En fråga som jag funderat över lite, vad händer med föräldradagarna som måste tas ut av fadren, oftast, om vederbörande är oanträffbar? I fängelse/FN-tjänst/jordenruntsegling/på väg till Mars eller vad som helst. Torkar de in? Jag förmodar att det inte är något snack om fadren är okänd, modern är oftast känd. Detta har givetvis ingen betydelse för mig personligen, jag är bara nyfiken. Försökte Googla men det gav inte så mycket.

Man kan väl hoppas att dom inte fryser in om fadern inte finns tillgänglig(t.ex. sitter i fängelse) utan att de övergår till modern. Men man kan aldrig vara säker med tanke på hur försäkringskassan agerar.

Jag tycker att folk ska få bestämma helt själva hur dom vill göra med föräldraledigheten. Hur ska t.ex. en småföretagare med enmansföretag bära sig åt? Gå i konkurs eller lägga ner företaget kanske? Eller ha med sig bebisen ner i smörjgropen eller uppe på taket? Varför fråntar man föräldrar rätten att själva välja det mest lämpliga. Det är en omyndighetsförklaring i mina ögon. Visst är det bra att pappor tar en del men inte på bekostnad av friheten att föräldrar får välja själva vad som är bäst. Jag vet enmansföretagere som fått utnyttja farmor eller mormor att ta hand om barnet under föräldraledigheten för att inte gå i konkurs. Bra pappaledighet

Håller helt med dig, alla borde få bestämma själva. Staten kan väl inte bestämma vad man har för privata förhållanden direkt. Löjlig idé att lagstadga sånt tycker jag. De tänker inte på hur det kan drabba folk ekonomiskt

Är det dom 60 dagar som är reserverade för vardera föräldern som du menar? ja dom försvinner om ej den ena föräldren tar ut dom.

Vet inte men tror att de går till den förälder som finns tillgänglig . Det är ju så att även mammor sitter i fängelse mm. Vad händer om båda föräldrarna inte är tillgängliga ? Kan en släkting få ta dagarna i stället ? Eller blir det automatiskt fosterhem eller barnhem ? Fosterhem , då måste väl fosterföräldrarna få dagarna ?

Känner mig ambivalent till bestämda föräldradagar för pappor. Förstår att det är ett sätt att få pappor att vara hemma med barn men samtidigt är det ju ett problem . Men , ingen som skrivit hittills har tagit upp problemet med kvinnor som har egna företag , hur gör de för att inte gå i konkurs ?

När jag fick barn fanns det regler som sa att man hade rätt att amma sitt barn även om man jobbade. Man fick ledigt , med betalning , för att amma . Finns det kvar ?

Det måste ju såklart vara samma problem för mammor, det är ju därför jag är så emot att man inte får bestämma själv. Jag tycker inte staten ska lägga sig i familjer på det sättet.

Till ni som tycker att staten inte skall bestämma i föräldraförsäkringen,så är det ju så att föräldrar försäkringen är ju inget på tvingat! och det är väl bra att politikerna försöker att få oss män att vara hemma med barn.

Men jag ser ingen som protesterar mot att mamman måste vara hemma ? Och vad ska man göra för att pappor ska vara hemma ? De flesta skyller väl på arbetet , pengarna och karriären . Men idag gör ju även kvinnor karriär.

Kom nu inte och säg att mamman måste var hemma och amma för det är inte alls nödvändigt , finns t o m kvinnor som inte kan amma.

Vet också kvinnor som vägrar låta pappan vara hemma , " det är mina dagar " ! Ojojoj om ni visste så många varianter det finns . Tänk på dem som är skilda redan och där pappan kanske inte får vara ledig för exet fast han vill ?!

Tråden har lämnat ursprungsfrågan men det gör inget, tydligen ingen som vet exakt. Utom Andersen, men kan det verkligen stämma? Om pappan exempelvis är avliden? Personligen tycker jag nog att varje familj själva skall få bestämma över dagarna men jag inser att problemet inte är enkelt. Hur man än vänder sig kan orättvisor och slitningar uppstå, både inom och utom familjen. Man kanske skulle plocka bort det helt och hitta på något annat?

