Ja, så är vattenpumpen trasig igen. Fjärde gången på ett år som den lagas/byts ut....Känner mig så himla blåst på det här husköpet. Har bott här i 14 månader och det har varit mitt livs värsta år, med personliga (familje)katastrofer och som droppen allt detta strul med huset. Fick veta av en mäklare från trakten att de som jag köpte huset av hade i sin tur stämt förre ägaren p.g.a. fladdermössen! De förlorade i rätten, till mig sa ägaren bara att det fanns fladdrisar, men inte att det var ett så stort "problem"...att hon var beredd att gå till domstol. De förlorade för att förr-förre ägaren sagt att det var ett problem. Men till mig sa hon bara att det FANNS fladdermöss. Vattenpumpen ja,....förra vintern frös ledningen i marken, förra ägaren sa att >om jag åkte bort, så vore det bra att låta vattnet droppa för att det inte skulle frysa...< men jag förstod aldrig att det var så himla känsligt, lät det droppa men inte tillräckligt. Rörmokarna var här i två dagar utan att kunna lösa isproppen, de tog 7000 kr för besväret, lika med en månadsinkomst för mig som har fört. pension. Sen kom el-smällen...12000 kr att avbetala under hela hösten. Där har jag iallafall låst priset och höjt upp förbruknings-beräkningen...(Av skadan blir man vis - men inte rik!) Så för att kunna ställa ut till advent har jag sålt några arve-möbler, men det gör inte så mycket, det är ju bara materiella ting! Så kan man ju se på pumphistorien och det andra oxå, men idag känns det lite tungt. Lättade något av att få gnälla av sig lite. På er, stackare, om ni läser det här... Hoppas ni inte deppar ihop oxå av en sån drapa till frukost...) (Försöker alltid tänka att det finns de som har det värre, men ibland går det inte att hålla gnället ifrån sig....)

Hej Vargen!

Nej visst känns det bättre när man får "gnälla"lite, annars är ju inte människan nöjd brukar man väl säga..... jag kan tänka mig hur du har det, har själv haft en för bedrövlig höst( milt sagt) använder jag starkare ord kastar de nog ut mig, om du förstår vad jag menar?
Har separerat efter sjuårs sällskap och 4 års giftemål, inte mitt val kan jag ju säga såååååå.........jag vet när allt jäklas...... men ge inte upp det blir nog bättre och angående huset så kan jag bara önska dig lycka till och hoppas det ordnar sig!

Skickar lite SOL till dig med en förhoppning om att allt snart vänder till det bättre.
Ha en bra dag! (trots allt)

Hej Wargen,

Tänk på att det alltid finns sånt som är värre och var vid gott mod. Det ordnar sig alltid brukar jag tänka. Det var ju bara en vattenpump.
Det är värre om man eller någon kär blir svårt sjuk.

Men fladdermössen? Vad är det för fel på dom? Eller har de invaderat vinden?

ÅHHHHHHHHHHHHH
förstår dej precis
men sånadär smällar borde du ju sluppit
men nu VET du ju om dessa saker o kan göra nåt åt dom
men inte är det kul att ha slut på pengarna fy
hoppas att du har nån som kan hjälpa dej

o hoppas att glädjen över ditt hus inte ska förtas
för när du löst dessa problem så hoppas jag att du kommer
att trivas så som du tänkt dej i ditt paradis

vad gör fladdermössen för skada
går det att låta dom bo inneboende
men hålla dom utanför vissa ställen
jag vet ju inte vad dom kan ställa till med
men hoppas att du hittar en bra lösning
o att du slipper fler smällar nu

skickar lite uppåtpeppning
kramar från oldwolfie

Stackars Wargen!!
Vet hur det känns när allt djävlas, känns som om det aldrig tar slut. Men det gör det!
Inte idag och kanske inte ens imorgon, men håll ut!!

Tråkigt att jag inte har en chans att komma till din vernissage. Hoppas den blir superlyckad!

