Vilken utav Astrid Lindgrens böcker gillar ni bäst?

Det finns många av Astrid Lindgrens figurer som griper tag om mig. Många varma människohjärtan... men mest av alla älskar jag Madicken. Tänk när hon köper tillbaka Tant Nilssons kropp från Doktor Berglund.

Jag gillar bröderna Lejonhjärta och har alltid gjort det. Tyckte alltid att Jonatan var så modig, han var min favorit när jag var liten.

Jag röstade på Ronja men Lejonhjärta ligger bra till dom med....och Mio min Mio. Älskar Astrids böcker och filmerna om dom. Den enda jag inte tycker om är Karlsson på taket.

Jag gillar hennes böcker för att många inte har ett naturligt slut. Man kan ju fortsätta skriva om många figurer i evigheter.

jag gillar paradis oskareller kanske drängen alfred

Min favorit är definitivt Bröderna Lejonhjärta .
Det läskigaste i filmen Mio min Mio är när någon säger namnet på elakingen, och så blir det helt mörkt och dystert ! Tycker fortfarande inte om det... Fast annars är den filmen väldigt bra .

Sunnanäng+ Nils Karlsson pyssling gillar jag nog bäst

Eva möter Noriko San gillade jag när jag var riktigt liten, det är ju mera en bilderbok med lite text.

Inga rövare finns i skogen och Allra käraste syster....fast det är ju inga "böcker" utan sagor son skrivit. Vet inte i vilken bok de publicerades först....

Svårt val men röstade på Bröderna Lejonhjärta. Har inte läst riktigt alla böcker men tycker att just Lejonhjärta tar upp svåra ämnen på ett bra sätt och trots allt inger hopp.

är inte de ur kajsa kavat

Allrakäraste syster är visst en egen bok. En länk

jaha de viste jag inte

Emil är bäst, och då menar jag väl inte främst personen Emil, utan hela persongalleriet, böckerna, filmerna, TV-serierna, hela miljön alltså.

Litet off topic, men jag vill berätta om en intressant betraktelse. Ni som inte är intresserade av religion kan se förbi detta inlägg!

Jag gick en ledarkurs i kyrkan nyligen, och vi pratade om våra gudsbilder (alltså hur man själv uppfattar Gud). Kursläraren sa att man kan prova att tänka på personerna i Katthult Lönneberga om man vill reflektera kring sina gudsbilder.

Emils pappa: Jagar Emil för jämnan med spiskroken och sitt "Förgrymmade unge!!!"
Han representerar bilden av en ondskefull Gud som bara förebrår oss för våra synder.

Emils mamma: Förefaller först förlåtande, men dock har hon ju sin lilla svarta bok där hon skriver upp varenda hyss Emil gör, och där finns de alltså förevigade för tid och evighet.
Hon representerar bilden av en dubbelmoralisk Gud som verkar förlåta men i grunden ändå aldrig glömmer våra synder.

Lina: Tycker egentligen inte om Emil alls, och blir jätteglad när man i Katthult startar en namninsamling för att få bort Emil från Katthult.
Hon representerar bilden av en Gud som inte bryr sig om oss människor.

Alfred: Känner till alla Emils hyss, men säger ändå bara: "Äh, nu går vi och badar, Emil".
Han representerar bäst bilden av en kärleksfull och förlåtande Gud.

Intressant pedagogisk användning av Emil i Lönneberga, tycker jag. Och det kan ju tilläggas att Astrid Lindgren växte upp i en kristen miljö, vilket ju märks ofta i hennes böcker.

Hade gladligen kunna kryssa för flera alternativ..då hon gjort så mycket bra.

Men jag valde till sist Saltkråkan...gillar Tjorven och hennes kompisar

Jag har en gruvlig bekännelse att framföra, jag har inte läst NÅGON A. L.-bok, men jag har överlevt ändå. Jag har dock sett en del av filmatiseringarna.

Kanske beror detta på att mina föräldrar inte kände till böckerna för andra barnböcker fanns i hushållet, dock inte så många. Att försöka läsa dom i vuxen ålder funkar inte, jag har försökt. Det ÄR i huvudsak barnböcker.

