Jag är inte en av dem som föddes på sextiotalet utan snarare 1972. Jag har en massa fina minnen från 70-talet, bl.a. mina kalasbyxor och plyschklänning, den softa inställningen till allt, hur granntanterna samkokade mat för att spara pengar, furu, storblommigt och i allmänhet bara skönt. Skriv gärna hur ni upplevde 70-talet. Och om nån har problem med oranga stora blommor, lampor eller nåt så keep away

PS jag ska scanna in en bild på mig i kalasbyxor och plyschklänning

Visst har man minnen från den tiden med. 1978 fick jag t.ex. min första dotter Men 70-talet var väl annars mest: Storblommiga tapeter, orange soffor, ABBA, bruna jeans, och en massa revolter, ockupationer och bankrån... =Trädkramarna i Kungsträdgården, Tyska ambasaden och Clark Olofsson...

oj ja, jag var väl i nån skön dimma som nyfödd då mamma var hemma (inte så bra för ATP-poäng...), Mulleskogen, Skogsströvare, odla blommor jaja jag blev som jag blev. Men så driver jag runt i en Fjällrävenjacka om dagarna också. Tycker bara det var så skönt i jämförelse med nu när man ska slita ut sig fullkomligt på jobbet.

Nåja vad gäller kläder så hade jag... lila manchesterjeans av märke MacFree från lokala butiken Eiwors (finns ej mer utan är nu en köttbutik). Jag och min bästis hade likadana kläder med lite variation och vi gick till skolan varje morgon för att ha lite orgelsång ibland mm. Det känns väldigt avlägset. Vad gör de nu? Har mobilsurfsundervisning?

70-talet var väl en baggis, det var värre på 80-talet när skolan började och mamma inte riktigt hade hängt med i svängarna när det gällde övergången från storblommigt och träskor till mussepigg-sweatisar och kardborregympadojjor ...

Mycke vänster, kollektiv, velour och näbbstövlar minns jag men framförallt fick jag mina båda döttrar. Byggde hus gjorde jag också. Hade en gammal hundkoja och hur jag fick plats med både ungar, gubbe, hund och barnvagn i den begriper jag än idag inte men vi for till gammelfarmor i bohuslän sådär en 70 mil bort på 90-årskalas iallafall så uppenbarligen hade man inte så stora krav på bekvämlighet.

haha fy sjutton för de där musse pigg-sweat-tröjorna med upprrullade ärmar Axelvaddar. Munkjackor med text typ Take-Off eller Takano.

Det byggdes definitivt roligare bilar på 70-talet. Jag har haft en gammal godisgrön bubbla anno 73 som hette Judas (11 2:or på besiktningen vid ett tillfälle då besiktningskillarna fick baxa in den i besiktningslokalen för att den inte ville starta) och jag hatar mig själv för att jag sålde den. En hundkoja från tidigt 70-tal skulle sitta som en liten smäck

Jag gick ut gymnasiet 1970. Vi var ett gäng i klassen som höll ihop i vått och torrt. Till KristiHimmelsfärd kom någon på att familjen hade en liten stuga allra längst ut i Tyresö. Vi gick i Spånga och några inkl. undertecknad bodde i Järfälla. Det blev en rejäl cykeltur. När vi kom fram visade det sig att stugan var på 14 kvm och vi var nio stycken. Men vädret var soligt och fint så vi satte oss ute. Sen dröjde det inte många minuter tills dörren blåste igen, med nyckeln på diskbänken. Min bäste kompis, som sedan över 30 år bor ute på Ingmarsö, fällde då något svettig och med stapplande tunga följande replik: " Nu vore det skönt med en dutch...." - en replik som vi använt många gånger genom åren.
Annars hade vi skitkul - som man nästan bara kan ha när man är ung och har hela livet framför sig....

hehe kanske ute hos mig da, jag bor längst ut i Tyresö på Odla tror jag
Jag har cyklat från stan en gång och jag gör aldrig om det!!

Fy fasiken! Jag minns än idag när jag var tvungen att gå i ett par gröna utsvängda manchesterbyxor och grön tröja på Gröna Lund Fy vad jag skämdes! Vad jag hatade mamma då...

Det var förbi Brevik iaf och präktigt backigt sista biten... (Lena vars föräldrar ägde stugan cyklade dessutom på en minicykel.... vi fick vänta efter varje uppförsbacke...)

präktigt backigt är ordet Det är nog nära mig!

Haha... vi stuvade in mig, man, bebis på 4 månader, barnvagn, min mamma och packning åt oss alla för en månad och åkte på semester hos släkten i Skottland i en bubbla modell -69............... I baksätet satt jag och barnvagnsinsatsen med babyn i, några bilbarnstolar fanns inte, och morsan smugglade 2 eller 3 flaskor whiskey som hon la under baksätet utan att tala om för oss......
Anki

Så känner jag det också, fast min är född -79
Låter som dagens världshistoria, men trettio år senare.
Inget nytt under solen




Fattar du hur man orkade???.
Jag blir trött, bara jag tänker på det.