[I]Åhhh...jag förstår att det känns tungt
o dyrt...har märkt att börja nåt krångla så
kommer det alltid nåt mer som går sönder eller jäklas med en
Ond cirkel

En tanke jag fick...har du inte nåt försäkringsbolag som kan hjälpa till...
husförsäkring?

Tröstekram

Hur stör fladdermössen, bor dom i huset?
Men visst är det många utgifter med ett hus, och oftast är allt
dyrt och allt ska tas ur egen ficka. Hoppas du kan få hjälp
även om du misströstar.

Usch ja,det låter inte trevligt först den dyra ellen,nu vattenpumpen,och fladdermöss ,men du ska veta,det är bra om man kan prata om sina bekymmer vi lyssnar(läser)och kan trösta dig lite.Bekymmren är inte ur vägen men det känns kanske lite ljusare.Jag hoppas verkligen att allt ordnar sig för dig.Lycka till med din utställning önskar Renate

Hade samma situation här, men det var andra saker än fladdermöss. De vi köpte av sade att problemen med stugan var ringa, men hade en process mot förra ägarna om husbrister som de vann...

Det är roligare om man helt och fullt kan gilla dem man köpte av, men efter en tid och ett antal lösta praktiska problem försvinner faktiskt de tidigare ägarna ur ens sinne liksom ur huset.

Hoppas du kan lösa det praktiska!

Åhh! Vad ska man säga...?
Allt jag kan är att skicka lite medkänsla och STYRKETANKAR!!!

Sanna

Vargen!
Trots allt ska ju fladdermöss betyda tur---kanske blir det, senare!
Och flygrönnen; ej att förglömma!!!
Ge inte upp.
Kram
M-B

Vad ska jag säga mer än ....Tack, tack för all uppmuntran.
Eftersom jag är ensamstående (vilket ord, hur står man annars... på två ben?) så kan det kännas oöverkomligt ibland när problemen hopar sig....ja, ni vet....nu har iallafall en ny sorts pump blivit installerad, med torrbrännings-skydd, dessutom upptäcktes att det varit en helt fel mutter emellan rör och rör.... så det läckt och sugit luft och bränt pump, osv, osv....frågan för mig just nu är: Varför upptäckte inte rörmokarna detta de tidigare gångerna som de bytte ut min trasiga pump? Orkar jag ta strid om saken...? Ja, det återstår att se....Det här har varit en riktig "gråtaredag" för mig, men nu har det lugnat ner sig lite, jag har ju fortfarande "huve´t upp och bägge bena i é böx" för att tala lite västgötamål....
Tack än en gång, alla snälla vänner på odla, det värmer att läsa era svar!
Ps. Fladdermössen är inget problem för mig, jag gillar dem, även när jag
inomhus måste plocka upp och flytta ut massor varje kväll under sommaren. Jag planerar att bygga holkar åt dem på utsidan av huset, (om jag bor kvar) har läst att de flyttar ut då.... dessutom äter de ju myggen....om jag inte hittar hålen där de tar sig in....nej, saken jag hakat upp mig på är att förra ägaren var så falsk....men jag är gammal nog att ha förstått bättre....såhär i eftertankens kranka blekhet.... ja, ja, det är väl priset som man får betala när man är en obotlig romantiker........

