Julångest är min arvedel. Är jag ensam?

Jag mår så juldåligt inför den stundande storhelgen att jag skiftar mellan apati och höggradigt vims. Det blir ett jävla hattande mellan att "ta tjuren vid hornen" och baka pepparkakor till klockan tre på natten eller sitta framför julkrubban i timmar med tussar av kliande "änglahår" (=glasull) som ska beskärma ljusen till Jesu krubba och undra vad jag egentligen håller på med.

Jag har inhandlat nya kollegieblock att skríva ner allt jag måste komma ihåg. Minnet är för närvarande lynnigare än vanligt. Sen glömmer jag var jag har lagt min "kom ihåg lista" eller glömmer den hemma när jag far in till stan. Varje år tycker jag att jag försöker ta mig samman och började i år redan kring den första advent skriva ner idéer till lämpliga julklappar, riva ur reklam från kataloger och tidningar, skriva ner tips från radio och TV-program. Och idag, när jag tillsammans med andra familjemedlemmar ska skicka iväg en tomtesäck från Skåne till Stockholm - är jag helt tom, helt blank kommer inte ihåg vad jag skulle köpa. Hittar inte barnens (underbara) önskelistor, hittar inte min julklappsidélista. Jag blir GALEN!
Nu får jag ge mig ut i denna hysteriska julhandel - obeväpnad utan listor.

Åh, jag har ständig huvudvärk så här års. Ett tag tänkte jag att alla vuxna skulle få en ask Alvedon i julklapp. Men så är ju Alvedon och alkohol ingen bra kombination (inga nykterister i min familj så långt ögat kan nå) och jag vill inte riskera hälsan på nån och klåfingriga småglin kan få fatt i tabletterna, nej jösses så fel det kan bli. Och hur kul är det för läkare att få huvudvärkstabletter i julklapp? Nä, jag får nog hitta på nått annat "kul"...rattmuff?...pussel i 10.000 bitar med tyskt slott som motiv?....Berlusconis senaste skiva?....

Klockan tre på julaftonen - då är det guskelov slut. Det som hanns med, hanns med. Jag är som en trasa och brukar bli yr i mössan bara av att lukta på glöggen. När alla andra är som mest i julfirartagen denna afton brukar jag gå en lång promenad med hunden och känner en förunderlig stämning av frid. Sen på kvällen ringer alla som inte firar jul tillsammans till varandra och tramsar i telefon och tackar för julklapparna. Då slår den slutgiltiga julglömskan till - vad fan köpte jag som dom tackar för?

Nu är det jul igen,
Nu är det jul igen....

Tänk så olika man kan vara, jag njuter SÅ av alla förberedelser (men så känner jag inga måsten heller..).

Jag älskar att tända levande ljus i hela köket och sitta med min lilla julplaneringsbok (för det har jag köpt en som jag ska ha år från år - så att man inte gör samma misstag mer än en gång) och sitta där och planera redan kring första advent.

Sedan "julpyntar" jag lite efterhand som andan faller på. Julklappar tycker jag är urkul att både köpa och få , lite barnsligt kanske.
I går var jag iväg och köpte den mesta julmaten, och idag steker jag julköttbullarna.

Bäst är natten före julafton när jag låser in mig i köket för att skriva rim på alla klappar. Nåde den som närmar sig... Det är jag, några levande ljus, ett par lackstänger och så alla klapparna, för jag måste känna och klämma för att få inspiration.

Jag tror att jag är en juladict. Men när annandagen har kommit och gått, då vill jag bli av med skiten, det är precis som om inte pyntet är snyggt längre då.. Skumt.

Eva: Så såg mina jular ut förr, bortsett från att jag dessutom alltid hade migrän på julafton! Självförvållat naturligtvis.

Nuförtiden har jag dragit ner på kraven så att det nästan är skrattretande. Köpte den färdigkokta skinkan i går! Hade varit otänkbart förr. Har också dragit ner rejält på rätterna på julbordet.

I år kommer jag dessutom att ha väldigt små julbord x 2 (julafton + annandagen), resten av tiden skall jag rå mig själv!