Så länge man har gemensam vårdnad så ska måste föräldrarpenningen delas och minst 60 dagar tas ut av den andra vårdnadshavaren. Historiken är att dessa dagar infördes i två omgångar 1995 och 2002 för att uppmuntra papporna att vara hemma. De har alltså inte tagits från någon gemensam pott utan lagts till extra.

Jo det stämmer, om pappan eller mamman dör så försvinner dom 60dagarna, men om jag har förståt reglerna rätt så är det så att om man blir sjuk under dom 60dagarna så har man rätt till sjukpening under tiden, och då kommer ju nästa fråga har den andra rätt att ta ut föräldrapengen under den tiden? jag vet inte vet någon annan det?

Att jag inte protesterade mot att mamman måste vara hemma beror på att det är ju inte det som varit problemet. Det är ju papporna man vill ska vara hemma.

Jag är fullt medveten om att det finns problem men varför ska man skapa nya problem bara för att få bort ett annat? Varför ska staten tvinga män eller kvinnor att ta ut viss tid om familjen vill och kan lösa det själva. Man kanske vill att pappan eller mamman ska ta hela föräldraledigheten eller dela upp det som man vill. Det skulle ju lätt kunna ordnas genom ett skriftligt godkännande om överlåtande av dagar.

Visst finns det dom som krånglar och inte vill släppa ifrån sig föräldraledighet men då är dom ju inte överens och där kan man ju ha lagstiftningen då. Men varför ska dom som kan och vill bestämma själva inte få göra det för att det finns folk som krånglar. Kan man inte komma överens så skulle ingen heller kunna få den andres dagar. En tanke kanske



Men det måste man väl kunna göra utan tvång.



Ja då kan det ju bli problem förståss om man hamnar på sjukhus. Intressant. Spara dagar kan man väl också göra.

Per barn har föräldrarna vid gemensam vårdnad rätt till 480 dagar varav 90 dagar med lägsta belopp, för barn födda 1 juli 2006 och senare är det 180:-, för barn födda 30 juni 2006 och tidigare är det 60:-. Fast där har de nog gjort om lite sedan jag var hemma med barn, verkar det som så jag är lite osäker där.

10 dagar har pappan (el andra föräldern) rätt till vid barnets födelse. 60 dagar är åsidosatta för resp förälder, de resterande kan man överlåta till den man så vill. Det är endast den som har vårdnad om barnet som kan ta ut pengarna eller är/har varit gift med den som har den rättsliga vårdnaden.

Blir du sjuk så att du inte kan ta hand om ditt barn sjukanmäler du dig och då kan den andra föräldern ta ut föräldradagar.

Jag förutsätter att om båda föräldrarna är vårdnadshavare och den ena sitter i fängelse så fryser de 60 dagarna inne det år barnet fyller åtta år.

Man har rätt till 240 dagar var om man är två om ett barn, 60 av dem är den enes och 60 är den andres, övriga dagar kan man skänka över till den andre partnern

om man är ensam vårdnad av barnet har man 480 dagar,
jag antar att man blir av med vårdnaden om sitt barn om man tex sitter i fängelse, men man har ju 8 år på sig att ta ut sina dagar.

min åsikt i frågan är väl att jag tycker
det är synd att det på något sätt anses som ofint att vilja vara hemma med barn, oavsätt om du är kvinna eller man, det känns som man BÖR vilja jobba istället.
och så tycker jag synd om de som inte insett värdet i att få möjlighet att vara hemma med sina barn, även här man som kvinna,
och så tycker jag att det är synd att jag faktiskt då och då pratar med män (unga män) som inte vet/tycker att de har lika stor rätt till dagarna som kvinnan.
och så tycker jag att det är synd att jag faktiskt då och då pratar med kvinnor(unga kvinnor) som inte tycker att mannen har lika stor rätt till dagarna som kvinnan.

men i slutändan så tycker jag det viktigaste är att om en inte har lust att vara hemma, men den andre vill, då tycker jag för allas bästa att den som vill ska vara hemma, BARNET har rätt till en motiverad vårdnadsgivare!

