Var går gränsen för vad du lämnar ut om dig själv på internet? Ibland upplever jag att människor inte har någon gräns alls utan i princip kan berätta allt om sitt privatliv. Själv tycker jag det är skrämmande att se. Man verkar inte inse att det som en gång skrivits på internet för alltid finns där.

Jag är en riktig fegis och vill inte gärna att det ska bli känt vem jag är.

Jag har t.ex. inte min födelsedag i min profil. Jag vill inte gärna berätta exakt var vi har vår sommarstuga och när vi inte är där pga. inbrottsrisken. Tar jag bilder är jag noga med att inte ha med t.ex. registreringsnumret på bilen

Min ambition är att vara ganska ”vag” när det gäller att berätta var jag bor utan att gå till överdrift. Jag byter ju faktiskt både frön och plantor per post.

/Anki

Det tycker jag är bra. Det är lätt att glömma bort sig och bli för
"familjär" när man sitter så här.

Jag är också väldigt försiktig, mycket med tanke på inbrottsrisken. När man bloggar tycker jag man lämnar ut mycket som sig själv, men det väljer man ju själv förstås. Sen är jag nog i allmänhet lite återhållsam att berätta om mig själv annat än för mycket närstående. Sån är jag.

Jag kan lämna ut både mitt namn och när jag är född och var jag bor. OM jag tror att någon har intresse av det , annars verkar det ju meningslöst. Däremot skulle jag jag ha svårt att lämna ut vem jag älskar osv, han/hon får gärna vara lite hemliga....

Nu lät du allt rätt så hemlig....

Jag är ungefär som du! Lägger jag ut bilder på människor i min blogg skriver jag inte vad de heter, pratar jag om nån får de bara förnamn eller oftare initial. Jag har inga bilder på mig själv, och orten står inte med i min profil. Sen kan det ju förstås vara någon väldigt driftig människa som ger sig den på att leta upp mig ändå, men lite får de jobba

Hihi man ju alltid försöka göra sig intressant!!!

Jag har för länge sedan gett upp min anonymitet, jag tror det var ungefär samtidigt som jag insåg att jag inte har något liv utanför internet ändå...

Det har du säkert! MEN om inte annat så är du väldigt älskad av oss. Det enda negativa är ditt nick...det ger mig ryyyyysingar...

Jag tycker att din inställning är vettig Anki.

Jag har hemsida eftersom mitt arbete kräver det. Annars vill jag inte att det ska gå att hitta för mycket om mig på nätet. Jag har inget att dölja och inga problem att bjuda på mig själv och den jag är, men jag vill själv kunna välja för vem jag berättar vad. FaceBook som är så populärt nu tilltalar mig inte alls. Skulle inte få för mig att skriva om familjemedlemmar och vänner och namnge dem på nätet.

Har också svårt att förstå folk som frivilligt deltar i dokusåpor som till stor del verkar går ut på att förnedra sig så mycket som möjligt. Det lilla jag har sett av dem...

Jag lägger inte ut min födelsedag. Med ort och de sex första siffrorna är det lätt att kolla vem man är.
Har kollat med mig själv och det är riktigt läskigt.
Visar heller inte bilder på mig och min familj för det kan missbrukas , speciellt inte på min son.

Har noterat att även här kan det gå hett till i en del diskussioner och även om förståss alla här är underbara men det är ingen garanti för vem man retar. Internet är otäckt i vad en del kan ta sig till i tron om att dom är anonyma.

Undviker också att berätta när jag ska på semester exempelvis.

Är ganska öppen på facebook med bostad, jobb, tel nr etc men där kan man iofs bestämma vilka som ska få se de uppgifterna. Jag har inte en miljon vänner på FB som jag inte har en aning om utan de som finns på vännerlistan och kan se min hela profil är relativt bekanta personer.

På forum har jag mött så många stolliga människor så jag tycker inte om att skriva för ingående om var jag bor och jobbar etc.

Jag är väldigt noga med att inte lämna ut mig !det är ju i stort set livsfarligt att blotta sig med namn vad man bor osv,visst kan man lägga ut bilder men då ska man se till så att det inte finns husnumer regristeringsskyltar osv på båtar och bilar.Man får erbjudanden varje dag på tex Hotmail att lägga ut ännumer om sig själv med bild osv,Facebook är väl också en sådan grej där man lämnar ut sig?Nä det gäller att hålla på sitt privatliv tycker jag!Lite otäckt med internet just det här att det särskillt lockar ungdomar att blotta sig för tex pedofiler och sexbrottslingar Det gäller att tänka efter innan man lämnar ut sig och sitt privatliv,det kan som sakt vara livsfarligt!

Jag är ledsen att säga det, men du är inte ett dugg hemlig. Bara för att bevisa hur enkelt det är gjorde jag en lätt efterforskning, och utan att avslöja för mycket kan jag säga att du bor på nr. 3 på din gata. Inte sant? I dagens sverige med öppenhet och offentliga register är det nästan omöjligt att vara anonym.

