Är det bara på min skärm som gul text inte framträder? Jag ser bara något gult men absolut inte vad som är skrivet - alla andra färger fungerar!
/Gunvor

Om man tycker att det mesta ser gult ut kan det vara symtom på digitalisintoxikation.

Tingstäde

Nej då, det var därför jag föreslog just detta som "hemlig" text = näst intill osynlig.

Om du vill kunna läsa den, markera den så blir den ju inverterad = läslig.

Under tiden skrev ju Tingstäde sitt inlägg, men han kan ju ha rätt. Isåfall är det nog vaccination eller solglasögon som gäller.

Tack Ewa! Det hade jag ingen aaaaaning om. Tur att det finns såna som vet!
/Gunvor

Kan man vaccinera sig mot digitalisintoxikation ???

Var då ?

Nä ä ru lilla tanten! Konsten är nog att vara sunt kritisk när doktorerna vill skriva ut digitalispreparat. Det är bra - jäkligt bra - kom man underfund om på 1700-talet, då åkomman vattusot grasserade (dvs hjärtsvikt). För det var digitalisbalden (folium digitalis) bra - men svårdoserat. Inte för med än ett par tjugo år sedan vårdades ett flertal samtidigt på medicinavdelningarra för digitalisförgiftnign. Nu kan man mäta Lanacristhalten i blodet och då är det so mycket lättrae.

Halaj!

Jaa, vi har ju alla olika perceptions/accociationsförmå. Om någon skulle fråga mig vad digitalisintoxikation är så hade jag gissat att det måste vara att man har blivit lite snurrig i bollen av för mycket digital information eller datorpillande...Det kan jag ta gift på :-)

//T

Nja vaccinera...
Jag tänkte som så: Man kan ju ta en liten dos arsenik varje dag ex.vis och stadigt öka dosen. Det borde ju fungera även med digitalis?
När man sedan intar en för vanlig människa dödlig dos klarar man sig utmärkt. Något att tänka på inför nästa släktmiddag?

Eller har jag läst för mycket deckare?

Har för mig att i en gammal Maria Lang-deckare så var det ett par som "gick" på arsenik, vilket gjorde att de såg otroligt friska och rödblommiga ut....kommer inte ihåg hur det slutade, men jag tror att en dog.
Jag trodde att om man tog lite arsenik varje dag så kom man en dag till punkten som satte P. Alltså att det lagrades i kroppen och till slut dog man... (Brukade inte hemmafruar i gamla deckare använda det knepet?)
Men om det är så att man tål mer o mer ett tag tills det blir för mycket så
gäller det att planera in "sista dosen" och släktträffen precis rätt, eller...?....

Det där med giftmord är rätt marigt!

Men, det verkar ändå finnas ett visst intresse