För många, många år sedan ( ca 50 ) skildes vi åt, min syster och jag. Vi visste om varandra och hörde genom släktingar talas om varandra. När vi var tolv resp elva möttes vi för första gången sedan skilsmässan tio år tidigare. Det var som att se sig själv i spegeln. Så lika var vi! Det var en förunderlig upplevelse som tyvärr var allt för kort. Endast ett par dagar varade den.

Efter ännu ett par år utan "personlig" kontakt möttes vi som "vuxna" tonåringar. Hon 17 och jag 18. Vi fann varandra omedelbart och känslan var som om att vi aldrig varit ifrån varandra. Vi kunde inte prata samma språk utan fick "hanka" oss fram på stöpplig ( i alla fall från min sida ) engelska, men det spelade ingen som helst roll. Det var som att hitta den andra hälften av sig själv......helt fantastiskt.

Sedan dess har vi haft kontinuerlig kontakt och setts en till ett par ggr om året beroende på hur vi haft det på det personliga planet. Alltid har vi haft denna fantastiska känsla av närhet och samhörighet. Ibland, inte alltid, så tror jag faktiskt på att blod är tjockare än vatten ( ialla fall i det här fallet ).

När vi träffs så blir det alltid med "pompa och ståt". Vi ställer alltid till med kalas och allt blir "så mycket" om ni förstår vad jag menar. Sena nätter och nästan ingen sömn eftersom vi försöker ta igen allt vi missat sen sist. Vi har alltid drömt/fantiserat om att kunna umgås på ett mer "normalt" sätt. Att kunna träffs under en dag och att var och en åker hem till sig när dagen är slut. Att det inte måste vara så festligt var gång man träffs. Ja, önskningarna har varit många under årens lopp............


Och nu kanske en del av våra önskningar kan få någon form av verklighet! Idag kommer min syster och hennes man hit för sista gången som "gäster". Det är i alla fall så vi har sagt . Fr.o.m. nästa helg är de nämligen ägare till ett hus de köpt ca en timmes bilåkning från oss där de tänker tillbringa det mesta av sin lediga tid.

Det känns spännande och konstigt, men framför allt fantastiskt kul att få ha min syster inom "kramavstånd" åtminstonde vissa delar av året..............


Kanske ska säga att hon vuxit upp i Holland och jag här. Vi förstår varandras språk ganska bra, men ingen av oss talar den andres. Vi har dock en alldels "egenuppfunnen" engelska med lite svenska och holländska ord inblandade som passar oss alldeles förträffligt


edit: ett ord för mycket

En sån härlig berättelse och så underbart trevligt för dig och din syster att nu kunna rå om varandra i vardagslivet!

Så härligt för er! Måste vara en skön känsla att det blir lättare för er att träffas. Grattis, eller vad säger man.

Jag blir så glad för din skull när jag läser det här tänk att det "ordnade sig" till slut och GRATTIS!

Grattis Gillan, så härligt att du får ha henne på kramavstånd!

wooow vad härligt (som att se spårlöst på 4:an eller är det på 3.an...) ni vet programet där man hittar sina nära aoch kära vid varje slut så sitter jag så här för deras skull och visst kändes det lite nu Ha det så underbart nu och ta det lugnt med texten, hur du än skriver så fattar dom nog vinken

Underbart Gillan!

Åhhh så glad jag blir för dig och din syster Jag blir alldeles varm när jag läser din berättelse....så härligt att ni får bo nära varandra

Vilken härlig berättelse att börja morgonen med!

Så glad för er skull!

Åh vilken undbar berättelse.
Jag blir berörd när jag läser om två små flickor som skildes åt och till sist hittade tillbaka till varandra.
Tänk att växa upp skilda åt under så många år och sedan träffas och upptäcka som om de åren aldrig funnits.
Vilken underbar känsla att se sig själv i sin syster efter så många år. När hon nu t.o.m köper hus i din närhet ....ja då måste man ju bara tro att det var meningen att ni skulle återförenas.
Jag förstår den glädje som bubblar i dig vid tanken att hon kommer nära och ni kan få en vardaglig kontakt.
Jag önskar er båda många underbara timmar tillsammans.

Härligt! En trevlig fredagsläsning, gott att ha nära och kära lite närmare

Så härligt Gillan! Jag förstår att du är underbart lycklig och glad!
Glöm inte bort oss bara!

Oj, jag vet knappt vad jag ska säga!! Det är som i en bok, helt fantastiskt! Jag är jätteglad för din skull!

Texten till en sång dök genast upp i min hjärna "Åh, vad lycklig jag är" det är så jag känner att du
känner nu när du får ha din syster på nära håll,
Var rädda om varandra nu och ha en underbar höst och vinter till att börja med

Oj,oj,oj...
-med tårar i ögonen kan jag inte läsa vad de sista har skrivit men jag vill önska Dig All Lycka tillsammans med din kära syster!!! (Jag har min, nära mig)
Otroligt att ni fått kontakt över huvud taget efter alla dessa år!
Njut av varandras närhet. Ni kan inte ta igen all den tid ni har "förlorat" men ni kan glädjas åt all den tid ni har framför er, tillsammans!!!

Kramar från mig!!!
S.

Stora delar av min släkt är norrifrån men mamma och pappa flyttade till Roslagen innan vi barn kom. Sedan har både syrran och jag flyttat uppåt igen. Jag har bara 12 mil till min syster o det är jag glad för. Gilllan, jag är säker på att en ny tisdperiod öppnar sig för dig nu! Nästa gång jag kommer o ska träffa dig o Dealer kanske jag får äran att träffa din syster också!

Det finns alltid så mycket elände i tillvaron. Och så får man se en sådan här solskenshistoria och man blir alldeles varm när man läser det. Grattis, så jätteroligt

Det skulle ju vara roligt om det gick att skicka en ljudfil så vi fick höra på språket.

Tack ska ni ha allihop för era gulliga kommentarer
Och visst är det okej att säga Grattis. Det är ju en gåva jag fått. Att jag skulle glömma bort alla kära Odlaiter händer inte. Vi får väl ordna det på nåt sätt Magdis, och vem vet, de kanske följer med uppåt också eftersom de vill se midnattssolen

/Gillan som går omkring med ett ständigt leende på läpparna ( trots att det är höst ............. )

Va kul för er båda.........och hoppas de kommer att trivas nu också.