Fy fan vad ruskigt !man undrar hur du kunde ta reda på det ?mitt namn finns ju inte här !bara ett nick?och föresten förnekar jag att jag bor på nr 3 Du måste va en av dom som kollar upp dom du tjattar med.ruskigt otäckt

Jag chattar inte? Och inte kollar jag upp folk i vanliga fall heller, det vara bara för att visa hur lätt det är. Och dom som är skickligare än mig knäcker identiteter med nästan inga ledtrådar alls

Vilket fall så känns det hemskt otryggt !

Det är därför jag inte ens försöker vara anonym längre, jag vet att det är lönlöst. I stället ser jag till att aldrig skriva något jag inte kan stå för i verkliga livet. En gång skrev jag på ett diskussionsforum något mindre fördelaktigt om en ytligt bekant. Denne listade ut vem skribenten var, och stod plötsligt en dag där med en utskriven sida med mina uttalanden och frågade vad jag pysslade med. Det var en lätt pinsam situation kan jag säga.

Huh! det verkar otäckt att det är så lätt! Har du lust att försöka med min identitet med? Men du är snäll om du inte skriver det i tråden så alla kan läsa utan skicka ett pm om du kan hitta mig.

För att få fram den infon måste man väl i alla fall vara ganska slängd på data ?veta omvägar osv !man blir regält omskakad kan jag säga

Det är ju det som är både nackdelen och det underbara med tryckfrihetsförordningen

Inte alls. Räckte med två uppgifter du gett om dig själv och en sajt som är gratis. PM:ar dig.

För oss normala människor kan det ju tyckas att det är Colt med tryckfriheten osv ,men för dom som har ett sjukt sinne och ligger här och spånar !ja då känns inte tryckfriheten så angelägen längre Vad jag förstår så kan jag ju ha en sådan sjuk människa här rätt som det är Men det lär inte bli smidigt för den som kommer hit i sjuka syften kan jag säga

Man får trösta sig med att alla är lika utlämnade, så det finns inga anledningar till att någon skulle ge sig på just en själv

Markus: PM med info skickat

Tack

Nu blir jag nyfiken om man kan luska ut nåt om mig då ?? hmmmm kan du pm:a mig också ??

Fixat

Du får gärna PMa mig och berätta vad det är man inte ska lämna ut för att bli så lätt upphittad

För det första bör man inte skriva ut sin ålder eller födelsedatum, för det andra bör man inte ange var man bor. Sedan bör man inte använda samma användarnamn på olika ställen på internet. På det hela bör man vara väldigt försiktig med att skriva personlig upplysningar.

Men jag väljer hellre att vara en offentlig person än att bara skriva opersonliga inlägg på de olika diskussionsforumen. Vill någon söka upp mig så var så god. Jag är ändå en extremt oviktig person som ingen har anledning att lägga energi på, så för mig är det ofarligt. Hade jag varit statsminister hade jag nog tänkt mig för dock.

Ja, så ser jag också det...men jag trodde alla visste att det inte går att vara anonym på nätet?

Ju längre man är med på ett forum som dethär desto mer info släpper man ut om sig själv...själv är jag betydligt trevligare i verkligheten än vad jag framstår här

Att vara personlig men inte privat är en bra regel för mig ...

Min gräns går definitivt vid att skriva om anhöriga, släkt och vänner...ingen skall behöva bli nämnd på ett forum utan att ha bett om det eller utan att veta om det...

Klokt inlägg: hur mycket man vill släppa ut om sig själv tycker jag är upp till var och en, för egen del har otrevliga erfarenheter lärt mig att vara försiktig.När det kommer till som Gunilla säger att hänga ut släkt, vänner och grannar, arbetskamrater m.m så är det riktigt dålig stil att göra så utan deras vetskap och medgivande.
Dessutom det kan ju bli så att när du t.ex sitter på en anställningsintervju för ditt livs drömjobb så visar det sig att personen på andra sidan skrivbordet är en släkting eller nära vän till din hemska granne som du tog heder och ära på nätet för en tid sedan. Jag tror att ganska många glömmer att det de skriver på nätet kommer att finnas kvar för alltid.
Gita

Bra skrivet, anonym är väl knappast någon som är ute på nätet. Jag har väldigt svårt för att förstå mig på mäniskor som lämnar ut sin familj, sin släkt, vänner eller grannar. Tycker det är skrämmande och skulle aldrig göra det själv. Personlig kan man vara utan att lämna ut sitt privatliv på forum.

Det finns ju dom som mår väldigt dåligt och är förtryckta av sin närmaste omgivning. Då kan nätet vara ett sätt att förhindra självmord - en ventil att sända ut sitt nödrop på. I sådana svåra fall tycker jag det är OK att vända sig till forum för hjälp bara man inte skriver sitt fullständiga namn.

ändring: Och naturligtvis inte de anhörigas namn.

Så kan det naturligtvis vara men även precis det motsatta som gör det väldigt svårt och även farligt att ge råd när man faktiskt inte vet hur det ligger till...har blivit ganska upprörd ibland över en del råd - man kan faktiskt bidra till splittringar där det motsatta kanske ändå i längden är det som är viktigast..