Ja, falskhet är svårt att acceptera! Fast jag brukar tänka att de som beter sig illa mot andra lever i sitt eget straff s a s, de kommer nog på kant med omvärlden allt som oftast skulle jag tro.
Du ska se att det kommer att kännas bra med huset till slut!
När vi flyttade in i vårt hus kändes allt rätt jobbigt också. Förra ägaren hade fullkomligen strippat huset på allt som gick att få loss; hatthylla, klädkrokar, toasits, gardinstänger, slangvindan på fasaden, parabol, spisfläkten som för tillfället var nedmonterad tog hon med sig också, ja det mesta....Det kändes lagom kul kan jag berätta! Vi klagade om en del av sakerna, orkade inte tjafsa om allt. Diskmaskinen var trasig visade det sig, ingen hade naturligtvis sagt något och den fd ägarinnan ljög om att den varit hel när hon flyttat. Ja, sure! Pannan la av efter en vecka, kostade att få den lagad! Trappräcket lossnade när vi tog stöd mot det, ha ha, ja jesses, det var rätt surt ett tag!
Dessutom så vägrade kärringen (ursäkta skällsordet) att flytta ut också! På tillträdesdagen hade hon varken tömt eller städat någonting, hon var 'för trött'. Hon fick helgen på sig, men när den var slut så hette det att hon var 'för trött' igen. Vi fick ge henne en tidsfrist då hon fick lov att lämna huset, man vill ju inte ha en främmande människa i sitt nya hus mot ens vilja! Hon var f ö i 40-års åldern, så någon gammal värnlös åldring var hon knappast, bara lat och arrogant.
Ja jesses!
Efteråt har jag läst att ca 80% av alla husköpare blir missnöjda ett tag efter de köpt sitt hus, defekter upptäcks etc. Sedan klingar det av allt eftersom och till slut så trivs man och blir nöjd.
Vi är helnöjda idag! Ny toasits och spisfläkt gjorde väl susen antar jag!
Det kommer att ordna sig, det tror jag bestämt!
Det låter rätt mysigt med fladdermössen, jag har också tänkt sätta upp holkar så småningom. Har en bok någonstans med ritning.
Hoppas att det går åt rätt håll från och med nu!

Mitt hus är ganska skruttigt och har varit det hela tiden, men vi hade världens klurigaste, mysigaste och orginellaste säljare...

På fråga varför hon sålde så billigt lade hon huvet på sned och svarade "Jag tycker att det är ett ärligt pris..." och vi tackade och tog emot. Hon gick igenom huset minutiöst med oss och pekade ut större och mindre fördelar och brister, vi fick lära oss bästa sättet att sota pannan och att vattnet var godare om man hinkade direkt ur brunnen!

Fladdermössen bor i ladan och i ladväggen finns det ett hål där det sitter en holk på insidan, liksom... Smart lösning, faktiskt!!

Jag lider med dej Wargen och hoppas att du har haft nog med olyckor nu... Det där med att rörjobbarna inte sett att det var en felaktig koppling låter nästan värst i mina öron. De andra grejerna är jobbiga som attan men där har du ju inte hyrt in "proffskonsulter" som inte gjort det dom ska... typ...

Håller i alla fall tummarna för dej nu!!

- Vänder du ryggen åt dom. (Timon)
- Det har inte jag fått lära mig (Simba)
- Men då blir jag din nya lärare. Säg efter mig: Hakuna Matata! (Timon)
- Hakuna Matata? (Simba)
- Hakuna Matata, det är ord som é braa. Hakuna Matata, gör att man blir glaaad. Inga bekymmer man är lycklig var daaa... (Timon sjunger)


Som en liten uppmuntran, bara

Todeloo,

Vad både glad och ledsen jag blir när jag läser detta. Man FÅR inte ta med sig parabolen Ti Bee, den ingår i köpet om inget annat skrivs - > det finns domstolsutslag ( prejudicerande) på det. Men det är kanske länge sedan nu? Sedan är ju frågan vad man gotter och orkar med en strulig person med. Det lät ju inge kul alls! Hu så hemskt!!

Vi var ju själva lite av blåbär när vi köpte -> ägaren svarade att taket läckte inte( jag var lite misstänksam på några små oskyldiga vita fläckar i taket) det visade sig att den gjor de det ltie grann ibland när det blåste i vissa vinklar, och skorstenen skulle vi ha provtryckt innan vi köpte.....och taket var delvis ruttet med. Vi kunde ha stämt henne för detta då det upptäcktes inom tre år ( preskriberingstiden är visst tio år?), men vi tyckte liksom synd om henne, hon fick inte allt hon begärde för kåken, vi prutade ner den 50 lapapr och hade hon väntat två år hade hon fått dubbla priset för kåken! Och så använde hon pengarna till att lösa någe hemskt lån hon hade till 12% ränta. Det vart liksom inte mkt kvar efetr allt var betalt.