Stämmer det verkligen, att man automatiskt förlorar vårdnaden om man hamnar i fängelse??? Har svårt att tro det, men det beror kanske på vilket brott, hur långe man sitter osv.

Íntressant fråga dock, det kan ju vara så att man är på väg till Mars, eller på en jordenruntsegling, eller kidnappad av grerillan i sydamerika eller något, alltså levande oc vårdnadeshavare men inte "anträffbar". Hur gör man då? Går det kanske att göra undantag? Å andra sidan brukar ju inte FK vara de mest flexibla typerna att ha att göra med så detdär med undantag är kanske att hoppas på för mycket

Angående att lagstadga om föräldradagar så är det rent löjleväckande att staten ska bestämma hur man ska dela upp sin föräldraledighet. Ungefär som att staten skulle bestämma att alla måste ta sin semester i juli varje år eller något lika absurt. Självklart ska man uppmuntra föräldrar att dela lika på tiden, men det måste vil finnas bättre sätt än att omyndigförklara folk.......... Finns faktiskt kvinnor som inte VILL släppa dagar till partnern, kvinnor som tar några veckor och sedan är pappan hemma, föäldrpar där man delar helt lika osv. Alla varianter finns, men det är ju bara den enskilda familjen som kan svara på vilket sätt som passar just dom.

Är ambivalent som sagt var. FK har försökt under många år att få papporna att vara hemma med sina barn ( visst kommer ni ihåg Hoa Hoa Dahlgren med ett barn på armen på stor affischer ?) men inte lyckats .Man har höjt ersättningen för att komma ifrån snacket om att det blev för dåligt ekonomiskt eftersom pappan ofta tjänar mer osv osv.

Det här med att familjen ska få bestämma själva stödjer jag inte till 100 % p g a att det är en gammal gammal könsroll som sitter i ryggmärgen på folk att mamman SKA vara hemma. Dessutom som sagt så finns det en massa annat som spelar in , t ex pappor som inte FÅR vara hemma.

Jag tror att lagstiftningen kom till för att underlätta för pappor som arbetar på företag där det inte anses " bra " att bara vara hemma med barn att kunna ta ut sina rättmätiga dagar. Hur många företag tycker inte fortfarande att det är fjantigt med män som vill vara hemma med sina barn den där tiden ?

Förresten så finns det fortfarande företag som inte vill att någon av just deras anställda ska skaffa barn , inte kvinnor heller. Förstår inte hur de tänker . Människans uppgift är att se till att reproducera sig , ni förstår ju själva vad som händer annars ?!

Möjligen så finns det bättre angreppsvinklar på att få männen delaktiga än obligatoriska pappamånader. Det är oerhört viktigt att man på allvar tar tag i jämställdheten på arbetsplatserna och att det inte bara blir tomma ord i en jämställdhetsplan. Svärsonen jobbar på ett av landets största byggföretag och där har man varit oerhört positiva till att männen tar sitt ansvar som förälder. Det är förvånansvärt i en så mansdominerad bransch. Går det där, så går det på andra ställen också.

I kollektivavtalen i starkt mansdominerade yrken (t.ex. bygg) har man sen några år infört en föräldralön på 10 % som företagen betalar när färäldern är hemma med sina småbarn. Utbetalas under max två tillfällen upp till att barnet är ca 2 år, under ett visst antal dagar som jag inte kommer ihåg (90 kanske?, det var nåt år sen nån av gubbarna fick barn nu). Det tror jag är ett bättre sätt att gå tillväga än att tvinga någon att vara hemma om det inte passar familjeförhållandena.

Har forskat i vad våra två politiska block står i föräldraförsäkringsfrågan.

De rödgröna vill ha tredelad f-förs. En del till fadern, en del till modern och den sista får de själva bestämma.

Alliansen vill att föräldrarna själva skall få bestämma fördelningen, men samtidigt uppmuntra fäderna att vara hemma med sina barn.