Hej!
Brukar få en liten ångestkänning just när det är dags att skicka iväg julkort och paket....försöker börja i god tid...men ändå sitter jag där i sista stund med alla omslagspapper och snören och etiketter och julkort!
Nu är det klart såå skönt!
Resten är en baggis tycker jag...nu tar jag ledigt från julen till på måndag...då reser jag till Småland.....där åker vi och storhandlar ett par gånger.... köper mycket färdigt... och så köper vi gran och julpyntar !
Dan innan julafton brukar jag strosa runt på stan och kanske handla nåra extra småjulklappar...om jag hittar nåt som som känns rätt!
PÅ kvällen kokar vi skinkan och gör köttbullar....känner nån för att göra extra julgodis så finns det ingredienser till det!
Det här brukar gå som en dans....det känns bara roligt!
Lavendel

Jag har alltid någon blandning av julmys och ångest. I år har jag börjat i gräsligt god tid eftersom jag fortfarande inte fixar att gå i affärer särskilt bra - och det är inte att tänka på att göra det nu i december. Men ändå slutade jag andas kring den 16:e när julkorten skulle iväg

Jag är uppväxt med en förälder som tillbringade de flesta julaftnar halvplakat och som hade ångest resten av julen. De är nyktert på den fronten nu men ångesten finns väl kvar. Jag har lärt mig att ignorera det så gott jag kan numera - det var svårare när man var barn och väntade på att "åskan" skulle bryta lös.

Så, ja, jag förstår dig Ewa - julefrid är det lite si och så med. Jag vill alltid att det ska bli kanonmysigt, som kompensation på något vis, och det blir ju faktiskt rätt ok nuförtiden.

När barnen flyttade hemifrån, blev det ju bara två gamla stötar som sitter och dumglor, inte mycket att ångsta över. Om det blir jul eller inte går på ett ut.
Ni får gärna sälja julen till eskimåerna för mig. Saknar den inte.

Kryddan!
Jag hade det likadant. Än i dag, får jag kramp i magen inför julen.
Jag har det bra nu , men kommer inte ifrån barndomen, ändå!
Kram på dej!
M-B

Eva, du är i den åldern att du har rätt att fira jul som du själv vill!
Vi gör bara sånt vi tycker om i vår familj, träffar de vi vill, köper inte julklappar till hela tjocka släkten...
Vill ungarna åka skridskor ute i stället för att stirra på Kalle Anka, så gör dom det.
Jag tycker mycket om julen, men jag firade inte på hela 70-talet.
Nu tycker jag det är roligt, men vi tar det lungt och umgås,
äter det vi tycker om, i lagom mängder - inte allt hemmagjort.
Inga måsten, istället försöker vi hitta på något nytt varje år.

Som ungdom passar jag på att njuta av att inte behöva ta så stort ansvar för förbredelserna. Jag tycker dock att det är viktigt att allt blir gjort så det brukar ändå sluta med att jag hjälper till.

MvH

Jag hörde för många år sedan en mycket humoristisk story om några rymdvarelser(tror jag) som skulle berätta för sin omgivning hur människorna firade jul.

De uppfattade det hela som att det var en sjukdom kallad julus bacillicus.
Epidemin började i mitten på november, de första symtomen var ångest för den annalkande sjukdomen. Så beskrevs hela december fram till trettonhelgen då folk började tillfriskna.

Det hela beskrev som en influensepedemi. Kul var det och den gav ett verkligt nyttig ny syn på julfirande.Finns det ingen som vet var man kan få tag på den.

Jag har ägnat dagen åt att baka en massa julkakor. Numera är det nästan enda gången på året jag har storbak, men jag tycker det är roligt och alla i familjen har sin favoritjulkaka.
Dock har jag slutat baka pepparkakor eftersom barnen tröttnat på att vara med och det är mycket jobb jämfört med att köpa ett par burkar färdiga.
Så kom yngste sonen, 14 år, hem från skolan och beskådade alla kakorna och sa "men i år vill jag i alla fall att vi bakat pepparkakor också" . Jag som trodde jag var färdig med julbaket.
I kväll är ryggen slut, men imorgon ska jag göra pepparkaksdegen och så har vi bestämt att han och jag ska baka dem i stugan i helgen. Kan nog bli lite mysigt. Han har lovat att inte ge upp efter första plåten.
Under tiden ska maken och andra tonårssonen hugga ved.
Sen tar vi en välförtjänt fika med nybakade pepparkakor Jag känner nästan doften redan

Jag är en sån där riktig julfreak, en sån som firar jul så jag nästan mår illa själv. Med egenhändigt saltad(och styckad) skinka, hembakt bröd, köttbullar och massor av hemmagjort godis. Ett riktigt bonnajulbord skall det vara med flera sorters sill, Jansson, fiskgratäng, kôrv, lax, rödkål, sylta m.m.
Sen skall det vara tallris, enris och julgran. Och en sparvenek på utsidan. Tomtar är jag inte så mycket för men några gammaldags nissar har jag.

