 i ränta och amortering. Jag har på rak arm ingen aning om hur mycket av summan som är amortering och hur mycket som är ränta. Räntorna på bottenlånen är bundna på ... har för mig det är fem år.

Vi amorterar 1500:-/mån och sparar 2200:-/mån för att ha en buffert

Jag har 360.000 i skuld på mitt hus. Betalar drygt 1.000,- i amortering/månad.

Band mina lån på 12 år för nästan 2 år sedan. Faktiskt när räntan stod som absolut lägst. Har 4,27%.
Har för avsikt att amortera ytterligare 10 år. Sedan går jag i pension och tänker bara betala ränta på det som då är kvar.

Egentligen spelar det mig då alltså inte så stor roll vad räntan står i då. Skulden är då "bara" drygt 200.000,-. Så det lär jag ha råd med oavsett.

Har alldeles för taskiga nerver för att klara att leva som många av mina kollegor. Nybyggnation för över 3 miljoner!! Bägge arbetar på samma företag som jag. (Dvs "alla ägg i samma korg"). På en liten ort...