Jag har ett tag fascinerats av hur det skrivna språket behandlas på nätet...

Jobbade som lärare för ca 12 år sen å förfasade mig då över att särksrivningar var så vanligt förekommande.

Är det så att det i nuläget har blivit praxis att skriva isär ord och att det görs medvetet?
Eller är det så att det är slarv och okunskap?

Jag är dessutom en Blocket-junkie som brukar kolla igenom möbelkategorin med jämna mellanrum i mitt område. Har då sett att säljarna ofta stavar fåtölj med o, dvs fotölj. Är det då så att denna, för mig nya, stavning har blivit vedertagen? Söker jag på "fotölj" i Dalarna får jag upp tretton träffar....

Har ni några exempel på hur skriftspråket verkar förändras?

Om jag tar mig själv som exempel byter jag ofta ut "och" mot "å", "också" mot "oxå", osv för att förenkla och skriva lite snabbare...

Oxå skriver jag oxå. Inte för att det är enklare, utan jag tycker det ser roligare ut i talspråksskrift.

Enligt "Spraket" i P1 är särskrivningar inte vedertagna, men både kvällspressen, bloggare och andra slarvar. Min gissning är att de gör så för att verka amerikaniserade.

"Fotölj" har jag länge undrat över. Vi säger ju inte footölj i talspråk, utan fåtölj. Möjligen är det så att de tror att språket är krångligare än det egentligen är.

Att läsa kvällstidningar är för mig en plåga. Låter därför helst bli.

Ack ja, det är inte lätt när man har en liten språkpolis i huvudet.

I 'Språket' upprepas ofta att vi måste vänja oss vid att språket moderniseras, men inte vid att man slänger alla stavnings- och skrivregler över bord.

Sen finns det ju oxå människor, som inte med bästa vilja i världen kan lära sig stava. Men det tycker jag är en helt annan historia. Det framgår ju också tydligt, och stör mig inte alls.

Sånt som stör mig en del är när folk inte kan skilja på han och honom eller hon och henne. Likaså när man inte kan skilja på de och dem. Särskrivningar är också ett otyg. Att skriva talspråk händer att jag gör men då bara till sådana jag kämmer väl.

Uppåt i landet säger man ju hon och han där det ska vara henne och honom. Jag tänker direkt på en norrlänning om man skriver så.
Något som jag alltid skrivit fel på är stog. Det heter visst stod lärde jag mig för ett par månader sen.

Jag blir hysterisk på särskrivningar Undrar om det har med förändringar i låg och mellanstadiet att göra? Har utbildningen av svenskalärare försämrats på senare år?

Jag måste nog erkänna att jag är lite språkpolis, jag ogillar både felstavningar och särskrivningar. Sen kan alla göra fel ibland, så även jag....

Ovanstående instämmer jag helt med!
En annan sak som irriterar mitt öga är när man inte ser skillnad på värk & verk, liksom enda & ända.
Det är ju en väldig skillnad i betydelse!

Särskrivningar är nog bland det värsta jag vet i språksammanhang!

Min bror (han gillar dem inte heller - kan ju ha med att mamma var lärare i svenska, kanske) skickade mig en bild på hylletiketten i en matbutik där det stod "KYCKLING LEVER". Han kunde inte låta bli utan frågade en expedit om det inte fanns några döda... Hon fattade så klart ingenting!

Här finns annars mycket att skratta och gråta över: http://skrivihop.nu/

Och det är ännu värre att när man inte vet så skriver man konsekvent DEM istället: "dem gick hem till dem och där åt dem en pizza som de delade mellan dem".

Jag är en riktig ordsnok och språkpolis, biter mig i både kind och tunga titt som tätt. Min femåring verkar ha ärvt den fina genen!

Däremot så kan jag vara slarvig, och har den senaste tiden börjat slänga om bokstäver. Skyller på trötthet och min nya dator som tangenterna sitter konstigt på. De sitter i rätt ordning alltså, men något är "konstigt" i alla fall...

