Mitt hem och min trädgård ser ut som Jerusalems förstörelse, mina barns mamma drabbades av en hjärntumör kring midsommar -97 och sedan dess har det mesta förfallit här hemma. Jag har så gott jag kunnat uppfostrat tre barn på egen hand men nu börjar orken tryta, har haft tre strokes (propp i hjärnan) på fem år och jag är inte var jag någonsin varit. Det finns ingen riktig gnista kvar, jag som aldrig gav upp när det var ett projekt på gång. Köper verktyg, maskiner och materiel men kommer aldrig till skott.
Tror det hela handlar mycket om ensamhet, varför skall man bygga altaner, odla en massa blommor etc. när det i alla fall inte finns någon att njuta av det tillsammans med. Numera är det bara en 21-årig son som bor hemma och han lider av ett autistiskt syndrom, totalt ointresserad av hem och trädgård så där har jag ingen respons.