Jag hade ett par ärvda jeans i rosa.. men fick aldrig ha platåträskor som brorsan=( till det hade jag en batikad tröja med cirklar

Ja himmel platåträskor, hjälp vad jag tjatade på mamma innan jag fick sådana...och sen vrickade jag foten .

Sådanna hade jag!!! Hjälp vad stolt jag var över mina platådojjor.

Hade varit på Jobb/läger (ridutbildning) vid den tidpunkten och skulle gå över avenyn i Göteborg. (paradgatan för er som inte vet) kliver av bussen och stolpar ned på avenyen, när mina fötter viker sig och jag faller framstupa.
Packningen åker vidare utan mej och där sitter jag, med skrevade ben, kortkort kjol och skyhöga platårträskor

Alla kom (som vanligt när någon faller) springandes, men jag skämdes så för att jag inte hade koll på fötterna.

förlåt men jag kan se det framför mig.

Oj vilka minnen, dom första platåträdskorna jag hade var vanliga från början som skomakaren satte på extra sula på
Och så hade jag en polotröja i brunt och orange

Kan du fatta, hur fin jag var!!!!
Ben som nådde upp till halsen, och resten var dojjor.

Lite OT:
Min kära dotter dök för några år sedan upp, med något jag uppfattade som en snäv kjol.

Helt ok. för mej, men jag tyckte kanske den var liiiite kort om man säger så.
Stolpade iväg på Danmarksbåten, med kjol på och så vidare
Några dagar senare dyker dotter upp och frågar " tyckte du om linnet du fick?)

"Jag har inte fått nått linne, jag fick en kjol???
Mamma!!! det var ett linne med hängen för en galje!!!

Funkade som kjol också...

hjälp skrattmusklerna klarar inte mer

Eftersom jag föddes i november 1957 har jag bara fragmentariska bilder av 60-talet, men 70-talet var mitt årtionde i stort och smått. Jag gick ur grundskolan, fick barn (16,5 år var jag) "hemmafru" i 4 år, gifte mig, skiljde mig, och började på Vux. De ni!!!!
Allt överhuvudtaget ni kan räkna upp KÄNNER JAG IGEN,,,,HIHIHIHI

aaaaajjjjjj min mage.

PÅ 70 talet, i Göteborg iaf, gällde forfarande Bognerjackan ,men det var ju en kopia man fick hålla till godo med...insydda Wrangler som satt så tajt att man inte kunde få på sej dem om man inte fick hjälp att dra upp dragkedjan med en tång...

Stora klumpiga Totterkängor på fötterna. bakdelen på schaffsen skulle var instopade i kängorna.

V jeansen, kommer ni ihåg dem? Jag fick aldrig några, var vansinnig på min mamma för det...

Läppglans i mängder som smakade olika frukter...hår som var permanentat så det som ut som svinto tillslut...

Mellanölen...

Platåskor!!!! Visst tusan, stolpade ju runt som jag vet inte vad... Jag hade träskor, sandaler?!, stövlar och gud vet vad, som var i platå. Gissa om det var enkelt att gå i 50-tals pumps sen, när man började åka raggarbilar på allvar. (1978)

Platåskor var det.

Tittade på en film igårkväll, från just 70-talet och visst, där var de ju, glasögonen som gjorde att alla såg ut som ugglor (inte konstigt att man blev mobbad...)

Schalar.. helst palestinaschal.

Sen kom fenomenet torrgrädde ut på marknaden. Prädd, hette det och visade sig fungera utmärkt som tvättmedel enligt Bosse Parnevik.

Afrofrisyrerna!

Björn Gillberg var det.....
ANki

Minns de första "TV-spelen", kan ha varit 1970 eller 1971. Det var arkadspel som hette Pong och man spelade "tennis" med en liten figur som såg ut så här _ och bollen såg ut så här . Det har hänt en del sen dess...

Ja, det var ett spännande spel
Och vilken grafik det var.

mycket progmusik var det... och sen kom punken....

Vilka skodon!
Själv var jag klädd i kalasbyxor och sockiplast på sjuttiotalet.

På 70-talet var jag inte direkt jättestor men jag minns...
Hemsydda knickers och mysdressar i plysch
Drutten och Gena.
Djingis Khan
Gardiner och klädda soffor i rastafärger
Tapeter med medaljongmönster

Mycket var ganska "fult" på 70-talet (tycker jag nu iaf), även om en del färger som brunt och orange har blivit inne nu igen...

Här kommer en intressant sida...

http://www.omodern.com/



[attachment=42875:eurobad74.jpg]

Mycket dansband var det i märkliga kostymer...

Jag var mycket belåten med 70 talet, 71 byggde vi vårat hus, tapeter färger och mönster var då fina.
Ekonomiskt som husägare var nog bra vi kunde både spara och resa rätt ofta.
Men åren går och tiderna förändras som tur är.