Skillnaden mellan de och dem är det nog bara vi äldre som ser och känner till, ungdomen av idag vill inte ens veta. Det är ett bruk/missbruk som dykit upp på sista tiden, undrar om "dom" inte anses fint längre? Men eftersom "dom" kan användas både för de och dem är det inte så enkelt att bara ersätta dom med dem. Jag har nu slutat använda dom och skiver de eller dem så kanske de som inte ser skillnaden får en hint.

Beträffande särskrivningar så om det är nån som inte fattar skillnaden så kan man dra till med vitsippa - vit sippa. Det finns många vita sippor men bara en som heter vitsippa. Vill man krångla till det mer kan man dra fram scillan. Kallas även för rysk blåstjärna, alltså inte rysk blå stjärna. Den ryska stjärnan är väl röd? Sen finns det även en vit variant av scilla, som då heter vit rysk blåstjärna. Inte vit rysk blå stjärna och inte heller vitrysk blåstjärna eller vit ryskblå stjärna.

haha jag skriver istället ihop orden. men nåt som jag har svårt för är när folk skriver ''tipps'' med två p. det brukar jag se rätt så ofta på nätet att man ibland stavar det med två p.

Dagligdags hittar jag något i tidningen som stör mig. T. ex. när man skriver att något är fyllt till bredden.
Det heter fyllt till brädden. Eller när man använder ett uttryck som "guldförgyllt". Vad skulle det annars vara förgyllt med om inte guld?

Jag har hitvandrat från Finland , men slutar inte att förvånas av just särskrivningarna.
Jag själv kan vara osäker om i / på och vissa anda grammatiska saker...

I parantens :
På finskan finns det ett enkelt knep för att veta hur ett ord skrivs.
Finskan har mängder av endelser och man kan testa i huvudet ,vart man " vill" sätta endelsen,
efter hela ordflätan eller mellan någon ord.
Om endelsen fungerar där ska man skriva isär.
Om inte skriver man ihop .

Haha, ja det där gjorde ju saken enklare...! Får man sätta ändelserna hur man vill i finskan?
Prepositioner är ju väldigt svårt, särskilt när det gäller främmande språk. Engelskan är inte så enkel den heller i alla lägen.

Men särskrivningar förstår jag min inte på det minsta! "Hör" inte folk vad de skriver? Det är väl det som kanske saknas... Vi fick ju jättebra exempel ovan, en klassiker är ju "röd hårig sjuk sköterska".

Pronomen är alltid knepiga. Delvis är de dialektalt beroende. Är inte språkvetare men har länge funderat över ett slags ”bestämd form” av typen ”n´Kalle” eller ”a´Stina”. Har faktiskt hört uttrycket ”två Kalle” också. Men det vet jag ingen grund till om det inte var överskott på Kallar.

När jag träffade honom så höll han på att skotta snö. Undrar om det var mig du syftade på? Men iakttagelsen känns riktig. Tom i lokaltidningen läser vi pronomensammanblandningar. I norr så är man ordsnål. Eller rätt
förklaring är nog att man spar på stavelser. ”Mae gat å spaar på ola”. = Man måste spara på orden. ”Det är baar å åk” är ju ett känt Stenmarksuttryck. Je flytt int är ju också känt.

Här är en gammal språkpolis till. Visst är det trist att skrivihop.nu inte är aktivt längre. Där lärde jag mig en enkel regel som jag gärna tipsar folk på jobbet om: "Om det låter som ETT ord så är det i regel det också". En fin tumregel för osäkra, tycker jag.
Varför många stavar som krattor - och inte bryr sig - kan man undra över. Kan det vara att många inte läser böcker längre och alltså inte är vana vid hur ord stavas?
Visst kan man fuska och skriva tex oxå - jag gör det gärna! Men minns den store estradören Viktor Borges ord: Man måste veta hur man skall spela för att kunna spela falskt. Annars vet man inte att man gör det.
Jag tycker dagstidningarna har skärpt upp sig betydligt på senare år. I början av stavningsprogrammen var det väldigt störande att läsa konstiga avstavningar. En gång stördes läsupplevelsen rejält. Det stod "rö- på ena raden och på nästa "dräven". Fick läsa flera gånger innan jag fick ihop det