Ibland - i svåra fall av psykisk eller fysisk misshandel - är det just att bryta tillfälligt med dem som förtrycker en när man har försökt allt annat och går under själv som kan få en att tillfriskna.

Javisst Mimmi...om man verkligen vet att det är så...men att ge en massa goda råd utan att behöva ta något som helst ansvar för konsekvenserna bör man nog vara försiktig med..

Bra regel!

Det enda råd man ska ge människor man möter på nätet som mår dåligt är att dom ska söka hjälp av nån professionell i sin närhet. Eller gå och prata med nån typ diakon eller präst eller vem som helst som kan hjälpa där dom befinner sig.

Självklart ska man ge dom råden.

Ibland kan det vara så att man ger dom råden, men personen orkar inte med det - eller har försökt/försöker.

Det är inte alltid svart eller vitt. Vissa självmordsbenägna personer kan börja må bättre efter att även ha fått stöd på forum av helt vanliga människor med hjärtat på rätta stället. Men det är naturligtvis jättesvårt att veta vad som är rätt eller fel.

Mimmi, jag tror att du är en person med hjärtat på rätta stället och man kan bekräfta och stödja personer utan att ge goda råd om hur de skall göra - till all lycka får man väl säga så fungerar vi människor så att vi sällan följer "goda råd"...

Jag skriver inte nåt privat om mig själv eller dom jag känner, tror jag..
Suddar ut reg nr och gatunamn mm.
Men inte pga att jag inte vill utan för att det är läskigt med vart infot hamnar.

Tro inte allt som skrivs på forum. Vill inte ge någon ideér men vad som helst kan fejkas fram. Såg något riktigt magstarkt för elva år sedan.

Det är tråkigt att vara misstänksam så jag utgår ifrån allas goda hjärta. Men efter det som hände för elva år sedan blir jag inte heller sårad när någon lever upp av lögner eftersom jag förstår dom bättre.

Så att engagera sig i en lögn kan vara knäckande att inte engagera sig i någon som mår dåligt kan vara lika jobbigt. Till slut så följer var och en sitt eget samvete men ibland kan goda råd skada mer än det hjälper.
I slutänden ska ju var och en leva med sina egna beslut som man gjort. Och man får lita på att andra fattar sina beslut efter deras förmåga.

Det är alltid bättre att hålla kvar någon man fått fatt på som mår dåligt framför dataskärmen än att dom ska vara ensamma med sina "maror".
Man behöver faktist inte ge råd för att uppnå det. Att dom får ventilera sig själv och ha ett bollplank räcker långt.
Det är det mest respektfulla man kan göra. Att bara vara där.

Kloka ord Rihane..håller med dig.

Det är också så att man inte kan hjälpa någon med det som man inte lyckats lösa själv .... det är lätt att ge goda råd där det finns ett igenkännande men har man inte själv bearbetat det hela och har ett sunt avstånd till det inträffade så bör man nog avstå..

Det är betydligt lättare att vara den som ger råd än att vara mottagare....bra att fundera över ibland varför man sätter sig i den positionen..om det verkligen är andras behov som styr agerandet och inte de egna behoven..

Nä precis och det är bra att ha i minnet när man får råd ifrån andra att det ofta egentligen är till sig själva dom ger råden. Bra att ha den distansen även när man får råd.(vilket kan vara svårt om man mår dåligt)


Fast jag känner att jag kommit off topic nu. Förlåt för det till den som känner sig irriterad.

Kloka ord, så känner jag också Skulle aldrig lämna ut eller tala illa om släkt, vänner, bekanta osv.
"Svinhugg går igen" heter det i ett gammalt ordspråk och så är det nog.

Intressant hr. Orm, vad kan du hitta om Rudan?

Tillägg till Snöflinga: Svinhugg går igen är en term från kortspelet Kille och inget ordspråk från början. Rudan har givetvis en gång spelat Kille, fast bara inom familjen.

Jaja, nu skall vi inte haka opp oss på petitesser lilla fisken och tänk jag som aldrig spela Kille ... bara Dam

Intressant tråd. Jag med skulle gärna vilja veta vad Huggorm kan tänkas hitta om mig, snälla PM:a mig.

Jag lämnar inte ut nåt om mej själv. Tex har jag inte berättat vart jag flyttade, eller när, att jag har hängbröst, vad jag har för bil, min inkomst, vad övriga familjen har för uppfattning om mej, att vi har släktingar i Skåne, att jag äter creme fraiche med pressad vitlök till det mesta... Finns massor som jag aldrig nånsin skulle berätta om mej själv.

Sen förstår jag iofs inte varför ni vill veta vad Huggorm hittar om er? Vet ni inte det själva då?

Jag vill också veta vad du hittar om Betty. PM:a mej!

Jag ville bara vara lite besserwisser. Faktum är att Kille är nästan beroendeframkallande när man kommit in i spelet. Min mamma berättade att folk kunde sitta hela nätterna och spela och även spela bort alla sina pengar. Det var i början av förra århundrandet, när man inte hade oskyldiga sysselsättningar som internet. Uttalet är fö "tjille" egentligen.