Hej!
Man har nu fått fram katalysatorer som tar bort 90% av kväveoxiderna vid tillverkning av kvävegödsel. Yara har redan infört metoden vid 11 av sina fabriker och kommer att införa metoden vid resterande fabriker under nästa år. Detta gör att det blir ännu mer miljövänligt att kvävegödsla. Kvävegödslade grödor binder stora mängder koldioxid och hjälper till att minska mängden växthusgaser i atmosfären.
Källa: Forskning och Framtid, december 2008
MVH
Jan Lindgren

Vad är kväveoxid egentligen? Är det luftburen kväve?

De använder naturgas som energikälla till en process som bakterierna göra oändligt mycket effektivare.

Hej!
Visst vore kärnkraft betydligt bättre som energikälla. Förr så använde man vattenkraft men elen tycks inte räcka till.
MVH
Jan Lindgren

Förstod att det fanns en hake...

Jan, det är väl inte särskilt miljövänligt att använda sig av en icke förnyelsebar energikälla?

Hej Gunilla!
Kvävegödsling binder upp till tio gånger mer koldioxid än som bildas vid tillverkningen av kvävet. Miljövänligt!
När det gäller kärnkraft så är det den idag minst miljöpåverkande elproducenten som finns. Uranet är visserligen ändligt men beräknas räcka i 1 000 000 år. Har vi tillräckligt med kärnkraft så släpper tillverkningen av kvävegödsel ut minimalt med koldioxidekvivalenter.
MVH
Jan Lindgren

Jan har nu tagit upp två ämnen som närmast är tabu bland miljövänner: Konstgödsel och kärnkraft. Hur ska vi kunna föra en konstruktiv diskussion när vissa ämnen per definition är förkastliga? Hur inskränkta har vi råd att vara?

Heja Jan!

Hej!
Kärnkraft och konstgödsel är inte tabu bland miljövänner däremot är det tabu bland dåligt insatta personer. Som gammal lärare så hoppas jag alltid på folkbildning.
MVH
Jan Lindgren

Det är ju inte speciellt långsiktigt att gräva upp uran för att sprida kväve på åkrarna.

Hej!
Vill man att alla människor ska äta sig mätta och att vi inte ska behöva odla upp all natur så finns det inget val. Jag är mycket förtjust i djur och natur så jag vill absolut inte göra åkrar av världens skogar vilket är alternativet till kvävegödsel och energibrist. Låt oss istället se till att vi får ordentliga skördar på befintlig åkerjord så att vi har möjlighet att behålla den natur som finns kvar trots att vi är väl många människor på jorden.
Den enda gröda av betydelse som kan utnyttja kvävefixerande bakterier är fabaceae. Man kan naturligtvis tänka sig att överföra förmågan att samarbeta med kvävefixerande bakterier till poaceae men jag tror att de negativa konsekvenserna skulle bli enorma. Däremot så skulle vete som ej behövde kvävegödslas kunna ge stora inkomster till odlarna. Troligen så skulle dock detta GMO-gräs i så fall konkurera ut stora dela av den nuvarande floran.
MVH
Jan Lindgren

Är inte alla människor miljövänner

Först - erkänner villigt att jag är förfärligt okunnig på området men innebär det per automatik att jag ej bör yttra mig öht?

Jag värnar om miljön så långt min ringa förmåga räcker till och ja, frågan är viktig för mig.

Jag blir oerhört ledsen att läsa om att Östersjön dör och det på grund av bl. annat övergödning av kväve. Om inte vi med den kunskap vi har idag kan rädda vårt eget lilla innanhav - hur skall då världen med alla innebyggda konflikter kunna rädda våra vatten globalt?

Som enskild person kan jag inte påverka de stora multijättarnas vinstbegär och produktion av konstgödsel men jag kan påverka min egen lilla värld och där kan jag välja. Och visst - jag tror vi i dagsläget behöver konstgödsel för att producera mat men jag behöver inte konstgödsel och andra kemiska produkter i min trädgård.

GMO produkter skrämmer mig eftersom jag tror att vi inte ostraffat går in och manipulerar naturen - konsekvenserna kan bli förfärliga...vi vet för lite om detta.

Att satsa på nya energikällor som är ändliga är bara tillfälliga lösningar som med stor sannolikhet också har en hämmande effekt på hållbar utveckling på sikt.

Inte någonstans har jag tagit ställning för eller emot kärnkraft eftersom jag är oerhört ambivalent i den frågan - med andra ord -jag vet inte!

Jan, världssvälten har många orsaker - den kanske främsta orsaken är i-ländernas överkonsumtion och att vi alltid roffat åt oss av u-ländernas råvaror och naturtillgångar utan att betala vad det rimligen borde kosta.