Jag tillhör ungdomen med mina 22 år, jag kan säga som så att jag har varit jätteduktig på svenskan. Men nu när man har börjat använda internet mer och MSN så har jag blivit sämre, jag skriver förkortningar och "talspråk". "De" eller "dem" har jag nog haft problem med länge, och "dom" har jag nog helt glömt bort. Kan faktiskt säga att i gymnasiet och uppåt så har ingen lärare påpekat att detta är fel. Nu när jag läser på universitet så tycker man att dom borde göra en anmärkning på det, speciellt när man skriver uppsatser och rapporter. Men det gör dom inte.
*Hoppas det blev rätt nu*

Här en språkpolis till ... särskrivningar får mig att nästan må illa.
Ser ibland annonser där man säljer både barn och vagn!!!

Foruminlägg tycker jag inte att man ska vara så noga med när det gäller stavning, förkortningar o särskrivningar.
Många har ju dysleksi och därför svårt att få allt rätt och så finns det de som helt enkelt inte
varken ser eller hör om det tex ska vara ett el två l.

Däremot tycker jag att man ska slippa grova skrivfel i tidningar.

Många ggr har jag mailat tidn och de har ändrat i både rubrik o innehåll.

Fast jag tycker att man märker rätt lätt om en felstavning beror på att man halkat på tangenterna eller om det beror på okunskap. Halkar man, vilket jag själv gör titt som tätt, så bryr jag mig inte ett dugg. Har man dyslexi så kastar man ju lätt om bokstäverna också men det stör mig inte heller.

Men hallå!

En trådinledning bör vara ganska felfri. Men om nu en kompis som har problem med dyslexi i ett sketet forum så skall vi väl inte kritisera det när han/hon tar sats och skriver en undring.
Själv hade jag defenitiva dyslextiska problem upp till nioårsåldern. Sedan började jag läsa, läsa, läsa och läsa. För att få mig tyst om kvällarna så fick jag Wahlströms ungdomsböcker av div kategorier (jag har dem kvar än). Gröna ryggar, Edward S Ellis, James Fenimore Copper, Sigvard Wahlström, Biggles pappa,kaptenW E Jones och många andra. Orangea ryggar och djurserien med röda ryggar. Så kom Feuchtvanger- och Zienkewichperioderna. Hans Lidman, Fernström och Jonas Grubbström med flugfiskeböcker. Sedan alla deckarklassiker. På det alla deckarpockets med Mikkey Spilane m fl. Himmel!

Just nu har jag ett tangentbord som inte tillåter särskrivning. Spacetangenten/mellanslagstangenten är paj om jag inte träffar exakt mitt på. Måste korra minst två gånger för att peta in mellanslag och ibland blir det fel av misstag. Dvs särskrivning.

Naturligtvis är det bra och jag högaktar att man vill höja språkkvaliteten. Men det här är ett forum där alla skall ha plats och våga uttrycka sig. Yvs över din fina trädgård och inte över ett fint språk. Det får vi hoppas att de som har problem lär sig något av. Trädgårdssnacket är det som har värde. Och om vi bortser från de med oförskylld dyslexi så har vi invandrare här bland våra vänner. Det finns medlemmar här som lämnat ett annat forum pågrund av språkgnäll.

Men visst är det viktigt att diskutera vårt språk. Men låt det inte gå ut över dem som inte studerat vidare. I trädgården gäller fingertoppskänslan för växterna, erfarenhet och kunnande. Inte tangenterna på bordet.

Hoppas att jag fixat alla hopskrivningar.