Tja, med tanke på att jag är född 77 kommer jag inte ihåg så jättemycket av 70-talet
Kommer ihåg att jag hade "graningakängor" på vintern (man var torr om fötterna men de värmde inte ett smack så det var till att anävnda dubbla par hemstickade raggsockor) och bävernylonoveral. Jag var arg på mamma för att hon klädde mig i brun velour (fast det var nog snarare de första åren av 80-talet).
Kommer också med fasa ihåg inredningsstilen på 70-talet eftersom huset jag växte upp i byggdes då och det var oförändrat ganska många år. Svarta tak i kombination med medaljongtapeter i orange, mörkrött och brunt, samt brun eller orange heltäckningsmatta .

80-talet däremot, DET kommer jag ihåg och det var inte nådigt - jag säger bara AXELVADDAR, applikationer på STORA stickade tröjor och uppkavlade ärmar . Jag glömmer aldrig en outfit från 89; cowboyboots, tjocka strumpbyxor, korta avklippta jeans, stickad tröja, pappas gamla manschesterväst och JISSES vad jag var snygg . Men vänta, det hade jag nog kommit undan med idag, tror ni inte ?





Är de verkligen sanna, inget påhitt?

Bläddrar då och då i gamla tidningar o tidskrifter som sparats När man tittar på annonserna är det bara att konstatera. Det var inte billigare förr. Åtminsone inte på hemelektronik. Det var en investering vare det gällde dammsugare, tv, stereo och annat som idag är mer eller mindre slit o släng. Min första lägenhet kostade 1970 347kr/mån. Hu vad dyrt. Jag till och med sparade till en orange kaffebryggare. Och drömde om färg-tv. Vilka tider.

1971 funderade mina föräldrar på om de skulle byta en två år gammal bil (SAAB 99) eller inhandla en färg-TV. Kostnaden var densamma - ca 5 000 kronor..... enormt dyrt för 25-tummaren - nästan 40 000 i dagens penningvärde...

(Det blev en TV - och ny bil året därpå - en orange VW K70 en bra, men udda bil som inte gav mycket i inbyte sex år senare..., då det blev SAAB igen...)

Men bilarna var billiga på den tiden! 40.000 för en två år gammal saab... vilket fynd!

Jag tror att det snarare var så här - en ny bil kostade ca 18 000 och den två år gamla var värd ca 13 000, vilket motsvarar ca 140 000 respektive 100 000 idag... så bilpriserna är ganska oförändrade...

Ja men det var ju inte lika glasklart i ditt första inlägg. Dessutom är 140000kr för en ny Saab väldigt billigt. En ny Saab börjar på dryga 300.000.

Nej, det var nog inte glasklart. Du får nog också ta med i beräkningen att en SAAB från tidigt 70-tal var en mycket mindre och mer primitiv bil än dagens.

Okejdå. Jag föddes 1970 så vad vet jag?
Mer än att jag fascinerandes av de ett par år gamla blå husen i Väsby centrum dit vi flyttade i mitten av sjuttiotalet. Mamma var alldeles lyrisk som fick varmt rinnande vatten inomhus och all annan lyx man kan tänka sig. Jag var lyrisk över höghusens färg...
Mamma valde en storblommig fondvägg till köket som gick i orange, gult och brunt. Jag var 6 år och tyckte att mammas smak var gräslig.

Man kan tro att jag pratar 50-tal, men nej. I Finland bodde vi i ett torp med utedass och kallvatten i köket som pappa drog in då jag föddes.
Det trista är att de gamla 70-tals höghusen på Dragonvägen numera kallas slum.

Kanske därför makens föräldrar flyttade till Sverige i slutet av 60-talet

Fast en ny SAAB i början på 70-talet var en bil av klass. Så billig var den inte heller med dåtidens mått mätt. 2-taktarens tid var över sedan flera år och det tillverkades SAAB 95, 96 och 99 av vilka den sistnämnda väl inte var speciellt mycket mindre än dagens. Många som var intresserade av rally körde naturligtvis SAAB.

Kan hända, men de flesta bodde nog inte som vi i Finland. Tror snarare att det var jobben som hägrade.
Pappa slet som ett djur i Finland för att mätta oss ungar och mamma var arbetslös. När pappa miste jobbet gav de upp och flyttade hit, på ett par veckor hade de både bra betald arbete och en ny trerummare med kök och billig hyra. Och då hade de inte ens besökt landet ännu.
Det var tider det.

undrar om Lars-Kristerz har hamnat i fel årtionde

Jo. det är nog det troligaste

Så här såg vår SAAB 99 -69 ut- samma gröna färg - den var faktiskt inte så stor , även om det var rymligare i baksätet än vår gamla 95:a. Jag övningskörde först på 95:an och sen på denna, men körde upp i en Volvo 242:a...