Tveklöst är det så att många "miljövänner" dissar t.ex. kärnkraft och konstgödsel utan att diskutera ev. fördelar. Inskränkt och föga utvecklande!

Jag läser den här tråden med intresse och hoppas den kommer att fortsätta länge, jag är dock för okunnig för att våga yttra mig. I min trädgård använder jag endast naturmaterial, inga gifter eller konstgjorda näringsämnen, och känner en tillfredsställelse med det jag gör. I hushållet använder jag mest såpa och tvättnötter för rengöring.

Så kan det ju vara..jag kan bara prata utifrån mig själv..

Vill ju inte vara inskränkt och en bakåtsträvare så jag lyssnar gärna på argumenten varför jag skall sluta med naturgödsel och övergå till konstgödsel..

Jag är långt ifrån någon expert. Men visst är det så att kväve är en bristvara och att vi knappast kan föda jordens befolkning utan konstgödsel. Om jag använder naturgödsel (t.ex. kogödsel) istf konstgödsel så innebär det att någon annan måste ersätta kogödsel med konstgödsel. Då¨är det väl bra om framställningen av denna kan göras mer klimatneutral, t.ex. genom att klimatvänlig el används.

En stor fördel med konstgödsel är att den är mycket enklare att dosera, vilket minskar risken för övergödning.

Fast Aqvakul - om vi utgår från att kväve är en bristvara så blir det ett nollsummespel - inget argument för att jag skall sluta använda stallgödsel -

Vet att jag är priviligerad som bor på landet och har möjlighet att införskaffa gödsel som kanske annars bara blir liggande - använder även gräsklipp och löv i täckodling och det fungerar alldeles utmärkt och kommer från vårt eget överflöd. Kostar ingenting och ger ett utomordentligt klimat för för maskar och mikroliv.

Ang. dosering - jag vet hur jag skall gödsla så för mig är det ingen risk att övergödsla men tyvärr har jag sett en del varianter på övergödsling även med blåkorn. Har även sett sönderbrända blomstänglar där kornen kommit för nära växterna. Oavsett vilken gödsel man använder finns en övre gräns där gödslingen skadar mer än den främjar.

Naturen själv är väl den bästa modell man kan ha när man skapar en trädgård? Jag matar maskarna som i sin tur gör jobbet i jorden, de producerar jord med bra pH värde, de luckrar jorden åt mig och de blir mat för alla fåglar som i sin tur äter skadeinsekterna. Så går det runt...i ett evigt kretslopp och jag har en prunkande trädgård och inget bekymmer med skadeinsekter.

Jag har trädgårdsvänner som springer omkring med blåkornsvatten vareviga dag...deras jordar är utarmade och växternas rotsystem kan inte utvecklas pga av den närmast obefintliga mullhalten. Jorden torkar ut rekordsnabbt under torrperioder och marken är fattig på mikroliv - ingenting kan leva i en sådan jord. Det går ett tag men så småningom tar naturen ut sin rätt...

Dethär är mina erfarenheter...

Blåkorn utarmar inte jorden, däremot är det sant att det inte tillför några mullämnen, vilket kogödsel i påse inte heller gör i någon större utsträckning. Jag har använt kombinationen kompost, gräsklipp, urin och och blåkorn. Jag ser inga problem med det! Växterna känner ingen skillnad på varifrån näringsämnena kommer. Kan du ta vara på gödsel som annars går till spillo, så är det jättebra. Men annars så är det faktiskt så att någon annan får konstgödsla i ditt ställe. Dessutom blir jag riktigt upprörd över marknadsföringen av "naturprodukter" av typ Algomin - svindyrt medel som mest innehåller kalk och knappt några näringsämnen. I värsta fall så får du ett olämpligt högt PH-värde, i bästa fall är det mest bortkastade pengar.

Naturligtvis utarmar inte blåkorn jorden!!! ...men däremot utarmas jorden om man inte tillför mullämnen!..och det är väl självklart att inte växterna bryr sig om varifrån näringen kommer men jag måste nog framhärda att man bör skapa ett gott mikroklimat och det kan man bara göra med mullämnen.

Kopåsar har jag aldrig köpt men jag gissar att det inte är värt pengarna.

När det gäller Algomin så är väl reklamen lika oväderhäftig som för allt annat skräp som vi slänger ut i naturen. Den innehåller väldigt mycket kalk och jag har förstått att tången tas ur områden som är känsliga ur miljösynpunkt - så nej, jag använder inte Algomin.

Det effektivaste sättet att tillföra kväve utan att använda naturgas är nog att tillämpa växelbruk med baljväxter.