Och så visst har man eftertankens kranka blekhet emellanåt. Speciellt i starten när man satt med hinkar en mörk natt för att fånga takdropp, när man kånkade allting uppför berget ( tungt)- > men så skiner solen och det kommer en vår och allting är så FINT då!

Så 'cheer up' för varje mörk period kommer en ljus period och dte är de mörka periderna som gör att vi uppskattar deljusa perioderna så mycket!!!


Hälsar ingrid en evig optimist?

Tråkigt att sånt händer, vattenpumpar på landet verkar alltid paja, ialla fall alla som jag känner råkar ut för detta.

Jag förstår att det blir mycket att bära när det händer dig där ute i skogen, men jag hoppas att det vänder en dag (det måste det ju göra??)

Jag tänkte på den där historien som jag läste på ett utedass på gotland när jag var där och lekte viking...

"Ur stormen och kaoset när allt såg som mörkast ut, dånade en röst från himmelen...
-:LE OCH GÅ VIDARE...DET KUNDE VARIT VÄRRE..
Så jag log och gick vidare...

Och det blev.. värre...":D

När allt går åt "pipsvängen" brukar jag tänka på den dagen jag satt på dasset den sommaren och läste denna för 1:a ggn...

Jag får roliga minnen från denna tid och skrattar åt allt galet som händer oss medans vi nu ännu är i livet.

Visst blir man arg och ledsen, men skit samma jag gör nåt kul istället, i slutändan är det ju bara jag som kan välja min egen glädje eller sorg.

Ingen vattenpump eller som i mitt fall min vurpa på Snowboarden som satte ett långt stopp för min Kung Fu och styrketräning.

Varma tankar till dina rör och hälsningar till dina fladdermöss och en stor kram från alla Brutala blommor....

Ingrid - kan inte låta bli att le när jag läser om ditt takdropp. Hade glömt det - vi har lite läckage i sommarverandans armerade glastak här. Under droppställena har jag krukväxter som gillar konstant fuktighet. Och jag tror inte jag tänkt på att det droppar på minst ett år. Det har kommit att bli naturlig bevattning.

Annat är det ju om det rinner in i hela takisoleringen, då är lite takläckage mer akuta att lösa.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör om sådana sjukt snåla och missunnsamma människor som dels luras och/eller tar med sig klädkrokar och toasits (!!!!) "Wacko" heter den här smajlisen och det är väl en ganska bra beskrivning på ett sådant beteende!

Jag flyttade en gång in i en lägenhet där den förra hyresgästen också hade skruvat loss det mesta och tagit med sig. T ex toapappershållaren av simpel standardmodell:huh:
Den kommunala hyresvärden satte dit nya saker, men jag undrar om det någonsin blev någon påföljd för tjuven, rent ut sagt!? Man orkar väl inte driva några processer för toapappershållare och bakplåtar antar jag...vilket människor som beter sig sådär råttaktigt är mycket väl medvetna om och därför fortsätter att förse sig...

Vårt nuvarande problem är så jobbigt att jag knappt orkar tänka på det...
Vårt hus sjunker! Det är förmodligen något fel på cementen...för länge sedan gjöt man i något som kallas aluminatcement, det gör man inte längre för att uttrycka sig kort.

Våra säljare upplyste inte oss om det, trots att mannen är byggnadsingenjör och trots att vi nu i efterhand har börjat upptäcka små lagningar och lappningar, i syfte att dölja sprickorna...vi får se vad det blir av detta...

KUL I JUL! kan man säga...


Sanna

Allt tokeri kring vårt köp fick mig att busa till det på banken när det stora köpet skulle göras upp.

Där satt vi som skulle köpa, de som skulle sälja, en mäklare och två allvarliga bankmän. Mannen som sålde till oss var noga med detaljerna, dvs de som gynnade honom... Han tyckte att han lämnat väldigt fina spadar (tre stycken från -5-talet), en fin kratta (visserligen utan tänder men ändå) och lite annat värdefullt som virke (murkna högar med rostig spik som låg i komposthögar) och ville att de skulle betalas för i samband med köpet.