Jo, det var just den tredelade försäkringen som gjorde att jag började fundera. Frågan är hur det skall regleras när en förälder är frånvarande?

jag har absolut ingen aning, men man borde ju iaf vara tillfällig ensam om vårdnaden om ens partner sitter inne iaf, personen är ju faktiskt ifråntagen möjligheten att ta hand om sitt barn, det var så jag tänkte, men som sagt har jag absolut ingen aning.

Fast det där att alliansen vill att föräldrarna själva ska få bestämma undrar jag om det stämmer. Tyckte jag hörde något annat på nån tv-debatt för ett tag sen där alla partiledre var med. Det måste jag kolla upp. Jag minns att jag reagerade iallafall.

jag har det så på jobbet, det är iof ett mansdominerat företag, men det gäller ju såklart alla anställda.
de betalar upp så man får 90% av sin lön i 180 dagar tror jag.
hos oss är det väldigt vanligt att männen är hemma. eller rättare sagt är det ovanligt att de inte är det.

Ja tyvärr finns det ju risk för att den blir tredelad. Ska bli intressant att se hur det kommer att slå isåfall. Känns skönt att man inte behöver va med på det tåget.

Hur blir det om den ena föräldern ändå är hemma av någon anledning tro? Arbetslös eller långtidssjukskriven eller hemma bara?

då borde man ju få vara hemma båda två, så är det idag iaf, bara en kan ta ut föräldrapenning, men en kan vara sjukskriven eller arbetslös samtidigt.

om den som är hemma för tillfället blir sjuk (alltså vanligt sjuk, typ magsjuk eller så) så kan den andra få ta ut föräldrapenning och den sjuke har rätt till sjuklön från försäkringskassan....

Ja men om det ska vara tredelat ska man förlora en tredjedel då bara för att man ändå är hemma?

jaha, du menar så,
om man e arbetslös så kan man göra uppehåll i a-kassan och spara dagar där medans man tar ut föräldrapenning, är man bara hemma, så kan man ju få pengar för det...
men om man e sjukskriven??? ingen aning, är man sjuk så är man ju sjuk..

då blir det ju konstigt, men det borde det ju redan idag bli...och det var väl ursprungsfrågan i denna tråd...

Om en av parterna är arbetslös så får den andra vara hemma med föräldrapenning, en arbetslös ska söka jobb 8 timmar om dagen och kan då inte ha hand om barn. Tror inte man får A-kassa om man tar hand om sitt barn även om man inte tar ut ersättning från FK . Är en av dem sjukskriven så får den andra rycka in , likadant där , är du sjukskriven så kan du inte ta hand om barn .

Däremot om den ena bara är hemma så tror jag inte det påverkar utan den andre kan ta ut föräldraledigheten.

Det har ingen betydelse om den ena föräldern är hemma .. den andra få ta ut sin del av föräldraledigheten ändå.

Jag tycker faktiskt att det är bra att man lagvägen försöker få papporna att ta större del av föräldraansvaret.
Det är ju faktiskt inte så länge sedan alls som vi kvinnor fick rösträtt ... medan männen hade tillgång till "hela alltihopa". Nu försöker man lagvägen få männen att ta ansvar och då är det flest kvinnor som knorrar och klagar.

Förstår heller inte varför kvinnor klagar ? Eftersom man varit tvungen att lagstifta så fanns det ju något som gjorde att papporna inte var hemma. Barn behöver väl båda föräldrarna lika mycket ?

Visst behöver de bägge.
Och det är just den diskussionen som jag har svårt att förstå ... först kämpar man för kvinnors rätt i olika sammanhang ... sedan när lagstiftarna vill detsamma och försöker hjälpa till ... då slår man bakut.
Kan inte förstå

Jag kan förstå att både män och kvinnor klagar.
Ibland blir ju strävan om jämställdhet lite lätt absurd kan då jag tycka iallafall när inte familjerna själva ens är betrodda att kunna avgöra vad som är bäst för just dom. Man kan ju fråga sig hur mycket ett barn behöver en förälder som inte vill vara hemma. Det mår ju ingen i familjen bra av och så går det kanske ut över barnet på ett eller annat sätt. Kvalitetstid för barnet kan man väl ha även om man inte är föräldraledig. Jag tror inte att ett barn har behov av att få exakt lika tid av båda föräldrarna.