Kul tråd, om svenska språket. Jag är imponerad av Fredrik Lindström och hans kunskaper, och lyssnar/ser alltid på hans program.
En av de ord som jag tycker har blivit mest misshandlat är "samma"...ex. "-Carola och prinsessan Viktoria kom i samma klänning" Hehe - hur fan gick det till?
"Journalister" på City och Metro är "gudabenådade" vad gäller syftningsfel, och vi skall inte tala om rubriksättare. Det tror f-n att svenska språket utarmas, med sådan "läromästare" på tidningarna!
Jag mötte en kille häromdagen, med telefonen i örat (ovanligt?)...."-Det är fucking fel!!!" Varför kan man inte svära på svenska, om man nu skall göra det?
En sak till, varför har man komma på dator och skrivmaskin, när ingen använder det? Det är inte skapat för att man skall skilja decimaler från heltal.....När använde du ett kommatecken senast?
Jag skäms fortfarande över det enda fel jag hade i rättstavning i folkskolan - "allmännhet"...brrr!

Rättstavning ... det existerar väl inte i dagens skola.
Numera (eg i en massa år) så får barnen veta att det är viktigare att skriva något, även om det blir stavfel mm, än att inte skriva alls ....och där kan jag nog hålla med litegrann.

Många av våra svenska författare lider av dysleksi mm och har därför hjälp som renskriver ....
fast sånt talar man ganska tyst om.

jag bryr mig inte ett dugg i särskrivningar, stavfel eller annat, men blir tokig på folk som inte talar tydligt.

Då är vi två då, med samma handikapp.
Läste också bort en stor del av dyslexin, men kan fortfarande ha svårt att se, hur ett ord ska stavas.
Det finns många orsaker till att stavningen och särskrivningen blivit så utbredd.
Svenska språket är svårt för invandrargrupperna att lära sig, men tycker väl som så många andra, att den som har språket som yrke, bör kunna undvika syftningsfel och särskrivningar.
(Journalister och lärare)

Jag tror att många särskrivningar beror på att folk litar blint på stavningskontrollen, de fattar inte att stavningskontrollen inte fattar ihopskrivningar.

Jag tycker väl också att det är viktigt, att våga uttrycka sig i skrift och stava fel.
Även om man stavar fel, lär man sig mycket genom att just skriva.
Skrivandet och läsandet är en träning, så alla behöver just inte bli stora skribenter, men dom måste få en möjlighet att uttrycka sig, utan att bli påhoppade.

Stavning är en sak. Grammatik en annan. Syftfel är ett gissel och det försöker jag alltid att kolla upp. Problemet är att "egen text" läser man alltid som man tror att man skrivit.

Det pinsammaste syftfel jag hört är när en grupp elever hade seminarium efter uppgiften att skriva ett personporträtt om en kamrat. Högläsning inför två lärare.

"Förr red hon alltid på hästar. Nu ärdet bara pojkvännen som gäller". Eller är det en tolkningsfråga?

Helt klart ett syftningsfel...

Speciellt dem och de stör mig när det är fel, vilket är väldigt vanligt. Då är det väl bättre att konsekvent använda sig av talspråkets dom. Det blir ju aldrig uppenbart fel. Särskrivningar stör mig inte så mycket utom i de fall betydelsen blir helt tokig. Det låter möjligen lite överlägset men jag har ibland svårt att ta texter/skribenter på allvar om språket är alltför dåligt.
Gita

Här är en språkpolis till! Men förhoppningsvis skiljer jag på dyslexi och felstavningar, särskrivningar och syftningsfel.

Att veta skillnaden på de/dem, enda/ända och verk/värk tycker jag är självklart. Orden betyder ju olika saker. Enda kommer ju tex av en/ett medan ända inte har med antal att göra öht.

Jag använder mej av en del förkortningar här - som öht - men vet ju att det heter över huvud taget. Hoppar också oftast över . (punkt) i till exempel tex.

Nån skrev tidigare att om orden uttalas som ett ord ska det med säkerhet också skrivas som ett ord. Bra tips! Dragkedja uttalas ju inte drag kedja. Tex...

Jag tycker också att det är jätteviktigt att vi inte "amerikaniserar" vårt svenska språk!

Oh det var väldans vad många språkpoliser det fanns här helt plötsligt. För inte alls länge sedan var det det fulaste man kunde vara här på odla, helt oavsett om man lovade att det enbart var på medvetna stavfel man retade sig på. Sådant där som skrivs bara för att vara cool.