Men viktigast för mig personligen är nog att det är rent och städat i varenda liten vrå. Med nypålagda juldukar och rentvättade trasmattor. Kontrasten från dan innan med skinkgriljering och stök.

Veckan före jul tar jag ledigt från bonderiet och städar, städar och städar. Överallt, noga, noga. Det som blivit eftersatt under resten av året tar jag igen nu. Det är ett jäkla slit men det känns så himla gott att veta att det är gjort sen. Sen är jag visserligen helt slut på julafton men på juldagen- då njuter jag

Hej på er alla! Jo, man läser ofta om denna "julstress" överallt också. Det är synd att man behöver känna på det viset. Ett tips kan vara att försöka planera julklappsinköpen i tid. Brukar själv faktiskt handla julklappar på sommaren, om jag upptäcker något som någon skulle uppskatta (trots att man går miste om öppet köp). Man kan ju också tänka: Måste vi köpa julklappar åt alla? Kanske räcker det att ge till barnen/barnbarnen? Dessutom har väl vi svenskar saker så att det räcker och blir över?!?

Vår släkt (10 pers) har i år för första gången bestämt att inte ge varandra julklappar alls. (Inga småbarn finns än så länge) Istället ska vi tillämpa knytkalas så att alla tar med sig något. Tycker det är en jättebra idé på många sätt! Vi köper alltid färdigkokt skinka numera också(!) Otänkbart förr......

Våra julaftnar har ett udda, obligatoriskt inslag: Vi spelar fyrmansvist på kvällen, vilket kan pågå till midnatt. Jättemysigt och mycket skratt blir det! Vi byter av varandra då och då, samtidigt som någon (ofta mormor) kokar gröt och värmer glögg.

Lite skit i hörnen bryr sig INGEN om, det viktigaste är att man träffs och har ROLIGT!

God jul och gott nytt år på er allihopa!
/Ann-Louise i Lycksele

Kan det vara den här, Bettson??


Ur Julen av Falstaff Fakir (Axel Wallengren, 1865-1896)

Det är så gott som uteslutande i december, som julen kan firas, emedan julgranarna endast då finns att tillgå på torgen.

Den egentliga orsaken till julens firande är dock i grund och botten en liten bacill:

Bacillus Julicus, F.,

vilken fått ostört utveckla sig bortåt ett par tusen år.

Detta har jag upptäckt genom ett mycket stort mikroskop, och det är första gången jag offentliggör denna min vetenskapliga upptäckt.

Ingen skulle kunna ana att denna vid första pågloendet så täcka organism kunde åstadkomma så stora och genomgripande verkningar, som den gör. Vid mina studier av densamma har jag iakttagit följande:

Redan i slutet av nov. börjar julbacillen att vakna till sig ur sin årsdvala. Den smyger sig då ut och uppsöker sitt offer, som den genast angriper. Till att börja med märker patienten ingenting utan fortfar med sina dagliga och nattliga sysslor. Men snart nog gör bacillens verkningar sig förnimbara, och efter ett par dagars inkubation utbryter hos patienten en åkomma, som jag måste kalla julfebern, Februs Julicus, F.

Denna helsot yttrar sig alltid i en omisskännlig oro och brådska, patienten kan inte sitta stilla, han springer ut och in i butiker, köper utan att pruta (ett mycket svårt symptom!), förseglar små och stora paketer ---, (ett osvikligt tecken!), känner en sjuklig lusta att äta lutfisk, -----, skriker "god jul!" till höger och vänster och är fullständigt konfys i huvudet. Febern når alltid sin höjdpunkt den 24 december på aftonen, då patienten känner sig synnerligen sällskapssjuk; flera patienter plägar då sluta sig samman kring ett stort bord, de skrattar åt allting, --- knäcker sönder nötter, äter förfärligt mycket och slumrar slutligen in i en dov sömn, ur vilken de ofta rusar upp mitt i natten, d.v.s. vid 6-tiden på morgonen, då de springer till ett stort, upplyst hus, ---- sjunger unisont åtskilliga sånger och går därpå något förslappade hem.