Barn behöver båda sina föräldrar . Det har inget med jämställdhet att göra , det är konstaterat att det är så . Sedan går den som inte är hemma miste om en bra kontakt med sitt barn , det är också konstaterat.

Om någon inte vill vara hemma så slipper den väl ? Den blir väl inte fängslad om den inte gör det ? Man går miste om dagarna men inget mer väl ?

Men vadå inte vill vara hemma ? Sätter man barn till världen så vill man väl vara med dem annars kan man ju lika gärna flytta isär och skita i alltihop , eller ? Och om den parten som inte vill vara med sitt barn ändå blri kvar så är det den andres skyldighet att skydda sitt barn och se till att den personen försvinner fortare än kvickt !

Inte vill var med sitt barn ?! Barnmisshandel skulle jag vilja kalla det för !

Du hakar upp dig på annat än det jag ville få fram med mitt inlägg. Varför vrider du till det? Barn behöver båda sina föräldrar ja och jag sa inte att just det har med jämställdhet att göra. Det var att dela på föräldraledigheten, och att familjen fråntas rätten att själva få bestämma vad, som är bäst som jag avsåg när jag tänkte om jämställdhet.

Jag förstog nästan att du skulle haka upp dig på ordet vill. Det kan ju finnas andra orsaker att man inte vill än att man inte vill vara med sitt barn. T.ex., som jag skrev förut, att man inte vill att ens lilla enmansföretag ska gå omkull eller något annat som faktiskt kan ha väldigt stor betydelse för familjen som helhet framöver. Det är att familjen inte får bestämma själva jag tycker är fel inget annat.

Ja man skulle gå miste om dagarna, rätt många om det blir tredelat eller hur, vilket skulle göra att barnet inte får vara hemma med någon av föräldrarna en tredjedel om man inte får bestämma över själv. Jag tror inte någon mår särskilt bra under tvång.

Är det barnmisshandel om barnet bara har en tillgänglig förälder också? En familj kan se ut precis hur som helst men
föräldraledigheten utformas som om det bara fanns en variant d.v.s. mamma, pappa, barn.

Jag är ingen motståndare till att man delar upp föräldraledigheten, vilket du verkar vilja få det till. Jag tycker att det är jättebra och helt rätt att man ska sträva efter att dela men familjerna ska själva få bestämma hur dom vill göra.

Ja jag hängde upp mig på att någon inte skulle vilja var med sitt barn . Visst finns det familjer som ser annorlunda ut , som inte har två föräldrar osv. Nu misstolkade du vad jag skrev . Jag skrev att det är barnmisshandel om den ena parten inte vill var med sitt barn , dvs att om en av parterna av en eller annan orsak undviker att vara med sitt barn så anser jag det vara barnmisshandel . Tycker inte du det ?

Tycker också att om det är så i ett parförhållande så är det en skyldighet mot barnet att se till att den parten avlägsnas från barnets omgivning. Ett barn far väl illa av att känna att någon inte vill umgås ? Då är det väl bättre att det får leva med en av föräldrarna , kanske få en styvförälder som bryr sig . Kanske kan lindra smärtan av att var bortvald lite.

Har redan sagt att jag är ambivalent till reglerna , förstår dock varför de tillkommit. Det finns trots allt folk som nekar partnern att vara hemma , folk som gömmer sig bakom sin karrär osv . Barnen och deras välmående är väl i alla fall det viktigaste ? Och de mår bra av att vara med båda föräldrarna.

Hur gör kvinnor som har egna företag ? Låter det gå i konkurs ? Eller skaffar de aldrig barn ? Ingen mer än jag som funderar över det ? Det brukar ju annars vara ett av fädernas motiv till att inte ta ut sin föräldraledighet . Det måste väl gå att lösa på något sätt OM nu kvinnliga egna företagare kan skaffa barn utan att företaget går i konkurs.