*raderat*

Du får låna någons barn och läsa högt - då funkar det!
Anki

Det är möjligt, eller troligt kanske, att böckerna är mer 'barnbok' än vad filmatiseringarna är 'barn-TV/Film'. Men, exempelvis Mio min Mio eller Emil-böckerna funkar bra att läsa som vuxen, tycker jag. Mer skeptisk mot Pippi, Karlsson på taket (aldrig fattat vitsen med den), och en del annat.

Det man främst slås av är hur korta böckerna är. Alla Pippiböckerna sammantaget innehåller väl färre ord än halva första boken om Harry Potter.

Boken om Ronja Rövardotter kunde exempelvis gott varit dubbelt så lång, det hade nog gått att brodera ut med fler bra historier i den utan att tappa kvalitet.

Hade det varit Bolibompa-stuk på filmerna hade dom nog inte blivit någon succé. Jag har ett svagt minne av att jag för en halv evighet sen lånat Mio min Mio på biblioteket och läst den men eftersom jag inte kommer ihåg handlingen är det nog inte så. Men Dana Dragomir spelar den bra.

Tyckte också det var svårt att välja ut en bok av vår kära författarinna, men till sist blev det Bröderna Lejonhjärta som fick min röst. Just för att den tar upp ett svårt ämne och en bok jag läst om och om igen först för mina barn och senare för mina barnbarn.
Tycker att den hjälpt både mig och barn/barnbarn när det kommit svåra stunder med dödsfall bland nära och kära.

Jag röstade för Emil. Jag tycker det finns SÅ mycket charm och kärlek i den berättelsen.

Men jag tycker inte att A.L skrivit något dåligt. Finns nåt i alla böcker.

Här var det ingen tvekan, Emil är min absoluta favorit! Tätt följd av Pippi och Tjorven.

Bröderna Lejonhjärta

Av de böcker jag läst vill jag framhålla Ronja Rövardotter. Boken är spännande rakt igenom! Av de filmer/tv-serier jag sett (har nog sett "alla") är berättelserna om Emil de bästa. Underbara skådespelare med fina prestationer...!

Men som någon påtalade tidigare: Astrid Lindgren ligger bakom massor av underbara tv-serier/filmer och roligt nog kan man få tag i dem på dvd nuförtiden, med bra bild och ljud m.m.

Det har kommit en hel DVD-box nu med 23 st Astrid Lindgren-filmer. Pris runt 3 000 kr. Vilken drömpresent....

Tvivelsutan Barnen i Bullerbyn Där jag växte upp lyser snön med sin frånvaro och guuuud vad jag längtade efter att få uppleva snö som Bullerby-barnen! Det verkade vara himmelriket Jag tror att boken har präglat min positiva grundinställning till Sverige Inte kunde jag veta då jag läste boken att jag en dag skulle få bo här Astrid Lindgren har nog lyckats ge många barn i världen en positiv Sverige-bild ...

Merlin!

Ps. Barnen i Bullerbyn heter på engelska "The Children of Noisy Village".

Då uppstår givetvis frågan var du är uppväxt Merlin?

hihi det skulle du allt vilja veta låt oss säga så här....rakt söderut och sen lite till höger

Också utan snö? Hmmmmm, svårt att veta HUR långt söderut. Söder om Medelhavet?
PS. Det var du som skapade nyfikenheten.

Jag vet, jag vet, allt är mitt fel Jag är en sån tråkig figur i verkliga livet så det är lite roligt att sprida lite spänning omkring sig Ni får väl gissa varifrån jag kommer - jag har ju skrivit en del inlägg här på odla och mitt inte alltid så korrekta språk borde avslöja min härkomst

Hade tänkt rösta på Emil men då jag kollade listan såg jag Saltkråkan...som jag älskade som "barn" så jag röstade på den!
Min morfar som läste om Emil i Lönneberga det är underbara minnen det med, från barndommen
En av mina första Lp skivor var Nils Karlsson pyssling som jag fick köpa alldeles själv, så honom gillade jag också.
Bullerby barnen ...ja det var en idyll, så vackra bilder nu när man sett repriserna.
Pippi ...underbara flicka, glada, spännande äventyr.... detta var inte lätt,...men ok SALTKRÅKAN

Har inte heller läst nån bok direkt men jag gillar Ronja rövardotter bäst...

Det är en replik jag känner speciellt för och det är när Skalle-Per gått bort och Ronjas pappa Mattis säger... "Han fattas mig". Tycker det är så fint på nåt sätt

Jag gillar rasmus på luffen
särskilt martina

Lotta på Bråkmakargatan!