Hej!
Jag håller helt med Gunilla att man i första hand ska ta till vara de resurser man har i sin trädgård. Jag använder själv huvudsakligen naturgödsel eftersom jag har det men samtidigt köper jag in massor av konstgödsel med vinterfodret. Konstgödsel kan inte utarma jorden, tvärs om så berikar det jorden med mullämnen genom att växterna växer bättre. Konsgödslade växter kan få mindre rotsystem på grund av att har växten tillräckligt mad näring så satsar den på överdelen. Att konstgödslad jord ibland kan få lägre mullhalt beror på alltför noggranna trädgårdsägare. De tycker det är fult med växtavfall i rabatten.
Har du dålig mullhalt och vill undvika att köpa mullämnen så kan du konstgödsla och låta alla döda växtdelar ligga kvar. Efter ett antal år så har du fått ett fint mullskikt och kan minska på konstgödseln. Detta har en hel del bönder upptäckt och undviker därför att ta bort eller plöja ner växtavfall. För några dagar sedan var jag och lyssnade på en potatisodlare som berättade att man kan göra så även i en potatisodling. Det var ganska vanligt i Tyskland och minskade behovet av bevattning. Dock så måste man använda herbicider när man inte plöjer .

När det gäller Östersjön så är det nog lite tvivelaktigt att kväveläckage är farligt. Finns det näringsämnen i vattnet och det samtidigt är brist på kväve så gynnas cyanobakterier. De kan syntetisera kväve från luften. Det är oftast dessa bakterier som kallas giftalger. Frågan är då om vi inte i stället ska tillföra kväve så att grönalgerna gynnas. Grönalgerna är i allmänhet ogiftiga och äts av zooplankton. Tyvärr så finns det för mycket småfisk i Östersjön vilka äter upp zooplanktonet så att det blir för mycket grönalger. Detta fenomen med för mycket småfisk är väl studerat i insjöar. Finjasjön och Ringsjön måste då och då trålas för att få bort småfisken. Efter att småfiskens antal minskats kraftigt så håller sig sjöarna klara ett par år.
MVH
Jan Lindgren

Jan, varför dör Östersjön?

Hej Gunilla!
Förmodligen av för mycket fosfor. Det var underbart lokalt när det stora reningsverket i storstockholm blev klart. All dyngan vräktes ut i Östersjön. Fullständigt katastrofalt för Östersjön. Avloppsslam och avloppsvatten måste återföras till landväxter.
Det var också mycket olyckligt att så många våtområden dikades ut och åar rätades ut. Ofta berodde det på att vi behövde mer åkermark. Nu med modern teknik så behöver vi inte lika mycket åker som tidigare så många våtmarker och åar restaureras, men det tar tid och är dyrt.
Minskar vi fosforutsläppen så minskar cyanobakterierna och då minskar kvävehalten i Östersjön.
Jag är framtidsoptimist och tror att vi har råd att rätta till tidigare misstag. Så småningom så får vi vettiga reningsverk runt hela Östersjön och fosforhalten minskar.
Eventuellt kan också minskningen av torskbeståndet försämra vattnet i Östersjön. Torsk äter mycket småfisk. Utan torsk så ökar småfiskbeståndet vilket gör att zooplankton minskar och alger ökar. Ekologi är intressant.
MVH
Jan Lindgren

Enligt jordbruksverket så är det kväveläckage och fosfor som förorsakar algtillväxten i Östersjön - ökad algtillväxt gör att ljuset får svårt att tränga ner och därmed kan växter och djur som är beroende av ljus inte överleva -

Men om nu kväve är en bristvara, hur kommer det sig att det tillförs så mycket kväve i våra marker så att växterna inte hinner absorbera detta utan det läcker ut i våra vattendrag?

Och visst - ekologi är intressant och som system betraktat mycket känsligt - allt hänger ihop och det är därför jag är så misstänksam mot allt som går ut på att manipulera naturen. Rör man en faktor i kedjan så får det långtgående konsekvenser.

Hej!
Mark läcker alltid kväve. Kväveläckaget är lika stort per kilo producerad mat oberoende om du odlar enligt krav eller konventionellt.
Det är möjligt att jordbruksverket inte hört talas om cyanobakterier. Tjänstemän kan ibland vara lite tröga att ändra sin uppfattning.
Det finns nästan inga växter i Östersjön så har jordbruksverket hävdat det så är de tämligen okunniga. Den sk algblomningen är normalt inte alger utan kvävebindande cyanobakterier.
Jordbruket är en faktor som påverkar miljön, en manipulation. Ska man vara petig så bör vi sluta med våra trädgårdar.
MVH
Jan Lindgren