Angående förändringarna på låg- och mellanstadiet Markus, så kan man nog säga att det hänger ihop. Lågstadielärarna avskaffades 1985 och istället skulle lärarna kunna utbilda allt som gick eller stod på två ben mellan 6 och 15 år. Bred, men inte så djup kunskap, med andra ord.

"Det var ett stort misstag" säger de nu. Ja just det. Ett misstag som kommer att ta en ca 25 år innan det är återställt, om det någonsin blir det.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1871494/...kommer-tillbaka

Tycker nog det är värre, att s. k. "språkpoliser" själva slavar och hoppar över det dom själva tycker är oviktigt, som t.ex.

Särskrivning är hemskt, usch. OK att man kan skriva fel nån gång men jag fattar faktiskt inte varför folk gör det konsekvent??? Varför skriva "västerås gurka" istället för "västerås-gurka" eller "västeråsgurka". Helt ofattbart. Det hör man ju när man säger det högt "västeråååååsgurrrrka" att det är ett ord. Inte tar man en paus mellan västerås och gurka, det är ju helkoko och extremt irriterande.... tycker jag.

Håller med där.
Särskrivningar är ett gissel.

Visst kan det vara kul med "felskrivningar/stavningar" ibland, utan att fördenskull klandra de som har svårt med språket. Titta på den här länken, och läs om henne, som fått rådet, att gå till veterinären med sin hund, därför att den hade "analsex-inflammation"....

http://www.avigsidan.com/avigsidan/avigt005.html

goddag jag skulle vilja ha västerås gurka

butikspersonalen skulle väl skratta läppen av sig...

Är själv lite ordblind fram allt när det gäller dubbla bokstäver. Minns när jag var liten så var man ganska ofta tvungen att skriva vilken titel ens far hade. Min far var professor. För mig svår stavat ord. Ett eller två s resp f. Pinsamt för mig att jag inte kom ihåg vilket . Löste detta problem med en lapp i plånboken.

Många tycker att "vaddå ni fatta ju va ja meeena!" och att det är viktigast. Jo, på ett sätt... Men tyvärr funkar jag så att blir det för mycket talspråk och för mycket förkortningar så orkar jag inte läsa vidare, jag orkar inte sitta och tyda orden.

Det finns ju förkortningar (i o f s, t ex osv... med eller utan punkter är ok) men när det blir SMS-språk i ett forum så orkar inte jag längre. Det går inte så mycket fortare att bara skriva d i stället för de, i alla fall om man har ett tangentbord och det har väl de flesta som sitter med i forum av olika slag.

Jag minns också ett av mina få stavfel i högstadiet, skrev släckt i st f släkt för fröken sa inte vilket ord hon menade!

självklart, om man är ordblind kan man ju inte rå för det!

Satt och tänkte på ett e-mail som snurrade runt för ett par år sedan, hur språk ändras.
Här är det:

The new Euro language

The European Union commissioners have announced that agreement has been reached to adopt English as the preferred language for European communications, rather than German, which was the other possibility. As part of the negotiations, Her Majesty's Government conceded that English spelling had some room for improvement and has accepted a five-year phased plan for what will be known as EuroEnglish (Euro for short).

In the first year, "s" will be used instead of the soft "c". Sertainly, sivil servants will resieve this news with joy. Also, the hard "c" will be replaced with "k". Not only will this klear up konfusion, but typewriters kan have one less letter.

There will be growing publik emthusiasm in the sekond year, when the troublesome "ph" will be replaced by "f". This will make words like "fotograf" 20 per sent shorter.

In the third year, publik akseptanse of the new spelling kan be expekted to reach the stage where more komplikated changes are possible.

Governments will enkorage the removal of double letters, which have always ben a deterent to akurate speling. Also, al wil agre that the horible mes of silent "e"s in the languag is disgrasful, and they would go.

By the fourth year, peopl wil be reseptiv to steps such as replasing "th" by z" and "w" by v.