Jag var förberedd. Jag gillade faktiskt honom och de flesta av hans tokerier, men det gällde också att sätta gränser. "OK, sa jag - vad vill du ha för den röda rabattspaden?" Efter lång utläggning om vad en sådan kostar idag kom han fram till 20 kronor. "Och för den gula utan handtag?" frågade jag, och han resonerade sig fram till 15 kronor medan alla andra skruvade på sig i rummet.

Då tog jag fram min tjocka bunt 20-kronorssedlar. Sträckte över ett par tjugor till honom över bordet. Bunten var mer än 10 cm hög. Alla insåg att denna förhandling skulle ta tid, och stoppade den.

När man gör ett husköp kan man vara generös med småslantarna, så jag tog en liten bunt av min stora sedelbunt och sträckte över till honom för att sätta punkt för det hela. Alla blev nöjda faktiskt och jag fick ett gott, inre skratt!

Spadarna och krattorna och det han lämnade? Tja de gick inte att använda, så de ligger i graven för länge sedan!

Jag lider med er som haft otur! Problem med hus tenderar tyvärr att bli kostsamma affärer och om man inte räknat med dem så blir det att dra åt svångremmen.

Får jag bjuda på en liten historia om trevliga och kompetenta hantverkare:

Vi köpte ett gammalt hus av ett dödsbo så vi fick gå med på en friskrivningsklausul (inga dolda fel med andra ord) mot att få ett bra pris istället.

Vid besikningen så kom det fram att taket "förmodligen" behövde läggas om (efter 60 år ) och att det var/hade varit en läcka i ena garderoben (ingen visste om den åtgärdats eller ej). Så vi visste vad vi hade att vänta...

Varje gång det regnat så var jag inne och kände i garderoben och - ve och fasa - efter ca 6 månader så var det blött därinne.

Slängde mig på telefonen till olika takläggare och diverse mer eller mindre kufiska snickare dök upp för att lämna offerter.

Men en av dem kom med en rulle takpapp, klättrade upp på taket, tog bort pannorna där läckaget var och la dit pappen. Sedan konstaterade han glatt att nu var det ingen "fara på taket" så vi behövde inte stressa med att välja firma.

Gissa vilka som fick äran att lägga om vårt tak? Deras pris var inte billigast (och definitivt inte dyrast) men de kändes genomärliga. De ringde t.o.m. efter några månader när jobbet var klart för att kontrollera om vi var nöjda eller om de hade missat något.

Vi har nu flera kompisar som anlitat samma firma (på vår rekommendation) och alla är helnöjda. Efter några år som husägare har vi kommit fram till att det bästa sättet att få jobb gjorda bra är att få referenser från någon man känner.

/Mimmi

Hoppas att du inte säljer utan att allt ordnar sig
ditt lilla hus blev jag så betagen i det påminde mig om så mycket
så bli inte knäckt förstår när du lever ensam att det är mycket tuft jag har också levt ensam med dålig ekonomi
men du man får ju nytta av detta förr eller senare för man blir ju en tusenkonstnär på att klara sig,
jag tycker att jag lärt mig fixa till ett i livet som jag vill ha det trots allt
men visst har det varit takdropp pumpar vedpannor
min mamma sa alltid
när nöden är som störst då är hjälpen närmast
många goda tankar sänder ja till dig

Ett sånt "torrbrännings-skydd" skulle jag vilja ha för det kan ju ta slut på vatten i brunnen ibland. Kan du berätta mer om det?

