Jag har bytt dator. Det var inte självklart. Den "gamla" var inte så gammal, den var tre år.
Nu var det så att en av våra ännu äldre datorer hade vi placerat hos min far där den användes av inte bara min far men också av min ena son som bor halva tiden hos honom. På senare tid har det kommit rätt mycket klagomål om den datorn. Och den var så gammal så att göra ngt med den vore som "spray perfume on a dead horse".
Så jag köpte mig en ny dator och snart står min Dell hos min far. Snyft. Jag gillade Dellen.
Men den nya! Ja för det första - det nya tangentbordet är finfint men knapparna sitter annorlunda! Det blir att lära nytt. Det är en HP jag köpt, HP Slimline 3220 heter den. 19-tums skärm och litet torn. Tornet är jättelitet! En tredjedel av ett "normalt". Därmed platsar det på skrivbordet i stället för på golvet.
Jag lär få söka på gamla tråda om Windows Vista för dom trådarna läste jag inte när dom var aktuella.
Att jag köpte dator i förtid var ju en sorts hjälp till i första hand sonen. Nu får han en dator som funkar, är modern och funkar utan några konstigheter (inga gamla virus som ligger och spökar).
Hade ni gjort samma ? Dvs köpa nytt för att hjälpa barnen (och/eller era gamla föräldrar) eller hade ni köpt nytt till dom?
Jag vill inte säga att jag är kluven men tanken på ny dator har ju faktiskt dykt upp. Det här med hyrdator gör ju att folk bytt var trejde år. Maken har på så sätt alltid haft fräscha datorer medan jag fått ärva. Dell:en var min första "egna" dator. Och nu har jag en alldeles sprillans ny! - nej det räcker inte - skall det vara!
(fast fasen va jobbigt det nya tangentbordet är!)