During ze fifz year, ze unesesary "o" kan be dropd from vords kontaining "ou", and similar changes vud of kors be aplid to ozer kombinations of leters.

After zis fifz yer, ve vil hav a reli sensibl riten styl. Zer vil be no mor trubls or difikultis and evrivun vil find it ezi tu understand ech ozer.

Ze drem vil finali kum tru!

Jag måste dock tillägga en sak: jag tycker att nivån på språket på detta forum är helt ok, i alla fall i jämförelse med andra forum!
Det är inte sååå ofta som jag blir irriterad här eller slutar läsa ett inlägg.

Får man vara språkpolis i den här tråden? Det heter låg- och mellanstadiet. Att utelämna strecket är egentligen detsamma som att särskriva Jfr "Jag ska köpa hund och kattmat."

Jag stör mig jättemycket på felstavningar, inte när någon halkat på tangenterna eller har dyslexi, men återkommande, idiotiska fel- och särskrivningar som gör texten svårfattad. Men jag brukar aldrig påpeka det. Det var ju någon som hade fått ett pm om att han/hon stavade fel, det blir lite fånigt. På ett forum gör det väl inte så mycket, men i tidningar förväntar jag mig rättstavad text. Ibland får man läsa om en mening flera gånger för att fatta, så ska det inte vara.

ja men tänk om jag skulle gå och köpa en hund och sen en burk kattmat då?
nej du har rätt, det kan bli så fel och missförstånd om man inte tänker sig för.

Ja precis. Nu var det ett uppdiktat exempel och man fattar nog att det är hundmat och kattmat även utan streck. Häromdagen kom jag på ett jättebra exempel där man verkligen inte kan veta vad som menas, men tyvärr var det ju det där med teflonminnet. Jag kanske kommer på det igen. Eller en gång till.

Jag har aldrig varit någon fena på svenska och gör säkert stav fel sätter komma där det inte ska osv,men sen jag började med datorn har min svenka förbättrats särskillt stavningen jag ser ofta om något ord är felstavat och ändrar det.Men jag tycker mig se att unga människor skriver förfärligt illa tex oxå i stället för också och många ord skrivs som de utalas,vet inte om man kan förklara det med att det är dataslang.Har även märkt att många säger igenklingen i stället för igentligen även vuxna ,något som jag hakar upp mig väldigt på.Det finns många som inte är bra på att skriva svenska rent och prydligt jag är en bland dom och det finns kanske många orsaker till det ! alla kan ju inte va toppstudenter och stava perfeckt,jag ser gärna mellan fingrarna om andra inte stavar rätt för jag tycker alla har rätt att utrycka sig även vi som inte kan vår svenska perfekct.Sen ibland svarar man så snabbt på inlägg att man glömmer bort och kolla om man stavat fel och det är väl okej tycker jag det kan hända vem som helst särskillt i en chatt.
Motti en som inte hade 5 i svenska

Och jag tänker forsätta att skriva oxå, även i fortsättningen. (Har gjort det så länge brev-, mejl-, sms och övrig data/telekommunikation har funnits. Dock inte i allvarligare sammanhang. I formell text håller jag mig på mattan och böjer mig för de stavningsregler som finns.

Ett varmt tack till dig Motti. Känns skönt att räknas till de yngre, trots mina 60+.



PS. Jag är vansinnigt fötjust i orden pluttifikationstabell och legimitation oxå. DS

Stavfel, slarvfel, talspråk och snabbskrivning är väl helt ok på såna forum som detta?

Däremot måste jag säga att mitt omdöme om någon som författat en offentlig text, myndighetstext e dyl sjunker i botten om svenskan är dålig.

Instämmer till fullo med föregående talare!

jag älskar också legimitation hihi

Okej Red Top !förstår din vinkling jag gillar "pluttifikationstabellen" också.Jo så här på datorn och i maile är det väl okej,men som sakt i man skulle ju reagera om det blev gängse eller att man fick ett brev från statsministern som det stog "oxå" i eller" pluttifikastionstabellen" Gäller att välja rätt tillfälle om man ska bli tagen på allvar