Men det är väl inte det vi pratar om. Inte jag iallafall. Att inte vilja av någon anledning ta ut föräldraledigheten är väl inte detsamma som att inte vilja vara med sitt barn. Du kan väl ändå inte mena att alla ungar som bara haft mammorna hemma under föräldraledigheten, när inte papporna fick det tidigare, är misshandlade. Jag pratar inte om en förälder som inte vill vara med sitt barn utan om en förälder som av någon anledning inte vill/kan ta ledigt. Beklagligt om du inte kan se skillnaden.

Jag är inte alls säker på att barn nödvändigtvis mår bäst av att man delar föräldraledigheten eller för den delen skulle må sämre för att bara den ena parten tar ledigt. I så fall skulle det ju vara barnmisshandel att vara ensam vårdnadshavare när ena parten inte finns tillgänglig. Ska man säga till dom barnen när de växer upp att dom råkat ut för barnmisshandel när dom var små? Konstig norm.

Varför ska samhället och inte föräldrarna bestämma vad som är bäst för barnet i alla lägen? Finns båda föräldrarna där så måste dom väl kunna få bestämma själva hur dom vill göra med föräldraledigheten.

Jag vet inte hur kvinnor som är egna företagare gör men det finns ju dom som har med sig barnet på jobbet. Kanske dom har en annan inrikting på företaget än män. Eller så bestämmer dom helt enkelt tidpunkt för när det är lämpligt att få barn. Men även för dem skulle det väl vara bättre att kunna välja själva. Jag kan inte se att det skulle vara skillnad på om det är en mannen eller kvinnan som är företagare. Problematiken är ju densamma.

Om kvinnor med egna företag kan välja en lämplig tidpunkt att få barn så kan väl i allsin dar även en pappa med eget företag göra det!!!

Jo jag vidhåller att det är barnmisshandel att finnas men ändå inte finnas. Förstår du inte ?

Skulle du själv vilja leva ihop med någon som inte bryr sig , bara finns där men inte finns där för dig ? Och ett barn är mycket mer oskyddat än vi vuxna. Det är våran skyldighet som föräldrar att alltid sätta barnens välmående i första rummet . OBS ! Jag menar inte att skämma bort barnet utan att bry sig och finnas där !!!

Klart det är barnmisshandel att välja bort att vara med sitt barn oavsett anledning. Barn mår absolut bäst av att båda föräldrarna finns där för barnet . Vilken orsaken sedan är till att det inte är så är fullkomligt egalt , det är lika illa om det är en av parterna som tar sitt pick och pack och bara drar och aldrig hör av sig mer eller säger att mitt jobb är så viktigt så jag väljer det före mitt barn. Sådant ska man ha klart för sig innan man skaffar barn. Barnen är det viktigaste vi har !

Men du läser ju inte det jag skriver. Med ditt resonemang så är det barnmisshandel att ha föräldrar som båda förvärvsarbetar
efter föräldraledigheten också. Ja det finns säkert barn som skulle må bättre av att slippa gå på dagis och istället få vara hemma med en av föräldrarna. Men då är det plötsligt det bästa för barnet att gå på dagis. Vid vilken ålder upphör det att vara barnmisshandel?

Varför skulle man som mamma eller pappa per automatik inte bry sig om sitt barn bara för att man jobbar? Dessutom så kan inte båda föräldrarna ta ut föräldraledighet och vara hemma med barnet samtidigt så någon tvingas ju ändå vara borta från barnet.
Jag anser att föräldrarna själva ska ha möjlighet att i samförstånd avgöra vad som är bäst för deras barn, det ska inte staten avgöra. Och förutsätt inte, vilket du verkar göra, att jag skulle tycka att det bara är mamman som ska vara ledig. Det kan lika gärna vara pappan.

Jag tycker helt som du Stintan. Inte är man en dålig förälder för att man jobbar, man kanske lägger all ledig tid på familjen istället. När jag var föräldraledig så kastade jag ungen i famnen på maken när han kom hem från jobbet och drog till stallet. Han är den bästa pappan som finns (och det bästa exet tror jag), trots att han inte var föräldraledig.