Härpå börjar förbättringen, långsamt men säkert. Men för att återhämta krafterna måste patienten äta och dricka förskräckligt mycket en tre veckors tid. Därpå börjar i regel en del råd och maningar att ställas till patienten, i form av s.k. räkningar, och dessa recept plägar lugna den sjuke rätt märkbart. Sedan han erhållit ett tjogtal dylika recept, är sjukdomen hävd, och endast en viss märkbar nervositet sitter kvar i kroppen ännu en tid.

Detta är i korta drag julsjukans förlopp.

jag har det ung som Hannele -slutat med allt som ev skulle få mig att må dåligt -det är så enkelt ..ung som att köpa mjölkersättningsmedel på affären om ammningen sinar
nej det tog ett tag , men jag är såå nöjd att jag lagt av och låter alla i familjen ta ansvar för att det blir trevligt

Det har väl alla åldrar!!!

Hos mig finns inga måsten eller krav. Baka... javisst om jag känner för det
Laga en massa mat som skall finnas på julbord Näää! Nu består vårt julbord av rätter vi tycker om, inte det som vi borde tycka om och som hör julen till enligt expertisen.
Stressen har vi portförbjudit! Klappar köps i lagom mängd och till lagom pris

Tack Ina.
Den har jag läst för länge sedan, men hade nästan glömt bort. Tål att läsas om.

Vassego Eva!!
Han har sina poänger den gode Falstaff....

Tackar Ina jag också!

Jag tror nog att den personensom läste den för mig har broderat på lite.
Men nog var det den som var stommen.

Den skall jag läsa försläkten på julafton

Ett inlägg i debatten...som jag för övrigt tycker är sååå rätt Alla ska göra som de vill och inte som de tror att alla andra vill att de ska göra! Annars är det ingen poäng... Diskussionslänk

Fel

För min del tycker jag att till "julångest" kan räknas allt givande och mottagande av ovälkomna julklappar.

Antagligen spenderas kanske hundratals miljoner kronor på julklappar som inte alls uppskattas av mottagaren och som kanske bara skyfflas undan i förråden eller t.o.m. slängs.

Jag tycker det är jätteträligt att få juklappar som är sådana som jag inte alls ville ha och som inte går att byta eller lämna tillbaks där de köpts.

För att om möjligt eliminera denna sorts "julångest" anser jag att man absolut bör förhöra sig om vad resp person verkligen önskar sig, samt gärna gardera med bytes och/eller återlämningsmöjlighet.

Min mamma var också ett sånt där juloffer, allt skulle städas och putsas. En massa mat skulle lagas som vi sen åt i ett par veckor efter jul. Visserligen lite kul men jobbigt.

I år har jag gjort 2 saker. Jag har satt upp en (1) adventsstake och köpt en (1) julskinka som snart skall kokas. Inget mer och det räcker. Möjligen kommer ett paket lutfisk att inköpas.

Jag har också gjort 2 saker
Bakat mazariner och ätit julskinka

Att ni inte skäms!!!!

nå jaghar slutat fira julen för längelängesedan (28år sedan )
det började med att jag jobbade alla julaftnar för att jag ville o de va ett bra sätt att slippa jag kunde me gott samvete säga jag jobbar o det accepterades,sen har det inte varit så svårt
men jag köper ibland nån sak till folk men så gott som aldrig till jul utan när jag hittar nåt som kan passa just den
jag sätter upp lite julpyssel för att jag gillar det ,,,de e ju tomtar o änglar o sånt ju,,,o jag älskar ju sagor
de händer att vissa saker blir kvar hela året
jo jag skickar julkort men dom kan ibland komma till missommar
man vet aldrig så noga
i år ska jag ó min mamma faktiskt äta lite gott o så spela kort o ha kul vi har så himla kul när vi spelar kort ,fast de gör vi massor me gånger per år så de e inget särskilt så,,, liksom för att de e jul
kanske blir det annorlunda då barnbarnen växer upp o börjar fatta men jag tror inte det jag tror att dom kommer attt gilla att jag kommer andra dagar o dom kommerinte undra var jag e på julafton dom har fullt upp me morbröder o alla andra som inte slutat fira jul
familjen har vant sej o jag slipper hela rasket
men det är ett helt eget val o jag ser inte ner på någon som gillar hela grejen
ja så e de o därför har jag ingen julångest

Varför?

[QUOTE]Varför? [QUOTE]

I haver ju syn´dat!!!!
Ätit julskinka innan den 24dec (Fast jag har aldig fattat varför 24 dec är någe viktig det är väl 25 dec dom gäller?)