Åh, den firman hade jag gärna anlitat, men om de håller till i Göteborg så blir det för lång att åka.
Vi ska lägga om ett gammalt eternittak och har sökt efter lämplig firma. Vi hittade en som verkade vettig, men när vi ville ha kontrakt skrivet (affären blir på över 300' och då vill jag ha papper skrivna!) så ignorerade han bara det och fortsatte pressa oss att skriva på offerten. Hade vi gjort det så hade vi inte haft något att säga till om, för en offert är ett beställningskontrakt och man blir bunden av det. Säkert så hoppades han på att vi inte visste det och bara skulle skriva på.
Då hade gällt: Vi var tvungna att betala minst si och så mycket för ett jobb som vi inte visste när det skulle utföras och vi skulle stå för alla omkostnader oavsett hur lång tid jobbet skulle ta! Inga trevliga villkor... så vi ska hitta en ny firma så småningom. Men det är en djungel och svårt att veta vilka som är att lita på. Vi har hört oss för med grannar och vänner, absolut bästa sättet!

Ujuj, låter inte kul alls....är det en sådan där långsam process då...hoppas jag....sisådär 1 cm på 200 år? Antar inte det...
Du får berätta om utvecklingen!
Fast lås nu in de eländiga bekymren i städskrubben medan du har semester!
Så biter vi tag i dem när du kommer hem igen!

Tack för de orden, Ti bee!

Rom sjönk inte på en dag! Typ!
Och det är ju trots allt 22 + på lördag på Gran Canaria...

Sanna

ha de skönt sanna o ta foton o fröööööööön

Åh, din lyckost! Ha det så jätte-kul-mysigt-skönt!

Tack alla sötnosbrudar!!!

Glad Sanna

Jo, du sanna , det ser lite ödsligt ut i din signaturbildsruta (bara ett rött kryss); du kan väl ladda upp en bild till Odla istället?

Konstigt...
Bilden syns hos mig. Är det fler som inte ser signaturbilden?
Ska kolla på det där med bilden och också med fotoalbum och allt lite senare...

Hare/ SAnna

Det röda krysset har varit där i några veckor....

Himla märkligt!
Jag länkar alltså till en bild som ligger ute på nätet och den syns alltså hemma hos mig och på datorn på jobbet...strange...
Är det NÅGON som ser min lilla mangatös i gul regnmössa?

Ja, som sagt... ni får stå ut med röda kryss ett tag till...fixar med det lite senare, är tokstressad just nu och får små kliande utslag bara jag TÄNKER på att fixa något TEEEKNIIISKT...*rys*

Sanna

Sanna,

Jag ser din bild och har "alltid" sett den.

/Mimmi

Allt fler serverägare tycks aktivt förhindra att bilder hos dem "länkas ut". Du kanske har en speciell "cookie" (eller -inställning) eller något som gör att bilden visas på din dator. Eller så kan den kanske finnas kvar i cache-minnet.

Hursomhelst behöver man visst inte ha fotoalbum hos Odla för att ladda upp en signaturbild.

Jag ser inte din lilla manga-tös. Men visst har du haft den förrut... vill som dra mej till minnes att den har synts förr...

jag ser den än så länge iallafall

Jag ser den INTE! och så har det varit en tid.
Ett ynka litet rött kryss i vänster hörn är allt jag ser.
Hur sjutton kan en del se bilden och andra inte?????

Hallå!

Funkar det inte nu så tar jag Clark Gable!

Sanna

hey felix matte nu har inte du nån bild heller ju
inte ens ett rött litet kryss

Det funkar nu! Vilken tur, vi slipper Clark Gable! (den påminner om Virgos tidigare signaturbild - förvirrande...!)

Då måste det vara fel någonstans
Jag ser den ju

Jag tror bilden med flätan var mer porträttlik Felix matte.

Och jag ser "the King"...
Eller hallucinerar jag?

När du sedan byter tillbaka signaturbilden till den söta vita hunden, felix matte, kommer detta inlägg att bli fullständigt obegripligt! Ha-ha-ha!

Sanna

Hemskt konstigt....i Sannas signatur-ruta har jag en bild av Humpfrey(noll koll på stavningen) Bogart..... Inte Elvis (the King, eller hur?), inte Gable, inte rött kryss utan Bogart!

Samma här, jag ser ingen "King" bara Humphry...

NÄMEN kolla på Felix matte
hu byt genast tebax

Det kanske är Felix husse....?

Näe, så där kan du väl inte se ut!!! Snälla, byt till Felix igen!