Jag håller faktiskt hårt på mina traditioner = trettondagen åker julsakerna bort.
I går kväll tog jag bort alla julsaker, traditionsenligt, men med gråten i halsen! Allt roligt tar slut, det vet jag, men det kändes jobbigt att plocka ner gran och dyl för vad som kändes vara sista gången.

Min "minsting" flyttar hemifrån 1:a mars, vilket gör att julen 2004 blir den första på 25 utan barn.
Min mamma sade alltid att "barn är ingen rättighet, det är ett lån", och jag har verkligen försökt se det så. Vilket gör att mitt lån är slut.

Tramsigt att deppa? Ja, naturligtvis, men det känns ändå tungt.

Eva ... kanske din jul 2004 inte blir "barnfri" ändå

Julen 2002 var min första på 37 år utan hemmaboende barn,
men på julafton hade vi de två yngsta hos oss

Men Ewa

Kommer han inte hem till julen?
De flesta "ungar" tycker det är jätteskönt att komma hem och bli ompysslade.
Och ditt lån är inte slut, se det som om du bara har flyttat det till en annan "bank".
Men, jag förstår dej, jag hade samma känsla när mina började flytta ut men nu käns det skönt att få ha huset för mej själv.

Nja, har en känsla av att grabbar ofta följer sina sambos, dvs de åker till hennes släkt på julen. Det är väl naturligtvis OK det också. Större chans att dottern med pojkvän kommer. Men — en epok är slut.

Vem vet, jag kanske får barnbarn en dag? Även om bägge idag säger att de inte skall ha några barn.

Då blir det ju ett räntefritt lån utan amorteringar!!

Jag och min man har alltid turats om att åka till våra föräldrar. Ena julen till mina föräldrar och andra julen till hans. Det fungerar jättebra!

Bästa Ewa L!

Av egen erfarenhet kan jag berätta för dig att även om barnen är avnavlade i fysisk och rumslig bemärkelse så blir dom det aldrig känslomässigt. Den sortens navelsträng räcker till Australien och tillbaks.

Tingstäde

Nu fattar jag!!!! Vad det är som händer med traditionerna alltså.
Trettondagen var inte i går. Det var för en vecka sen. 13 dagar efter jul alltså. Det har ingenting med datum att göra. Idag är det 20 dar sen jul och Knut har namnsdag och därför "Tjugondag Knut".
Nu begriper jag hur dom som skriver i tidningarna har fått till det

Jag och min gube firar jul vartannat år med hans släkt och vartannat med min. Funkar bra. Fast i år blev det en blandning eftersom mina föräldrar bestämt sig för att ha en barnfri jul för första gången på 37 år så min bror kom hit och beblandade sig med makens släkt istället.
Gamla traditioner väger tungt på jul och dina barn kommer kanske inte att tycka att det blir "en riktig jul" nån annanstans än hemma hos mamma förrän dom skaffar familj och skapar egna traditioner. Så jag misstänker att du får dras med dom ett tag till

Jag flyttade hemifrån för snart 4 år sen. Och jag skulle aldrig nånsin missa en jul hemma med familjen! Den betyder alldeles för mycket för mig!
Jag och min sambo firar julen isär. Vi bor ju ihop resten av året, så julen viger jag åt min familj.

Hihi, det är inte lätt att se att läsa, skriva och läsa med tårar i ögonen. Jag menade förstås 20:e dag Knut!!!

Skönt, nu blev jag lite gladare.

Bjud din gamla familj till din nya!
Saker ändras med åren, nån gång måste man hitta på egen jul.
Det kan också bli bra.

Under många år kom våra sex barn med respektive samt numera deras barn, våra barnbarn, kommit till oss på julafton. 2001 nämnde vi att nu blir det inga fler julaftnar hos oss. I stället blir vi bjudna till någon av barnen.
Underbart.
Trettondagsafton har nu blivit vår familjedag där alla, från när och fjärran, kommer. 24 personer var vi i år.

Puh, det låter jobbigt att varje jul ordna julkalas för sex barn med respektive plus barnbarn. Det är säkert jätteroligt att ha alla samlade, men det finns ju gränser för vad man orkar med ju äldre man blir.
Jag tror det var bra att ni sade stopp. Jag gissar att ni haft julafton under alla år barnen bodde hemma också, så det måste vara skönt att komma till barnens hem och bli uppassad istället.

När man blir många till julen föreslår jag knytkalas. Det hade vi under många år och det fungerade utmärkt. En har sill med sig, en gör köttbullar, en kokar gröten, en köper lax osv. Det är mycket jobb att ordna julbord och en dyr utgift när man samtidigt lägger en massa pengar på julklappar, men nu ligger inte hela kostnaden på värdfamiljen.
Detta tips får ni spara till nästa jul.

Hannele:

Jag är inte riktigt redo för det ännu. Har haft så mycket separationsångest när det gäller familjen. Behöver få komma hem då och då och känna att jag fortfarande har kvar min "gamla" familj och har en självklar plats där.

Jag är vegan, och det är min kusin med, så dem mesta av vår julmat fixar vi själv. Så julen blir ändå något nytt och "eget" eftersom det inte finns några direkta veganjulbordstraditioner att följa.

Veganvarg, när jag var vegetarian, så fuskade jag;
köpte färdig julmat att ta med mej hem från en vegetarisk restaurang...
Gôrgott!

Hanelle:
Låter gott! ( :
Det är lite trist att till största del äta sin egen mat på julafton.
Den äter man ju alltid annars.
Tur att jag har kusinen min, så det blir lite variation!
Men att köpa mat på nån restaurang var en riktigt bra idé!